Martina Harms-Aalto är ny förtroendevald i Johannes församling.

Röstmagnet i Helsingfors vill att kyrkans tröskel är låg

nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35

Martina Harms-Aalto, verksamhetsledare för föreningen Finlandssvenskt samarbetsforum, var en av röstmagneterna i församlingsvalet i november. Hon fick 303 röster i valet till Gemensamma kyrkofullmäktige och 172 röster i valet till församlingsråd.
Hon tror att röstvågen delvis beror på att hon är bekant från lokalpolitiken och från organisationssammanhang.
– Men jag hoppas också att det har att göra med att människor vet att förändring tilltalar mig och att jag inte är rädd för förändringar – förändringar sker vare sig man vill det eller inte.

Sedan hon döptes har Harms-Aalto varit medlem i Deutsche Gemeinde, men när det blev dags att kandidera i församlingsvalet blev hon medlem i Johannes församling.
– Jag har sett att det finns rum för mig, och kanske till och med en beställning

Hon tänker sig att de som röstat på henne ser henne som en liberal och tolerant kraft. Hon har fått en del signaler som tyder på att en del av dem som gav henne sin röst aldrig tidigare röstat i församlingsvalet.
– Jag har funderat mycket på det här med kyrkan och förändring. Det finns människor som känner att det är smärtsamt att kyrkan förändras, det kan kännas dogmatiskt eller teologiskt besvärligt. Då måste man fråga sig var vi skulle vara idag om kyrkan inte skulle ha förändrats alls under de senaste 2 000 åren. Hur skulle den kyrkan se ut, var är den rätta punkten att stoppa utvecklingen? Jag tror inte att den punkten finns.

Hon menar att kyrkan är tvungen att vara samhällstillvänd om den vill att någon ska lyssna på det budskap den vill föra fram.
– Om man vill att större skaror ska söka sig till kyrkan måste man använda ett språk som moderna människor förstår.

Tror du att det finns något som en typisk storstadsförsamling som Johannes kan göra för att inte förlora de medlemmar som har väldigt lösa band till kyrka och församling?
– Jag har funderat mycket på en sak som jag vet att också varit aktuell i Johannes: den tilltagande ensamheten i samhället. Det är en ensamhet som inte är knuten till var du bor och vem du råkar vara. Människor kan vara ensamma fast de lever med någon. I vår längtan efter gemenskap finns mycket som skulle kunna bli verksamhet i en församling, förutsatt att vi hittar det rätta sättet att nå ut.
Och hur gör man det? Hon har inga lätta svar på den fråga som de flesta församlingar ställer sig just nu.
– Men jag tror det måste vara kravlöst. I en värld där folk har lättare att prata om sex än religion måste man hitta ett språk och en stämning av att det är högt i tak, så att folk inte blir skrämda genast i början. För den som inte varit i kyrkan på länge är tröskeln att gå i en högmässa enorm.

Hon menar inte att kyrkan ska vara en basar där alla får beställa vad de vill, men nog ett ställe där man blir tillfrågad om vad man behöver.
– Hyser jag en barnslig övertro på att just jag ska kunna göra en jättestor förändring? Nej. Jag är ju bara en av medlemmarna i församlingsrådet. Jag ser det mer så att jag blivit ledd i den här riktningen och nu sätter jag ner möda och tankearbete och energi på att göra vad jag kan.

Att hon nu är redo att satsa tid och energi på att jobba för församlingen har att göra med att hon känner sig kallad att göra det.
Astrid Segersven sa en gång till mig att gå i beredda gärningar, och det tyckte jag var något av det finaste någon någonsin sagt till mig. I den förtröstan har jag försökt leva.
Hon möter ibland människor som är ganska förvånade över att upptäcka en sådan sida hos henne. Är hon alltså religiös?
– I Grankulla, där jag växte upp, upplevde jag att det mest aparta man kunde göra för att sticka ut var att bli församlingsaktiv. Jag hade ett behov av att vara apart så jag sökte mig till ungdomsverksamheten i församlingarna i Esbo och Grankulla.

