Statsminister Juha Sipilä talade på kyrkodagarna i Åbo på fredagen. Han deltog också i religionernas fredsmarsch tillsammans med ärkebiskop Kari Mäkinen med flera.

Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar

flyktingpolitik. Statsminister Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar som Finland tar emot. 20.5.2017 kl. 10:19

I sitt tal under kyrkodagarna i Åbo på fredagen sade Juha Sipilä (C) att han personligen kan tänka sig att göra som en del av en europeisk helhetslösning

– Nu vandrar folk längs farliga vägar i Europa utan att veta om de får asyl. Finland strävar till att hjälpa människor nära deras hem. Från de här områdena kunde vi ta en större andel kvotflyktingar och på så sätt tackla människosmugglingen. Vi kan välja ut de svagaste; kvinnor, barn och åldringar som inte klarar av en lång vandring, sade han.

Sipilä slog fast att ingen människa sänds tillbaka till sitt hemland ifall de hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller en behandling som kränker människovärdet. Han nämde speciellt flyktingar från Syrien.

– Många av de över 32 000 asylsökare som kom till Finland 2015 får också asyl i Finland. Men alla som kommer hit uppfyller inte de internationella kriterierna för asyl. En del av dem har radikaliserats i sitt hemland och de påverkar tryggheten i vårt samhälle.

Han anser att Finland tagit sin del av ansvaret för de flyktingar som kom till Europa under flyktingkrisen år 2015.

– Finland följer samma lagstiftning och internationella avtal som de andra länderna i EU. Regeringens huvudlinje har varit att förenhetliga kriterierna och asylpolitiken med de övriga EU-länderna. Våra myndigheter följer mycket noga med hur man i Sverige bedömer läger i de olika områdena i Afghanistan. Om det sker en förändring i Sverige så tar vi den i betraktande när vi gör våra bedömningar. Bedömningen om säkerhetssituationen gör vi i samband med varje enskild ansökan. Våra myndigheter följer också förbuden att sända flyktingarna tillbaka.

Siplä berörde också de flyktingar som konverterat till kristen tro under sin vistelse i Finland.

– Jag har granskat hur de behandlats. Endast tron är inte en grund för få bevilja asyl, med det kan hända att flyktingen kan hamna i livsfara i sitt hemland på grund av sin tro. Jag konstaterade att behandlingen av dessa flyktingar skötts mycket professionellt och ändamålsenligt. Vårt land måste byggas med lag och med hjärta. Jag litar på våra myndigheter och på vår rättsstat. Myndigheterna gör sina beslut med ett stort hjärta, noggrant, med en hög arbetsmoral och genom att följa lag och avtal. Tilltron till myndigheterna och rättsstaten är en grundpelare i vårt samhälle. Därför måste man respektera den och sköta om den.

Sipilä säger sig gärna diskutera Finlands asyllinje med kyrkan och representanter för andra religiösa samfund.

– Vi förenas av respekten för människovärdet, det är heligt och odelbart. Vi är alla Guds avbild. En av kyrkans centrala uppgifter är att stå på den svagas sida. Som statsminister har jag en stor omsorg och ansvar att varje människorna som flyr krig eller förföljelse blir hjälpt. Samtidigt bär jag också ansvar för att vi respekterar lag och de beslut våra myndigheter gör med sin höga arbetsmoral.

Johan Sandberg



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47