På lördagen inleds mässan i mörker för att sedan övergå till ljus.

Från mörker till ljus

Midnatt.

– Om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på påskens alla tre gudstjänster, säger Mikael Busck-Nielsen.

17.4.2019 kl. 00:00

Skärtorsdagen, långfredagen och påskaftonen. Det är de tre dagarna man ska pricka in i kalendern.

Skärtorsdagsmässan i Gamla kyrkan är en helt vanlig mässa ända fram till nattvarden. Efter nattvarden sjunger kantorn ”Gud min Gud, varför har du övergivit mig”. Sedan blir det mörkt.

– Lamporna släcks i kyrkan, altaret töms och kläs av och ibland läggs ett svart tyg på. När mässan är slut är det mörkt, kallt och dystert, säger Mikael Busck-Nielsen som är församlingspastor i Johannes församling och liturg på midnattsmässan i år.

Långfredagen är alldeles unik. Den är också en av Busck-Nielsens personliga favoriter under kyrkoåret. Under skärtorsdagen har instrumenten tystnat, så på långfredagen ingår flera sjungna delar utan ackompanjemang. Den medeltida hymnen ”Höga kors” hör till de sånger som bara hörs på långfredagen. Oftast sjunger man också evangelieläsningen.

– Alla reagerar olika på upplägget. Det är otroligt fint och gripande när bibelberättelserna kombineras med sång. Musiken går förbi det rationella.

Helgen kulminerar i lördagens midnattsmässa som börjar klockan 23 och pågår till efter tolvslaget. Under torsdagen går man in i mörkret, på fredagen är man helt och hållet i mörkret och på lördagen inleds mässan i mörker – för att sedan övergå till ljus.

– Jag brukar ha ett litet ljus med mig så jag ser texten, säger Busck-Nielsen och skrattar.

När inledningsdelarna är över kommer påskhälsningen som börjar med att någon kommer bärande på påskljuset, även kallat Kristi ljus. På sin väg genom kyrkdörren till altaret stannar personen tre gånger och ropar frasen Kristi ljus.

– Ljuset sprids sedan från Kristi ljus och till sist sitter alla med ett levande ljus i handen.

I midnattsmässan deltar vanligtvis 40 till 50 personer, vilket är ungefär samma mängd som under en vanlig söndag i Johanneskyrkan.

Midnattsmässan kulminerar i en paschafest i Högbergssalen efter tolvslaget. Salen brukar vara dekorerad med narcisser.

– Vi har duktiga vaktmästare som gör paschor. Så äter vi alla pascha och bullar tillsammans.

Varför ska man gå i midnattsmässan?

– Det är ett sätt att uppleva att påsken faktiskt betyder något. Julen firar många, men påsken går lätt förbi. Och om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på alla tre gudstjänsterna.

Midnatt i Petrus och Johannes församlingar

• Midnattsmässa i Johanneskyrkan (Högbergsgatan 12) kl. 23 på påsklördag 20.4.

• Påsknattens gudstjänst i Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12) kl. 23.30 på påsklördag 20.4.

Louise Häggström



bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07