Den finlandssvenska tidningen

Ledare. Med en upplaga på ca 50 000 ex har Hbl inte på länge i verkligheten varit en finlandssvensk rikstidning. 17.7.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Trots signaler om motsatsen har ambitionerna inte heller på länge varit att leva upp till den statusen. Det medger nu utan omsvep Henrik Johansson, styrelseordförande i Hufvudstadsbladet och vd för KSF Media (Hbl 5.7)

En officiellt uttalad strävan att bli en lokaltidning i huvudstadsregionen är något nytt. Den historiska markeringen kan ju knappast innebära något annat än öppen och mer eller mindre total reträtt från övriga Svenskfinland.

Ur ett övergripande finlandssvenskt perspektiv är detta beklagligt. Samtidig är beslutet att göra Hbl till en lokal- och regionaltidning förståelig om ägarna är övertygade om att det är enda sättet att få ekonomin i balans.

Tillgångarna må vara så stora att de i och för sig kan finansiera en förlustbringande verksamhet, men inte ens stora tillgångar gör en sådan verksamhet vettig. Allra minst på sikt.

Med tanke på den nya koncernstrukturen är det knappast heller möjligt att tillåta stora förluster för en tidning med motiveringen att de andra tidningarna gör plusresultat.

Kravet på minst nollresultat för Hbl torde vara cementerat och därför framstår företags- och koncernledningens betoning av att ett nollresultat gäller koncernen som helhet mera som nervlugnande verbal medicin än som en ett löfte om förståelse för fortsatta förluster för koncernens flaggskepp.

Den uppkomna situationen är speciellt utmanande i en situation då Svenskfinland på olika sätt och på olika plan hotas försvagas och då – för att citera Bo-Magnus Salenius (Hbl 4.7) – ankdammen håller på att bli små pölar.

Speciellt i en sådan utmanande situation är behovet av identitetsskapande, -upprätthållande och -förstärkande element av största betydelse.

Tack vare att praktiskt taget alla församlingar prenumererar på Kyrkpressen åt sina medlemmar fyller denna tidning i dag åtminstone delvis detta behov.

Frågan hur vi skall kunna göra det ännu bättre i morgon och övermorgon är nu aktuellare än någonsin.

Kunde kanske Kyrkpressen, som med sin upplaga på 105 000 ex redan når en överväldigande majoritet av de finlandssvenska hushållen, utvecklas till att i ännu högre grad bli den finlandssvenska tidning som otvivelaktigt behövs?  Och vad är det då som de finlandssvenska aktörerna kan och bör göra?

Det kan kanske upplevas som taktlös överbetoning av den egna rollen att i Kyrkpressen lyfta fram Kyrkpressens roll i detta sammanhang.

Faktum är i alla fall att tidningen finns och sprids över hela Svenskfinland, och att den har möjligheter att utvecklas i antydd riktning. Och inte endast det. Kyrkpressen förefaller vara den enda tidning som kunde utvecklas till att bli den finlandssvenska tidningen.

Visserligen skulle Kyrkpressens utbud också efter en breddning vara begränsat till sitt innehåll i förhållande till en finlandssvensk dagstidning som utkommer sju dagar i veckan, men i alla fall.

Nu står ju valet inte mellan att ha en fullservicetidning eller en mera blygsam variant av en tidning som når finlandssvenskarna. Valet står mellan att ha det senare eller ingenting alls.

Det är med andra ord fråga om att inse faran av att göra det bästa till det godas fiende.

Det faktum att omkring 85 procent av finlandssvenskarna hör till folkkyrkan eller till något annat kristet samfund talar för den självklara möjligheten att kombinera ett kristet innehåll samt kyrklig och eventuellt också frikyrklig information med mera allmän information om den finlandssvenska verkligheten.

I själva verket skulle ett informationspaket av det utbyggda slaget konstruktivt, naturligt och på ett praktiskt sätt belysa den finlandssvenska verkligheten och därmed stärka den finlandssvenska identiteten och de finlandssvenska institutionerna.

Stig Kankkonen



slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55