Många år senare uppdagades att en församlingsanställd utnyttjat och trakasserat flickor i precis de sammanhang där Harms-Aalto själv var aktiv.
– Skulle jag ha vetat vad som hände under de åren i den församlingen, sådant som inte tålde något som helst dagsljus och var kriminellt, så hoppas jag att jag hade gjort något åt det. När jag som vuxen fått veta om det som hänt har jag använt ganska mycket tid för att förstå varför ingen förstod vad som pågick. Och jag har haft svårt att förlåta mitt femton–sextonåriga jag för att jag inte såg. Men jag såg inte.

Hon påpekar att det inte bara är i kyrkliga sammanhang som man längtar efter att få sopa besvärliga incidenter under mattan.
– Det är lite av ett minoritetsbeteende. Man ska inte stöka till det för det blir så dålig stämning. Jag har upplevt att man i organisationer lätt tänker att vi inte ska blanda in jurister, för det blir så dyrt. Nu är jag visserligen gift med en jurist och därför partisk, men jag kan säga att det som verkligen blir dyrt är om du inte blandar in jurister. Det kostar också annat än pengar.

Hon påpekar att övergreppen i Esbo svenska församling sköttes bra sedan när man äntligen tog itu med dem.
– Men varför tog det så länge?

Samtidigt finns det andra frågor där hon känner att präster och församlingar varit otroligt modiga.
– När samhället och våra beslutsfattare stuckit huvudet i busken eller fattat katastrofala beslut har församlingar gjort mycket för de svagaste. Kyrkor och församlingar har gjort mycket för att ta hand om människor utan några som helst rättigheter.

För några år sedan ordnade hon en konsert i Johanneskyrkan till förmån för flyktingar. Över 800 personer kom.
– Den typens mobilisering kan man inte göra varje vecka, men alla de där människorna finns därute. Hur tar man vara på den kraften? Skulle den kunna bli verksamhet? Hade jag varit aktiv i församlingen då konserten ordnades hade jag sagt: I det här hörnet kan du anmäla dig till det här, i det här hörnet till det där, och här kan du få själavård. Lite som i Tomasmässan.

De tre Helsingforsförsamlingarna är ganska nischade, och Johannes församling är den som uppfattas som ”högkyrklig”. Vad tror du om det?
– Jag är inte helt säker på att jag ens förstår vad begreppet ”högkyrklig” innebär. Till den delen jag förstår det är jag inte väldigt högkyrklig själv. Om man med högkyrklighet menar att det är viktigt att till exempel i högmässan göra saker på ett visst sätt så är det just sådant som kan skapa ett avstånd, det kan vara ett sätt att stöta bort människor. Om de uttrycken känns väldigt viktiga kan man kanske fundera på om de kan finnas där tillsammans med andra uttryck.

Hon påpekar att det blåst en del kring Johannes församling och att den blåsten verkar ha avtagit något.
– Blåser det fortfarande där inne så kommer jag att veta om det snart.

Men hon vill inte komma med deklarationer förrän hon bekantat sig med församlingens arbete inifrån. Det som hon kan säga redan nu är att hon är beredd att satsa tid och möda på sitt engagemang.
– Jag har inte ställt upp i det här valet för att vara en gummistämpel.

Sofia Torvalds



Världen. Önsta gryta kyrka i Västerås ska bygga en staty av Jesus –  i lego. 12.11.2007 kl. 00:00

