David Thurfjell uppfattar subtila aspekter av luthersk kristendom som lever kvar i det svenska samhället.
David Thurfjell uppfattar subtila aspekter av luthersk kristendom som lever kvar i det svenska samhället.

David Thurfjell:"Vi känner igen religion hos andra men inte hos oss själva"

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

Telefonen och e-posten går het hos David Thurfjell. Än är det religionskritiska sekulärhumanister som tar kontakt, än är det människor som jobbar i kyrkan. ”Kan du komma till oss och föreläsa om din nya bok?” Thurfjell är den svenska religionshistorikern som i somras gav ut boken Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen.

– Boken har väckt intresse bland både övertygade ateister och hängivet kristna. Det är för att den handlar om en grupp som befinner sig mellan de här två positionerna. Det är som ett slags kamp om själarna – både kyrkan och sekulära humanister kan göra anspråk på att ”det här är vår grupp”.

Det gudlösa folket handlar alltså om den stora grupp svenskar som firar jul och påsk, tycker att söndagen är den lugnaste dagen i veckan, döper sina barn till Lukas och Anna, gifter sig och blir begravda i kyrkan och till och med kanske ber till Jesus någon gång då och då. Men som aldrig skulle få för sig att kalla sig själv för kristna.

Thurfjell har gjort hundra djupintervjuer med slumpmässigt utvalda svenskar och det är dessa intervjuer han utgått från när han skrivit boken. Men som den religionshistoriker han är riktar han först blicken bakåt i ett försök att beskriva varför situationen ser ut som den gör.

– Det finns mycket som talar för att den utbredda bilden av det svenska samhället som avkristnat och sekulariserat är betydligt överdriven.

Att förstå ordet kristen

Hur förstås kristendomen i dag? Thurfjell gör ett försök att förklara att många, kanske de flesta, uppfattar kristendomen som teistiska dogmer, riter, en morallära och organiserad gruppsamvaro i kyrkan. De som inte aktivt deltar i samvaron, utför riterna eller försanthåller trossatserna har svårt att kalla sig för kristna.

– Men tidigare i vår historia förstods kristendom som mycket mer än en samling ceremonier och dogmatiska försanthållanden.

– Förståelsen av vad ordet kristen betyder har i vårt sätt att tänka och kategorisera förskjutits från att ha varit brett och inkluderande till att bli snävt och exkluderande, menar Thurfjell.

Och vad beror det på? För att göra en lång historia kort kunde man säga att det har att göra med den svenska kristenhetens inre spänningar och dess möte med moderniteten och den framväxande vänsterrörelsen under 1900-talet.

– Angripen av väckelsekristendomen och dess snäva kristendomsförståelse å ena sidan, och av sekulära debattörer med liten känslighet för inomkristna variationer å den andra, samt internt djupt kluven i fråga om kyrkosyn, förmådde inte statskyrkan upprätthålla ett inklusivt kristendomsbegrepp i de breda folklagren. Paradoxalt nog har väckelsekristendomen och vänstersekularismen gjort gemensam sak i denna utveckling.

Så lanserades och upprätthölls den förståelse om kristendomen som en identitet förbehållen de innerligt engagerade som tror på vissa saker.

– I den här debatten har Svenska kyrkans upplysningsteologer och folkkyrkoivrare inte lyckats göra sina röster hörda. Det har uppstått ett språkligt vakuum. 70 procent av svenskarna har inget ord att sätta på sig själva. Vad är det de är om de inte är sekulära humanister eller ateister men inte heller kristna? De jag talat med säger: ”Jag är ateist, men å andra sidan tror jag ...” Eller: ”Jag tror på något, men är inte kristen.” De famlar efter språkliga uttryck.

I den vevan har buddhismen blivit ett ord de kan ta till.

– Många säger: ”Tja, jag är inte religiös men jag tycker om att vara i naturen. Jag tror på något, jag är nog lite mer buddhist.”

– Den personen vet inget om buddhistisk historia eller lära. Men buddhist är ett ord som känns som att det passar.

Skev självbild

David Thurfjell försöker visa hur kristendomen trots det här finns kvar kulturellt på område efter område.

– Det är inte min sak att få folk att säga att de är kristna. Däremot kan jag se ett problem i att man känner igen religion hos andra men inte hos sig själv.

Muslimer som bär sjal och firar muslimska högtider, ger sina barn muslimska namn och äter halalkött känns lätt igen som ett uttryck för religion.

– Men när vi själva firar kristna högtider, döper våra barn och gifter oss, då uppfattar vi inte att det är samma sak. Den skeva självbilden skapar gränser mot andra grupper av människor, och det kan vara problematiskt.

