Lidande.

Diagnos: människa

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande.
6.4.2012 kl. 10:00
För otåliga människor, så som jag, måste nog väntan vara en sorts lidande. Någon har faktiskt beskrivit lidandet som ”när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Att inte kunna acceptera verkligheten som den är och att vilja ändra den”.
Så måste det ha känts för lärjungarna, Maria och de andra som trodde på Jesus när han blev korsfäst på långfredagen. Ofta är det minst lika hemskt att stå maktlös vid sidan om och se på som att själv befinna sig i elden. Den sjuka är oftast lugnare än de anhöriga. För mig innebär åskådarplatsen också lidande.

På långfredagen inleds gudstjänsten med tystnad. Ingen orgel, inga klockor. Altaret är tomt. Inga blommor, inga symboler.
För lidandet i sig kan inte förklaras eller definieras. Tortyr i något fruktansvärt fängelse långt bort är väl det närmaste man kommer bilden av korsfästelse i dag. Men det betyder ju inte att tortyr skulle vara det enda ”riktiga” lidande i världen. Alla har sitt eget kors att bära, alla har lidande inom ramarna för sitt eget universum. Alla vet hur det känns att lida även om lidandet i sig inte kan inte jämföras. Det är alltid mest synd om mig.

Lidandet ska inte heller förhärligas. Jag tycker inte sången om hur ”hammarslagen ekar än i dag” är särskilt trevlig. Lidandet är alltid, per definition, fel. Det var ju inte så här det skulle bli.

Genom historien har religionen olyckligt nog ofta fått stå för förklaringen när det kommer till psykiskt lidande. Trons principer har gett lidandet en mening. Gud straffade och prövade och plågade – människan led.
Numera, läser jag, har vi delvis bytt ut det religiösa språket mot medicinska termer. Vi får en diagnos i stället för förbön. När lidandet får ett vetenskapligt namn, en diagnos, känns smärtan ibland en aning mer hanterlig. Ja, vi har faktiskt blivit rätt bra på att klassificera det psykiska lidandet men är fortfarande inte i stånd att ta bort det. Trots nya diagnoser och mediciner kommer lidandet alltid att finnas kvar.
– Människan är i botten en lidande varelse, säger den svenska filosofen Fredrik Svenaeus. Lidandet är inte något som vi kommer undan. Det söker sig alltid nya vägar.

Men när du lider så minns att du inte är ensam. I Tyskland kallas långfredagen för Karfreitag, sorgens dag. Engelsmännen säger Good Friday, för långfredagen är också dagen då Gud och människa försonas.
Enligt kristendomen finns det ett samband mellan lidande och räddning: Den långa fredagen när Jesus led på korset led han för vår skull. Han led för att det som gått sönder mellan Gud och människan skulle bli helt igen. Jesus uppdrag var att öppna dörren mellan himmel och jord så att de som längtar till Gud ska kunna komma till honom.

Vi har en lidande Gud som vet hur smärta känns.

”Jag tänker på dig Herre,
du känner all tortyr,
Du är där fångar plågas
och där förföljda flyr”

skriver Margareta Melin.

Vi är aldrig ensamma, inte ens i det
djupaste lidandet.


Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.


Nina Österholm



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54