Spelar det någon roll om lucia finns?

lucia. Finns lucia på riktigt? Björn Vikström ställer frågan och ger den ett svar. 10.12.2015 kl. 12:02
Finns lucia på riktigt? Frågan kan verka fånig. Det är en enorm skillnad mellan våra skönsjungande ljusbärande flickor och den ursprungliga heliga Lucia. Den blodiga och grymma legenden om flickan som blev helgon känns inte riktigt lämplig i skolor och daghem, där lucia firas med stort allvar år efter år.

Firandet av lucia är en stark och livfull tradition, vars betydelse inte hänger på vad som eventuellt hände kring år 300 e.Kr. på Sicilien. Budskapet om ljus i mörker och om vår uppgift att sprida glädje och hopp är relevant i alla fall. Luciafirandet må ha en del av sina rötter i förkristna ljusfester, och andra rötter i en sannolikt ohistorisk helgonlegend, men i sin nuvarande form har firandet en viktig roll i den kristna traditionsförmedlingen i Norden.

Lucia finns på riktigt i den bemärkelsen att traditionen erbjuder årgång efter årgång av flickor (och några obekväma stjärngossar) möjlighet att leva sig in i rollen som ljusbärare. Vi bör kritiskt våga ställa frågan om luciatraditionen förstärker uppfattningen att det enbart är flickor och kvinnor som skall bära ansvar för tjänandet och den medmänskliga omsorgen. Alla som vill bör få vara med på egna villkor, men jag tror ändå inte att lösningen på det problemet är att klä ut pojkar till lucior (vilket ju är ett vanligt skämt i studentspex och gymnasisters julfestprogram), utan snarare att framhålla att det kristna livsideal som luciatraditionen förmedlar gäller alla oberoende av kön.

Här kanske någon kritiskt påpekar, att samma argumentation också kunde användas – och har använts – gällande frågor om Guds existens eller om Jesus var en historisk person: vad spelar det för roll om de egentligen finns eller inte, bara människor blir trygga av att tro på Gud och förverkligar medmänsklig kärlek i Jesu efterföljd?

Men här finns en viktig skillnad. Ingen lägger sitt liv och sin framtid i Lucias hand. Ingen tror att Lucia ensam kan rädda oss från tomhet, synd och evig död. Som kristna tror vi inte att Jesus bara är ett ideal bland andra eller att Gud är en teori som kan bevisas eller förkastas. Vi tror därför att vi har egna erfarenheter av Guds ledning eller därför att vi mött och läst om människor som levt i förtröstan på Gud.

Lucia, däremot, är ett inspirerande exempel bland andra, och ett viktigt sådant. Låt oss därför, oberoende av vem vi är, bära ljus, hopp och barmhärtighet till dem vi möter i vår osäkra värld. Där det sker blir Guds rike en levande verklighet.
Björn Vikström



utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56