”Jag känner befrielse, lättnad och vemod”

Stavnedläggning.

Biskop Björn Vikström lade ner sin biskopsstav i en välfylld domkyrka idag.

25.8.2019 kl. 15:02

I en festmässa i domkyrkan i Borgå höll biskop Björn Vikström idag sin sista predikan som biskop i Borgå stift.

I sin predikan sa Vikström att tårar inte är ett uttryck för svaghet utan för empati och medkänsla – och att tårarna ibland kan följas av en liknande vrede som Jesus kände när han reagerade mot att offerkulten i templet i Jerusalem, som hade kommersialiserats och försatt fattiga och rika i ojämlik situation. Vi känner igen samma vrede i oss själva, sa biskopen.

– När minoriteter förtrycks, när regnskogen brinner och flyktingar sänds tillbaka till sina hemländer.

Han sa också att den här dagen – hans sista som biskop – är en laddad dag för honom själv.

– Jag känner befrielse och lättnad över att få lämna uppdraget över till min efterföljare, men också vemod.

Han tackade för det stöd han fått av sin hustru Mia, av kolleger, vänner och släkt. Han tackade särskilt för alla dem inom kyrkan som oförtröttligt ställer upp för den även när de får höra att kyrkan har motvind och att en kristen hör till en förgången tid.

– Jag tackar Gud för er, sa biskopen.

I slutet av mässan lade biskop Björn Vikström ner sin biskopsmitra (den biskopliga huvudbonad som Björn Vikström varit känd för att inte använda), sin biskopsstav, sin biskopskåpa och sitt biskopskors. Han blev välsignad av domprosten Mats Lindgård och Stiftsfullmäktiges ordförande Heidi Juslin-Sandin, och sedan trädde Lindgård ett emerituskors runt hans hals.

Björn Vikström lämnade kyrkan medan kören sjöng en glädjesång: ”Låt oss gå i frid och tjäna Gud, låt oss gå i Herrens namn!”

Från första september blir Björn Vikström lärare vid teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi.

”Vi slutar medan vi fortfarande är glada”

Idag lämnar Björn Vikström och hans fru Mia biskopsgården i Borgå.
– Overkligt, skönt och vemodigt.
Så sammanfattar Björn Vikström sina känslor när de sista gästerna lämnat biskopsgården. Hans dag började med porträttavteckning, fortsatte med festmässa och sedan med kaffebjudning i biskopsgården, där många vänner och kolleger fanns på plats för att tacka och säga farväl.
Vikströms hustru Mia Björkgren-Vikström citerar skrattande prins Daniel: hennes känslor är ”all over the place”.
– Det känns samtidigt helt rätt och samtidigt vemodigt. Jag är så glad över alla som delat den här dagen med oss, säger hon.
Båda är överens om att det var skönt att Björn Vikström från början angav en tidsgräns för sitt biskopsuppdrag.
– Nu kan vi sluta medan vi fortfarande är glada.
På kvällen sätter de sig i bilen och åker till det nya hemmet i Åbo. På sommarstugan har de något som påminner om tiden i biskopsgården. Björn Vikströms morbror plockade på 70-talet med sig ekollon från den ek – ett vårdträd – som biskop Max von Bonsdorff i tiden planterade vid biskopsgården i Borgå.
Ett av ekollonen är idag ett litet träd vid paret Vikströms sommarstuga i Kumlinge.
Sofia Torvalds



kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29