David Thurfjell uppfattar subtila aspekter av luthersk kristendom som lever kvar i det svenska samhället.
David Thurfjell uppfattar subtila aspekter av luthersk kristendom som lever kvar i det svenska samhället.

David Thurfjell:"Vi känner igen religion hos andra men inte hos oss själva"

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

Telefonen och e-posten går het hos David Thurfjell. Än är det religionskritiska sekulärhumanister som tar kontakt, än är det människor som jobbar i kyrkan. ”Kan du komma till oss och föreläsa om din nya bok?” Thurfjell är den svenska religionshistorikern som i somras gav ut boken Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen.

– Boken har väckt intresse bland både övertygade ateister och hängivet kristna. Det är för att den handlar om en grupp som befinner sig mellan de här två positionerna. Det är som ett slags kamp om själarna – både kyrkan och sekulära humanister kan göra anspråk på att ”det här är vår grupp”.

Det gudlösa folket handlar alltså om den stora grupp svenskar som firar jul och påsk, tycker att söndagen är den lugnaste dagen i veckan, döper sina barn till Lukas och Anna, gifter sig och blir begravda i kyrkan och till och med kanske ber till Jesus någon gång då och då. Men som aldrig skulle få för sig att kalla sig själv för kristna.

Thurfjell har gjort hundra djupintervjuer med slumpmässigt utvalda svenskar och det är dessa intervjuer han utgått från när han skrivit boken. Men som den religionshistoriker han är riktar han först blicken bakåt i ett försök att beskriva varför situationen ser ut som den gör.

– Det finns mycket som talar för att den utbredda bilden av det svenska samhället som avkristnat och sekulariserat är betydligt överdriven.

Att förstå ordet kristen

Hur förstås kristendomen i dag? Thurfjell gör ett försök att förklara att många, kanske de flesta, uppfattar kristendomen som teistiska dogmer, riter, en morallära och organiserad gruppsamvaro i kyrkan. De som inte aktivt deltar i samvaron, utför riterna eller försanthåller trossatserna har svårt att kalla sig för kristna.

– Men tidigare i vår historia förstods kristendom som mycket mer än en samling ceremonier och dogmatiska försanthållanden.

– Förståelsen av vad ordet kristen betyder har i vårt sätt att tänka och kategorisera förskjutits från att ha varit brett och inkluderande till att bli snävt och exkluderande, menar Thurfjell.

Och vad beror det på? För att göra en lång historia kort kunde man säga att det har att göra med den svenska kristenhetens inre spänningar och dess möte med moderniteten och den framväxande vänsterrörelsen under 1900-talet.

– Angripen av väckelsekristendomen och dess snäva kristendomsförståelse å ena sidan, och av sekulära debattörer med liten känslighet för inomkristna variationer å den andra, samt internt djupt kluven i fråga om kyrkosyn, förmådde inte statskyrkan upprätthålla ett inklusivt kristendomsbegrepp i de breda folklagren. Paradoxalt nog har väckelsekristendomen och vänstersekularismen gjort gemensam sak i denna utveckling.

Så lanserades och upprätthölls den förståelse om kristendomen som en identitet förbehållen de innerligt engagerade som tror på vissa saker.

– I den här debatten har Svenska kyrkans upplysningsteologer och folkkyrkoivrare inte lyckats göra sina röster hörda. Det har uppstått ett språkligt vakuum. 70 procent av svenskarna har inget ord att sätta på sig själva. Vad är det de är om de inte är sekulära humanister eller ateister men inte heller kristna? De jag talat med säger: ”Jag är ateist, men å andra sidan tror jag ...” Eller: ”Jag tror på något, men är inte kristen.” De famlar efter språkliga uttryck.

I den vevan har buddhismen blivit ett ord de kan ta till.

– Många säger: ”Tja, jag är inte religiös men jag tycker om att vara i naturen. Jag tror på något, jag är nog lite mer buddhist.”

– Den personen vet inget om buddhistisk historia eller lära. Men buddhist är ett ord som känns som att det passar.

Skev självbild

David Thurfjell försöker visa hur kristendomen trots det här finns kvar kulturellt på område efter område.

– Det är inte min sak att få folk att säga att de är kristna. Däremot kan jag se ett problem i att man känner igen religion hos andra men inte hos sig själv.

Muslimer som bär sjal och firar muslimska högtider, ger sina barn muslimska namn och äter halalkött känns lätt igen som ett uttryck för religion.

