Hans Cederqvist, Anna-Brita Hukka och Barbro Cedercreutz träffas i svenska församlingens utrymmen, en del av det svenska kvarteret på Hamngatan i Tammerfors. (FOTO: Nina Österholm)

Gud så de pratar!

Tammerforssvenskarna blir aldrig färre. Trots att de flesta ungdomarna flyttar bort för att studera så har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år. Ja, de skriver inte ens ut sig ur kyrkan. Vilken är hemligheten bakom den välmående minoriteten i Nordens största inlandsstad?
7.2.2013 kl. 10:46
Tammerfors, Finlands eget Manchester med sina många textilfabriker, hyser en liten svensk by i sina fållar. Ett enda kvarter med skola, daghem och församlingsutrymmen samlar mer än hälften av Tammerforssvenskarna nästan dagligen. Det är också det enda kvarteret där gatskyltarna är skrivna på både finska och svenska.

– Staden är finsk men man räknar med oss svenskspråkiga, säger Tammerforsbon Hans Cederqvist och tar ett exempel ur stadens kyrkopolitik:

– Vårt församlingsråd får alltid kommentera och ge vår syn på olika förändringar i samfälligheten. Men vi ser också till att de minns oss. Vi syns och hörs i kyrkofullmäktige, alla chefer vet att vi finns och vi går aktivt med i allt. Som minoritet måste man alltid hålla ljuset brinnande.

Prästen del av möblemanget
Men det är inte bara i kyrkofullmäktige de brinner. Tammerforssvenskarna toppar ofta statistiken när det gäller olika insamlingar som kampanjen Gemensamt Ansvar. Föreningslivet sjuder av aktivitet med klubbar och föreningar för alla åldrar. De har en egen tidning, Tammerfors Aktuellt. Och de blir aldrig färre. Trots att ungdomarna flyttar bort för att studera har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år.

Vad är det med er svenskspråkiga i Tammerfors?
- Det att vi har stor omsorg om varandra är den röda tråden. Är någon borta från mötet så ringer man upp och frågar hur den mår. Vi är vänner kors och tvärs inom alla grupper, säger Barbro Cedercreutz som bland annat jobbar frivilligt som skolmormor i Svenska skolan.
 
Att också den svenska församlingen lever och mår bra tror kyrkoherde Kim Rantala åtminstone delvis är en identitetsfråga.

– Församlingen har en naturlig plats  och närvaro i många svenska sammanhang i staden. Visst har vi en del grupper och egna samlingar men det är egentligen bara basarbete. I stället försöker jag aktivt finnas där Tammerforssvenskarna redan finns. Jag går till skolans lärarrum och kokar kaffe, jag besöker Svenska klubben, går på möte i pensionärsföreningen och så vidare.

Rantala vet att han för de flesta är ”prästen”.

– Efter fem år i församlingen känner de flesta mig och jag känner dem. Å andra sidan har de inte heller något val, jag är den svenskspråkiga prästen i stan.

Matbuss på hemlig rutt
Om den lilla svenska församlingen med knappt tusen medlemmar satsar på vardagsnärvaro arbetar den starka samfälligheten i staden däremot med stora projekt. Den egna bussen Ruokanysse kör runt mat till behövande.

– Vi samarbetar med de stora matkedjorna och partihandeln som donerar överbliven mat till oss. Våra diakoner är de enda som känner till vilken rutt matbussen kör och de meddelar sedan våra klienter. Därför finns det inga brödköer i Tammerfors, maten kommer till en hållplats nära dig, säger diakonichef Matti Helin på samfällighetens diakonicenter.
I Tammerfors finns sedan 50 år tillbaka flera arbetsplatspräster. Det är präster som arbetar ute på exempelvis företag, ett jobb som fortfarande ligger i startgroparna på många håll i landet.

– Just nu funderar vi mycket på hur vi ska nå privatföretagarna. De är en hårt arbetande skara med lite tid, säger Ilkka Hjerppe som håller i arbetet med samhällskontakter.

Under sommaren sysselsätter församlingarna i staden nästan 200 unga sommarjobbare.

– Samfälligheten är väldigt stark och en del av församlingarna tycker ibland att den överskuggar deras arbete, säger Kim Rantala.
För honom är de finska prästkollegerna ett stort stöd.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Nina Österholm



FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

GUDSBILD. När Helena Rönnberg växte upp var Gud en sträng far som krävde ständiga prestationer – och matade hennes egen perfektionism. Idag är Gud bara en sak för henne: kärlek. 14.11.2022 kl. 15:13

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00