Det finns idag över 3 000 emojier. Kyrkans kampanj vill komplettera utbudet med en symbol som förmedlar "Jag förlåter dig".

Kyrkans kampanj ska hitta en emoji för förlåtelse

förlåtelse.

Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på.

19.8.2019 kl. 11:18

Kampanjen Forgivemoji har kommit till på initiativ av kyrkan och söker under tre månaders tid idéer för en emoji för förlåtelse. Det går att sända in förslag på adressen www.forgivemoji.fi. De bästa idéerna kommer vidare till en omröstning där vem som helst kan rösta på sina favoriter.

– Idén till den här kampanjen kom under vårt temaår för fred. Vi hoppas att kampanjen inspirerar olika människor att delta i diskussionen. Vi är glada över att flera samarbetspartner redan har inspirerats av kampanjen, säger kommunikationsdirektor Tuomo Pesonen på Kyrkostyrelsen.

I november besluter arbetsgruppen för kampanjen vilken idé som är bäst och sänder den till organisationen Unicode som har hand om utbudet av emojier. Unicode bestämmer vilka emojier som ska finnas tillgängliga och ger olika tjänste- och apparatproducenter ramar för hur de ska förverkligas. Organisationen uppdaterar utbudet av emojier en gång per år. Målet med kampanjen Forgivemoji är att foga en emoji för förlåtelse till emojiutbudet.

Förutom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland deltar också flera organisationer i kampanjen.

Organisationen för konfliktlösning CMI gick med eftersom kampanjens teman, förlåtelse och fredsarbete, passar ihop med de frågor som organisationen driver. CMI förebygger och löser våldsamma konflikter med hjälp av förhandlingar och dialog runt om i världen.

– Vår vision bygger på president Ahtisaaris: alla konflikter går att lösa. Det som människan har satt i gång kan hon också sätta stop för. Emojier är dagens sätt att föra dialog och det är viktigt att ta med förlåtelse, berättar CMI:s kommunikations- och medelanskaffningschef Elina Lehtinen.

För Finska Missionssällskapet är det viktigt att vara med och bygga fred och försoning mellan människor med olika bakgrund.

– Finska Missionssällskapet fostrar en generation i taget till fred i skolor och flyktingläger. Genom att lära barnen att älska sin nästa och godkänna olikheter kan vi stöda fredlig samlevnad mellan olika grupper. Finska Missionssällskapets arbetar med fredsfostran och för barnens rättigheter och välmående i länder där krig och konflikter mellan religioner är en del i människornas vardag, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Också Kyrkans Utlandshjälps fredsnätverk är med i kampanjen. De styr insamlingsmedel från kampanjen till försonings- och fredsarbete i till exempel Somalia, Kenya, Centralafrikanska republiken och Fjärran Östern.

– Fred är livsviktigt för att människor ska kunna leva i trygghet och bygga sin framtid i hemlandet. Förlåtelse har en viktig roll för att skapa bestående fred, säger chefen för Kyrkans Utlandshjälps sekretariat för fredsnätverk, Sara Linnoinen.

Webred



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06