Recensioner

Så här har vi ju alltid sagt

Erika Rönngård

Dialekter och småstadsspråk är intressant läsning för alla som någon gång har funderat över varför man själv talar som man gör – och varför andra personer talar på ett helt annat sätt. Region för region går Ann-Marie Ivars genom Svenskfinland, redogör för den dokumentation som finns och förklarar skillnaden mellan de olika dialekterna. Samtidigt tar boken ett brett grepp om fenomenet dialekt och småstadsspråk. Det handlar inte bara om hur och varför dialekterna låter som de låter, utan också om vilken funktion de fyller och vilka hot och möjligheter de står inför. Avsnitten är späckade med exempel ur de dialekter som behandlas vilket är tacksamt för den som inte är van att läsa facktexter om grammatik.

Språk är inte bara ett kommunikationsmedel utan också i hög grad identitet och känslor. Dialekterna i Svenskfinland uppfattas av sina talare som allt från skamligt fula till stolt vackra. När de åländska Brändöborna födda efter 1965 började tala en mera utjämnad version av dialekten fanns det äldre Brändöbor som gladdes över att de yngre började tala ”lite bättre” och därmed slapp skämma ut sig på resor till Mariehamn och Helsingfors. I Österbotten har dialekterna inte bara traditionellt haft ett starkt fäste utan genomgår också ett nutida uppsving och hörs på både proffsiga teaterscener och i radio.

Vad som är ”bättre” och ”sämre” språk är en gammal fråga. Under senare halvan av 1800-talet började sockenprästerna i Vittisbofjärd i Satakunta föra en kampanj mot svenskan. De ville avskaffa de svenska gudstjänsterna och få bygdens svenskspråkiga att börja tala finska med motiveringen att de svenskspråkigas sydösterbottniska dialekt var en så förvrängd variant av svenska att den borde bytas ut mot ordentlig finska. Sista spiken i kistan för svenskan i Vittisbofjärd blev kravet på kunskaper i finska för att få ta emot nattvarden.

Ett inte lika beklämmande exempel på hur kyrkans maktmän påverkat språken i församlingarna är att den gamla kyrksockenindelningen i Österbotten är orsak till att det är så stor skillnad på Malax- och Solfbornas tal.
Ska jag vara ärlig är det trots allt igenkänningens och navelskådandets glädje som är störst när jag läser Dialekter och småstadsspråk. Det är därför jag närmast andäktigt läst avsnitten om de österbottniska dialekterna och fascinerats över att någon vet precis hur vi talar och var gränserna mellan byarnas språk går. Samtidigt chockeras jag av hur lite jag vet om de dialekter som är mina första språk. Det lastgamla verbet varda låter nämligen ålderdomligt när 1917 års bibelöversättning använder det i meningen ”Varde ljus”, men först när jag läste Dialekter och småstadsspråk insåg jag att det är ett grundläggande verb i mitt dialektala vardagsspråk när jag till exempel konstaterar ”He vor såje”.

BOK
Dialekter och småstadsspråk
Författare: Ann-Marie Ivars
Förlag: Svenska litteratursällskapet i Finland 2015



biskopsvisitation. Det var mycket ”första” i samband med helgens biskopsvisitation i Vörå församling. Det här var Bo-Göran Åstrands första visitation som biskop och samtidigt också första visitationen för Hans Boije som varit kyrkoherde i församlingen i ett drygt år. Det var också första visitationen sedan församlingarna Vörå och Maxmo fusionerades och år 2011 kompletterades med Oravais som kapellförsamling. 27.10.2019 kl. 17:25

helsingfors bokmässa. Vad är Gud? Är abort fel? Finns helvetet? Biskop Bo-Göran Åstrand fick sitta i heta stolen på Helsingfors bokmässa. Elever från Eklöfska skolan i Borgå och Lovisavikens skola hade förberett frågor om allt från hans jobb till jämlikhet, klimatet och varför gudstjänster är så långa. 24.10.2019 kl. 17:11

nytt från domkapitlet. Clas Abrahamsson förordnas som tf. kyrkoherde i Åbo svenska församling när Mia Bäck ska vara tjänstledig. Bland annat det här beslöt domkapitlet i Borgå stift vid sitt möte på tisdagen. 23.10.2019 kl. 19:08

kyrkslätt. Visste ni att den finlandssvenska menuetten är en del av vårt immateriella kulturarv? I Kyrkslätt tar både menuett och folkmusik plats i gudstjänsten. – Vi måste också få tjäna Gud med våra kroppar, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén. 23.10.2019 kl. 16:02

Borgå. "Det är svårt att få gehör för domkyrkoförsamlingens önskemål", säger domprosten Mats Lindgård, som nu avgår som ordförande för gemensamma kyrkorådet i Borgå. 21.10.2019 kl. 18:15

recension. ”Vad är ondska?” frågar Nathan – den vackra, begåvade – när ”gossarna” långt senare är samlade för terapisession med kändispsykologen. Svaret på frågan får läsaren själv söka efter, om det finns. 21.10.2019 kl. 13:15

MINNESSJUKDOM. Hennes stora kärlek försvinner, bit för bit, in i minnessjukdomens dimma. De lever i ett vidöppet nu. De lever i ett Getsemane. Hon lever allt närmare Gud. 19.10.2019 kl. 17:07

församlingsliv. Gud har humor, säger Lisa Enckell. I höst ställde hon upp i biskopsvalet i Borgå stift, nu har hon bland 45 sökande utvalts att sköta en ettårig församlingspastorstjänst i den finska församlingen i Berghäll. 18.10.2019 kl. 11:49

Tjänster. Jessica Bergström-Solborg och Alexandra Äng har sökt den lediganslagna kaplanstjänsten i Mariehamns församling. 17.10.2019 kl. 14:54

bistånd. 200 000 människor har varit tvungna att fly från sina hem i nordöstra Syrien. Kyrkans Utlandshjälp stöder en lokal samarbetsorganisation och hjälper flyktingarna förbereda sig för den kommande vintern. 17.10.2019 kl. 11:14

nedläggning. Petrus församlings Café Torpet har blivit omnämnt som ett av Helsingfors bästa caféer för barnfamiljer. Men verksamheten har kostat församlingen för mycket, och nu läggs caféet ner. 16.10.2019 kl. 11:38

ledarskap. Kvinnor som leder församlingar kan få kämpa för att bli tagna på allvar. "Jag har märkt att det finns situationer där mitt kön definierar mig mer än det ämbete jag representerar, " säger biskop Kaisamari Hintikka. 16.10.2019 kl. 10:59

Barn i kyrkan. Anne Koivula är ny präst i Petrus församling. Hon vill ge barnen plats i gudstjänsten så att de ska få känna att de är en del av kyrkans familj. 17.10.2019 kl. 00:01

hopp. Dagarna blir mörkare, men när timmarna med dagsljus blir allt färre vill kyrkan ta fasta på att vi kan dela ljus och hopp med varandra. 17.10.2019 kl. 00:01

verksamhetsledare. Han erbjöds ett proffskontrakt på halvtid som fotbollsspelare för Jaro. Men Per-Ole Hjulfors valde att engagera sig i bönehusen i Skutnäs och Risöhäll, först som tolk, senare som söndagsskollärare och predikant. Nästa vecka tar han över som verksamhetsledare för LFF. 15.10.2019 kl. 13:03

Mest läst

    eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

    FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

    Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

    MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

    BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00