Recensioner

Zealot - The Life and Times of Jesus of Nazareth

Tomas von Martens
Foto: Malin Fezehai
Thrilleraktigt Jesusporträtt

Den amerikanska religionsvetaren Reza Aslans bok om Jesus: Zealot – The Lifes and Times of Jesus of Nazareth, har väckt internationell uppmärksamhet och även finländska kyrkliga medier har rapporterat om boken som en tid var den mest sålda boken på nätbokhandeln Amazon.com.

Bokens teorier om Jesus är intressanta men störst uppmärksamhet har författarens person fått i medierna. Han är född i Iran i en muslimsk familj och uppvuxen i USA där han i tonåren efter ett sommarläger blev evangelikal (konservativ) kristen. Senare i livet har han återvänt till sin muslimska tro, men en mycket liberal och sekulär variant av denna. Aslan har en bror som är evangelikal pastor och hans hustrus familj är kristna.

Han är en meriterad religionsvetare som gett ut flera böcker innan boken om Jesus, bland annat en bok om islam som översatts till 13 språk och som bedömts av Blackwells som en av de hundra mest viktiga böckerna under de senaste tio åren: No god but God: The Origins, Evolution, and Future of Islam.

En amerikansk teve-intervju med Aslan om hans Jesusbok väckte stor munterhet och även förargelse i sociala medier. Orsaken är att tittaren (och även författaren) förväntar sig en saklig intervju om bokens innehåll, men nyhetsankaret är endast intresserat av att veta varför en muslim skriver en bok om Jesus och om han därför har en egen agenda. Aslan ser märkbart chockad ut och tvingas gång på gång redogöra för sina akademiska och vetenskapliga meriter. Men det hjälper inte, intervjuaren fortsätter i all oändlighet med att ifrågasätta att en muslim skriver en bok om Jesus. Pinsamt!

Titeln på boken har också missförståtts av kritiker som aldrig bemödat sig om att läsa den. Det engelska orden Zealot har flera betydelser, bland annat kan det översättas med ”trosivrare”, en fanatiskt hängiven troende. Kort sagt går Aslans teori om Jesus ut på att Jesus inte var en selot – en frihetskämpe som med våld ville befria judarna från den romerska ockupationen. Men Jesus inställning till våld var inte så okomplicerad som vi kanske tror. Jesus och hans lärjungar trodde enligt Aslan att de möjligen kunde påskynda och tvinga Gud att ingripa tidigare, genom att ta till någon form av mera ”symboliskt” våld: Exempelvis nämns det i evangelierna att lärjungarna tar med sig ett par svärd till Getsemane.

Aslan lyfter också upp den stora skillnaden som fanns mellan Jerusalems judekristna församling och de hednakristna i diasporan. Paulus synsätt fick övertaget först efter att romarna förstört Jerusalem år 70.

Boken är relativt lättläst: kapitlen är korta och Aslan har ett starkt populariserande berättargrepp som gör att boken nästan känns som en thriller med en allt mer växande spänning. Den akademiska diskussionen har helt förlagts till slutet av boken som en tjock bilaga.

Förlag: Random House 2013


val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05