Även om Thurfjell säger att bilden av att svenskarnas religiositet inte förändrats så radikalt under det senaste seklet som många vill låta förstå (1910 gick 5 procent av befolkningen i kyrkan, jämfört med 2 procent i dag) så talar han ändå i termer av kristet och postkristet.

– Jag har upplevt övergången från kristet till postkristet i mitt eget liv. När jag var liten gick vi i kyrkan ibland, bad bordsbön. Men så slutade vi med det. Vi läste julevangeliet på julen, men inte heller det gör vi längre.

Både hans farfar och morfar var pastorer inom EFS, en stor inomkyrklig väckelserörelse i Sverige.

– Min farfar var missionär i Indien. Han åkte ut med ansatsen att ”här kommer vi ödmjuka tjänare och ska rädda de här människorna”.

Thurfjell försöker sätta fingret på de subtila aspekter av luthersk kristendom som lever kvar. Han tar sin farfars inställning som ett exempel.

– I vår lutherska kultur finns ett slags arv av kombinationen av utvaldhet och ödmjukhet. Det är ett slags ödmjukhetsideal som kombineras med vetskapen om att man tillhör den frälsta skaran. Om man ser på svensk medelklass i dag så är ju det här något som lever kvar. Man är självklart för mångkulturalism, tycker att det är fint med religionsmöten men har samtidigt en känsla av att det är vår typ av samhällslösning som är bäst i världen. Man är öppen för alla men vet samtidigt bäst själv.

Finns det något som tyder på att svenskarna kommer att vakna upp ur den kollektiva minnesförlust du beskriver?

– Dels tror jag att medvetenheten om det lutherska arvet kommer att bli mindre och mindre. Historiemedvetenhet är inget tungt ämne just nu. Men samtidigt tror jag att det kommer att bli vanligare att man börjar identifiera sig som kulturellt kristen, som en följd av närvaron av andra religioner.

– Men jag tror också att det stora intresset för min bok är ett uttryck för att det ligger i tiden att tänka på de här sakerna. Vi forskare vill ju gärna tro att vi är självständiga oberoende observatörer. Men det är vi inte, så fungerar det inte med filosofi och tanke. Det är som mode. Man känner för att köpa en viss sorts jacka, och efter en stund märker man att alla har samma slags jacka.

Ett kapitel i boken bär titeln Varför känns det lite pinsamt att vara kristen? Du skriver att mera radikala religiösa avvikelser inte är lika pinsamma. Varför det?

– Pinsamt blir det när man gör en mindre avvikelse mot sin egen grupps sociala koder. Också de kristna mainstreamsvenskarna identifierar sig med en sekulär kultur. Det är de små avvikelserna som känns pinsamma. Om man är italiensk katolik, då är det en annan sak. Det pinsamma kommer av att man är så nära det sekulära.

Tillbaka till början, hur ser du på sekulärhumanisternas och Svenska kyrkans ”kamp” om de postkristna svenskarna?

– Humanistiska föreningen är en liten grupp med 4 000 medlemmar. Jag tror att det finns en marknad för en mjukare humanistisk religion som inte polariserar mot kyrka och tro hela tiden.

– Sedan är det ett faktum att sekulärhumanisterna känner frustration över Svenska kyrkans vaghet. De kan inte greppa den kulturbetonade framtoningen med inslag av mystik.

Thurfjell säger att Svenska kyrkan i sin tur inte nog lyft fram de teologiska argumenten för den öppna kulturinriktade hållningen.

– Det finns olika lutherska argument för den: Tron är inte en gärning; man behöver inte tro så starkt för att få del av nåden; alla är välkomna. Svenska kyrkan har en teologisk bas för det de gör och de kunde bli bättre på att uttrycka den.

Christa Mickelsson



I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16
Lena Kumlin trivs hemma i trädgården.

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22
Bilderna är små i sitt format.
– Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14
– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11
Kyrkornas världsråd hade bjudit in kyrkoledare från Ukraina. Ärkebiskop Jevstratij av Tjernihiv och Nizjyn i talarstolen.

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02
Arkivbild på en konfirmation/Arkivbild på Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors.

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59
Kläm inte in dig i en mall som skaver, skulle Eva Frantz vilja säga till sitt unga jag.

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16
– Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker, säger Rigmor Holst.

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00
Tre år in i hans biskopsperiod kommer Bo-Göran Åstrands herdabrevsbok – i en dialog med fyra andra skribenter, i och utanför kyrkan.

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16