FOTO: Sofia Jernström

Se, jag tror

Vad skiljer den som är kristen från den som inte är kristen? Förr spelade kristna inte kort, de dansade inte, de drack inte alkohol. I dag är de yttre markörerna för ett kristet liv på väg att försvinna – eller också ser de annorlunda ut. Är det bra eller dåligt?
22.2.2013 kl. 13:27
Den som inte rör sig i kristna kretsar vet kanske inte om det, men något har hänt. Under de senaste decennierna har de yttre tecknen som skiljer den som uppfattar sig som kristen från den som inte gör det börjat försvinna. Och den här förändringen har inte skett enbart bland ljumma lutheraner utan också bland dem som förr skiljde tydligt på dem som var frälsta och dem som inte var det: de inomkyrkliga väckelserörelserna och frikyrkorna.

– Traditionellt har frikyrklighet och nykterhet gått hand i hand, säger Jan-Erik Andelin, ledarskribent på Borgåbladet och aktiv i Metodistkyrkan. Förhållandet till alkohol har präglats av att man utgått från att alkohol är ett problem så som det är för alkoholister.

– Man har rentav tänkt att den som super på något vis tappar sin tro. Det har varit en del av den frikyrkliga teologin.

Den lutherska synen har oftast varit mildare: den som misslyckas kan ju alltid be om ny nåd. I praktiken tycker också många frikyrkliga i dag att alkohol är okej men ibland med förklaringen att det är ”vin till maten” eller ”öl efter bastun”. Samtidigt har just alkoholen hört till de där yttre tecknen som skiljer kristna från andra – och det är inte helt lätt att lämna dem bakom sig.

– Jag tror att många fortfarande har ett behov av att markera och skylta med att de är kristna till exempel genom att framhålla sin nykterhet.

Nya vindar
Man kan kalla de yttre tecknen på hur en kristen ”ska vara” någon sorts korrekthetsmarkörer. De har varit en trygghet för det är svårt att välja när allt är relativt. Det är inte helt lätt att säga vilka som finns kvar och vilka som är passé – det kan variera från samfund till samfund, från grupp till grupp. Men i dag verkar det vara okej att göra mycket sådant som man inte gjorde förr.

– Till exempel i Metodistkyrkan har vi en distriktsföreståndare, en ledande pastor, som är aktiv mc-man och inte har tvekat att umgås med kriminella motorcykelgäng – trots att han blivit varnad av polisen. Män som är aktiva i församlingen kan åka ut och jaga eller åka fyrhjulingar i skogen. Sådant hade inte förekommit tidigare, säger Andelin.

Man kan vara kristen vinkännare – det väcker inte längre någon större förundran. Den som sambor kanske får en vänlig fråga av sin pastor om de har tänkt på att gifta sig, men det stannar vid det, tror Andelin.

Cecilia Åminne som är lärare vid Kredu, Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, säger att frågan om huruvida de kristna markörerna är på väg bort eller inte gör henne kluven.

– Österbotten är ju som känt rätt brokigt när det kommer till vilka kristna yttre markörer som har fallit bort och vilka som lever och frodas. Brokigheten gör det väldigt intressant men inte alltid fritt från problem att bo här.

Fult språk och kristet språk
Att svära är inte okej i den flesta kristna subkulturer. Det känner många instinktivt på sig och ber om ursäkt för fula ord som kommer över deras läppar till exempel i församlingshemmet.

– Jag skulle kalla det en stilfråga. Det hör inte till god ton att svära, helt enkelt. Men många tar till fula uttryck för att deras språk är dåligt eller för att de inte vet hur de ska uttrycka sig, säger Andelin.

Han har själv debatterat ordet ”förbannad” som en del kristna tycker att en troende inte ska ta i sin mun.

– Då har jag frågat att hur är det med ”uppståndelse”, får man säga det? Det är ju också ett religiöst uttryck. Själv tror jag att kristna som har ett väldigt fromt språk kan missbruka ord på ett värre sätt än den som säger ett fult ord då och då. Men samtidigt – man behöver ju inte använda laddade ord eller sexistiska uttryck eftersom de kan såra andra.

Cecilia Åminne har en känsla av att just det att kristna undviker att svära är en markör som inte är på väg bort.

– Det här med att inte svära tycker jag känns som den starkaste yttre markören. Det har ju att göra med vårt språk och det vi säger kanske mer förknippas med våra inre egenskaper än till exempel om håret är färgat eller inte.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Världen. En rapport visar att världens sju rikaste länder, som vid G7-toppmötet i somras lovade att fördubbla biståndet till Afrika, knappast kommer att infria sina löften. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den gemensamma värdegrunden debatteras i inför 50-årsfirandet av EU 25 mars. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand ifrågasätter utlänningsverket för att inte ha beaktat humanitära skäl i behandlingen av den utvisningshotade Halide Lafiti. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Trots att Kristdemokraternas ideal är en värld utan aborter, förespråkar partiet inte abortförbud i Finland. 1.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. En ny strategi för kyrkans specialungdomsarbete har utarbetats 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Professor Sixten Ekstrand har valts till stiftsdekan vid domkapitlet i Borgå stift. 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen samlades på tisdagen (27.2) och fattade följande beslut. 28.2.2007 kl. 00:00

Världen. Längs med den väg där två fullsatta bussar i morse frontalkrockade utanför Uppsala, Sverige hålls nu alla kyrkor öppna. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Religiösa och etniska minoritetsgrupper i Irak riskerar att utplånas, varnar Minority Rights Group International. 27.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. En färsk undersökning visar att sänkningen av alkoholskatten 2004 orsakade en kraftig ökning av plötsliga dödsfall. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Filmproducenten James Cameron och regissören Simcha Jacobovici påstår att de har hittat Jesu försvunna grav. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Höga kyrkoavgifter får många välbärgade att lämna Svenska kyrkan, skriver Kyrkans tidning. Därför funderar Svenska kyrkan nu på att lätta bördan för de rikaste för att f behålla dem som betalande medlemmar. 27.2.2007 kl. 00:00

Papperstidningen som PDF laddas hit upp då tidningen utkommit. Siffrorna betecknar tidningens nummer (samma som veckonummer). För att läsa tidningarna som är i pdf-format, behöver du Acrobat Reader. Programmet är gratis. PDF:arna storlek är i regel kring 2 MB.  2011           Januari 1  2  3  4   Februari  5  6  7  8   Mars  9 10 11 12  13 April  14 15 16-17   Maj 18  19  20  21   Juni 22 23 24  25-26 Juli  27  28 29     Augusti  31  32 33 34   September  35 36 37 38  39  Oktober 40   41       November           December            2010           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12   April 13-14 15 16 17 Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September  35 36  37  38  39 Oktober  40  41 42 43   November  44 45  46  47   December 48 49 50 51-52  2009           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2008           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12-13   April 14 15 16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2007           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14-15 16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2006           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2005           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12-13 April 14 15 16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47   December 48 49 50 51-52 2004           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25 26-27 Juli 28 29-30 31   Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39 40 Oktober 41 42 43 44   November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2003           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15 16-17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29 30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2002           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13-14 April 15 16 17     Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2001           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2000           Januari           Februari           Mars 9 10 11 12 13 April 14 15 16-17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28-29     Augusti 30 31 32 33 34 September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   27.2.2007 kl. 00:00

Världen. På danska www.katekismusprojekt.dk finns förklaringar till Luther. 26.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Den anglikanska kyrkan St Thomas the Martyr church i Tyneside visade den kontroversiella Monty Python-filmen "Life of Brian" för en full kyrksal. 26.2.2007 kl. 00:00

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28