Insändare. Det är mycket som har hänt i vårt samhälle på den senaste tiden. Vi alla mår allt sämre av all den ändlösa jakt på att säkerställa vårt liv både ekonomiskt och fysiskt. Fars dag till ära presenterade tv många program, bland annat kom det från Tusby kyrka en högmässa som hölls där, och så presenterades på Yle Teema ett program som hette ”Kaukasuksen vangit”, ett program som delvis var en dokumentär och delvis bestod av videoinspelningar av ryska och tjejtenska soldater. Särskilt de var grymma och omänskliga. Man kan fråga sig vad meningen med detta program var? Att sända det på en söndagförmiddag då barn ser på tv och byter kanal för att hitta något som intresserar dem? Då serveras en av de grymmaste scener jag sett, en rysk soldat avrättas med kniv av tjetjenska soldater eller rebeller eller vad det nu är som de skall kallas, helt kallblodigt börjar man skära loss huvudet på honom litet i taget för det går inte så fort som videosnutten visar. Mannens bedjan om att han vill leva och de grymma ropen av smärta ekar ännu i mig. Ja, man kan väl stämma in i den röst som berättar om det hela i dokumentären: inte ens vilddjuren klarar av att vara så grymma som människan. Man kan väl inte sopa under mattan det som skett i Tusby, för där börjar det bli trångt. Min reaktion på det hela som skett i Tusby och på många andra håll i värden är att det är endast är en liten topp av isberget som syns. När man börjar tänka på allt det lidande vi människor orsakar varandra så har man inte stor lust att äta någon kaka dagen till ära. Är det faktiskt så att vi rentav måste ha speciella dagar i almanackan för att visa kärlek till och medlidande med varandra, för att inte glömma det goda i livet kärleken som tål allt och förmår allt! 11.11.2007 kl. 22:32

Världen. Söndagarna elfte och adertonde november firas Internationella böndagen för den förföljda kyrkan. 11.11.2007 kl. 00:00

Kultur. Förhållandet mellan religion och litteratur kan knappast exemplifieras med en mera eggande sats än den bekanta inledningen till Johannesprologen: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud”. 10.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kan präster gå i strejk och hur skulle en präststrejk utformas? 9.11.2007 kl. 00:00

Människa. – Det behövs en bok som belyser kristna traditioner i vårt land. I dag vet folk väldigt lite, säger Timo Ryhänen. 9.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets (FMS) svenskspråkiga tidning Mission står inför förändringar. Av ekonomiska skäl går man ner från nuvarande sex nummer per år till fyra. Samtidigt koncentrerar man sig tydligare än tidigare på missionsinsatser i Borgå stift. 9.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände på torsdagen ett lagförslag om att sänka rösträttsåldern till 16 år i församlingsval. 8.11.2007 kl. 00:00

Människa. Barbro Grönroos vill berätta för andra kvinnor om hur man kan hitta kraften i sitt liv. Hennes egen tro prövades av ett cancerbesked, men visade sig hålla. 8.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Pastor, pol.dr Antti Weckroth från Träskända har valts till ny chef för sjömanskyrkan i Bryssel. Han tillträder från början av januari. 8.11.2007 kl. 00:00

Samhälle. Församlingar och kyrkor uppmärksammar det tragiska skottdramat i Tusby. Det pågående kyrkomötet har skickat en hälsning till de anhöriga. 8.11.2007 kl. 00:00

Världen. Ett historiskt Bibelprojekt strävar efter att skriva av hela Bibeln för hand i Ecuador. På en månad har 60 kapitel blivit klara. 8.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan borde aktivare än nu påverka samhällsprocessen, men utan att själv bli en politisk aktör. Det anser finländarna enligt en undersökning som gjorts av pastor Eliisa Winberg. 8.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ung psalm i Korsholms vackra kyrka. Lågstadiebarn och lärare hela kyrkan full. Kyrkorgel, kororgel och tre stråkar. 7.11.2007 kl. 00:00

Världen. Nedrivna affischer, tusentals upprop mot kampanjen, hatsamtal och hemsidan stoppad av hackers var en del av de hätska reaktioner som drabbade kampanjen Bevara äktenskapet i Sverige. 7.11.2007 kl. 00:00

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

mission. Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till. 17.5.2016 kl. 11:27

mission. I lördags ordnade Finska Missionssällskapet missionsfest i Ekenäs. 16.5.2016 kl. 15:59

En gång var han en pojke som överlevde Auschwitz och Buchenwald. Senare blev han författare och Nobelpristagare. 13.5.2016 kl. 16:15

kyrkostyrelsens plenum. Borgå stift representeras i kyrkostyrelsens plenum av läkaren Åsa A Westerlund under mandatperioden 2016–2020. 13.5.2016 kl. 15:59