– Men när vi själva firar kristna högtider, döper våra barn och gifter oss, då uppfattar vi inte att det är samma sak. Den skeva självbilden skapar gränser mot andra grupper av människor, och det kan vara problematiskt.

Även om Thurfjell säger att bilden av att svenskarnas religiositet inte förändrats så radikalt under det senaste seklet som många vill låta förstå (1910 gick 5 procent av befolkningen i kyrkan, jämfört med 2 procent i dag) så talar han ändå i termer av kristet och postkristet.

– Jag har upplevt övergången från kristet till postkristet i mitt eget liv. När jag var liten gick vi i kyrkan ibland, bad bordsbön. Men så slutade vi med det. Vi läste julevangeliet på julen, men inte heller det gör vi längre.

Både hans farfar och morfar var pastorer inom EFS, en stor inomkyrklig väckelserörelse i Sverige.

– Min farfar var missionär i Indien. Han åkte ut med ansatsen att ”här kommer vi ödmjuka tjänare och ska rädda de här människorna”.

Thurfjell försöker sätta fingret på de subtila aspekter av luthersk kristendom som lever kvar. Han tar sin farfars inställning som ett exempel.

– I vår lutherska kultur finns ett slags arv av kombinationen av utvaldhet och ödmjukhet. Det är ett slags ödmjukhetsideal som kombineras med vetskapen om att man tillhör den frälsta skaran. Om man ser på svensk medelklass i dag så är ju det här något som lever kvar. Man är självklart för mångkulturalism, tycker att det är fint med religionsmöten men har samtidigt en känsla av att det är vår typ av samhällslösning som är bäst i världen. Man är öppen för alla men vet samtidigt bäst själv.

Finns det något som tyder på att svenskarna kommer att vakna upp ur den kollektiva minnesförlust du beskriver?

– Dels tror jag att medvetenheten om det lutherska arvet kommer att bli mindre och mindre. Historiemedvetenhet är inget tungt ämne just nu. Men samtidigt tror jag att det kommer att bli vanligare att man börjar identifiera sig som kulturellt kristen, som en följd av närvaron av andra religioner.

– Men jag tror också att det stora intresset för min bok är ett uttryck för att det ligger i tiden att tänka på de här sakerna. Vi forskare vill ju gärna tro att vi är självständiga oberoende observatörer. Men det är vi inte, så fungerar det inte med filosofi och tanke. Det är som mode. Man känner för att köpa en viss sorts jacka, och efter en stund märker man att alla har samma slags jacka.

Ett kapitel i boken bär titeln Varför känns det lite pinsamt att vara kristen? Du skriver att mera radikala religiösa avvikelser inte är lika pinsamma. Varför det?

– Pinsamt blir det när man gör en mindre avvikelse mot sin egen grupps sociala koder. Också de kristna mainstreamsvenskarna identifierar sig med en sekulär kultur. Det är de små avvikelserna som känns pinsamma. Om man är italiensk katolik, då är det en annan sak. Det pinsamma kommer av att man är så nära det sekulära.

Tillbaka till början, hur ser du på sekulärhumanisternas och Svenska kyrkans ”kamp” om de postkristna svenskarna?

– Humanistiska föreningen är en liten grupp med 4 000 medlemmar. Jag tror att det finns en marknad för en mjukare humanistisk religion som inte polariserar mot kyrka och tro hela tiden.

– Sedan är det ett faktum att sekulärhumanisterna känner frustration över Svenska kyrkans vaghet. De kan inte greppa den kulturbetonade framtoningen med inslag av mystik.

Thurfjell säger att Svenska kyrkan i sin tur inte nog lyft fram de teologiska argumenten för den öppna kulturinriktade hållningen.

– Det finns olika lutherska argument för den: Tron är inte en gärning; man behöver inte tro så starkt för att få del av nåden; alla är välkomna. Svenska kyrkan har en teologisk bas för det de gör och de kunde bli bättre på att uttrycka den.

Christa Mickelsson



Anders Blomberg (Foto: privat)

Kolumn. Det finns platser som ger rum för andlighet och eftertanke. Inom keltisk fromhet kallas sådana platser för ”thin places” – ställen där det är lätt att höra Gud tala. 15.10.2021 kl. 09:30
De starkaste barnböckerna är de där det öppnas en dörr mellan parallella världar.

BARNBÖCKER. Monica Vikström-Jokela är aktuell med barnboken Hurdan är himlen? 14.10.2021 kl. 17:36
Jan-Erik Nyberg jämför sitt arbete som familjerådgivare med gitarrens klangbotten.

relationer. På familjerådgivningsbyråerna är krigstraumat inte längre samtalsämne nummer ett. Inget har ersatt kriget i det avseendet, men Jan-Erik Nyberg har sett att vår tids krav på individen blivit ett allt större problem. 14.10.2021 kl. 15:18
Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.

TVÅSPRÅKIGHET. Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska. 13.10.2021 kl. 16:45
Nirupam Smart och hans fru Heidi har lärt sig att be om hjälp och att berätta om familjens situation.

utmaningar. När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam. 13.10.2021 kl. 11:18
– Jesus kommer inte att fråga om vi skrev in våra uppgifter i kyrkans bokföringssystem Kipa i tid eller om vi skrev in statistiken rätt. Han kommer att fråga vad vi gjorde för våra minsta, säger Linda Wahrman.

ungdomar. Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. 12.10.2021 kl. 08:40
Det är redan möjligt och upp till varje församling att ta i bruk MobilePay för att möjliggöra mobilkollekter.

kollekt. I en insändare i förra veckans KP ställdes frågan om det går att betala kollekt på elektronisk väg. Sixten Ekstrand, som är direktör vid Kyrkans svenska central, svarar i veckans KP att de arbetsgrupper som utrett frågan föreslår att församlingarna använder applikationen MobilePay. 12.10.2021 kl. 08:30

diakoner. På diakonvigningen i Borgå domkyrka den 10 oktober utökades Borgå stifts diakoner med fyra nya diakoner. 11.10.2021 kl. 10:09
Anders Gabriel Sundström bor i Jomala med sin familj.

jomala. För Anders Gabriel Sundström är musik en metafysisk upplevelse. – Jag är en västerländsk romantiker, hemma i kyrkor och katedraler. 8.10.2021 kl. 16:00
Jan Olov Fors får hålla gudstjänst i en nyrenoverad kyrka i Tölö i Helsingfors.

kyrkoherde. Efter 27 år som präst på Kungsholmen i Stockholm har Jan Olov Fors landat i Olaus Petri församling i Helsingfors. För honom var teologistudierna
en resa på okänd mark och en port till ett jobb som han älskar.
 – Varje möte är oändligt värdefullt. 8.10.2021 kl. 15:16
John Vikström hoppas att hans inre människa utvecklats under åren. – Men inte vet jag hur mycket klokare jag blivit! tillägger han.

Bokaktuell. John Vikström är aktuell i höst med boken Det handlar om frihet. Han fyller också 90 år i oktober: – Det känns lite overkligt, men jag får finna mig i det, säger han. 30.9.2021 kl. 20:13
Simon Ekstrand kör elbil, för miljön.

KLIMATET. Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik. – Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han. 29.9.2021 kl. 18:21
Det har funnits tider då de båda ifrågasatt förhållandet, kanske mest på grund av saker de själva gått igenom.

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22
Sarah Tiainen är tjänstledig från din pastorstjänst i Metodistkyrkan i Jakobstad.

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48
– Det väsentliga är att man har frågor. Även fast man inte får något svar kanske man kan se världen på ett lite annorlunda sätt bara för att man ställer frågorna, säger Markus Riuttu.

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

Anders Blomberg (Foto: privat)

Kolumn. Det finns platser som ger rum för andlighet och eftertanke. Inom keltisk fromhet kallas sådana platser för ”thin places” – ställen där det är lätt att höra Gud tala. 15.10.2021 kl. 09:30
De starkaste barnböckerna är de där det öppnas en dörr mellan parallella världar.

BARNBÖCKER. Monica Vikström-Jokela är aktuell med barnboken Hurdan är himlen? 14.10.2021 kl. 17:36
Jan-Erik Nyberg jämför sitt arbete som familjerådgivare med gitarrens klangbotten.

relationer. På familjerådgivningsbyråerna är krigstraumat inte längre samtalsämne nummer ett. Inget har ersatt kriget i det avseendet, men Jan-Erik Nyberg har sett att vår tids krav på individen blivit ett allt större problem. 14.10.2021 kl. 15:18
Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.

TVÅSPRÅKIGHET. Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska. 13.10.2021 kl. 16:45
Nirupam Smart och hans fru Heidi har lärt sig att be om hjälp och att berätta om familjens situation.

utmaningar. När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam. 13.10.2021 kl. 11:18