Har du inte egna tonåringar så tänk på min – hjälp mig sova bättre

Ett säkert vårtecken i Helsingforsförorten Bocksbacka är att det brinner några skräpkorgar, det kommer ny graffiti i lekparken och glassplitter på stigarna. I vår har vi också hunnit med en knivincident på en större skolgård – kvällstid, så nu väntar vi med spänning på skolavslutningen.

Typiskt norra Helsingfors, tänker du kanske. Tyvärr hör jag inga roligare tongångar från resten av stan heller. Ungdomar blir hotade och bestulna mitt på ljusa dagen och det förekommer våldsamt beteende – redan under skoltid. Man kommer hem med blåmärken på armar och ben, söndrade ytterkläder som andra elever rivit i under rasten.

Ungdomar blir hotade och bestulna mitt på ljusa dagen och det förekommer våldsamt beteende – redan under skoltid.

Det är här mina observationer. Fakta från polisen säger att våldsbrottsligheten bland personer under 18 år har ökat i Finland åren 2015–2021. Ökningen är mest alarmerande bland 12–14-åringar, hela 134 procent. Det här är siffror som håller en blivande tonårsförälder vaken ganska länge om natten.

”Språk är ingen skyddande faktor. Tyvärr ljuger vi nog för oss själva ifall vi tror våld inte förekommer bland svenskspråkiga ungdomar. Våld skiljer inte på var du bor eller går i skola, det finns på alla nivåer i samhället.”

Det sa specialungdomsarbetare Jannika Elfving vid Helsingfors stad när jag intervjuade henne i vintras. Hon möter svenskspråkiga ungdomar bland annat i skolor och på ungdomsgårdar. Jag försöker fråga om tv-spel och sociala medier och andra bovar, men Elfvings tips är att börja med sig själv: ”Det bästa vuxna kan göra är vara ett gott exempel. Du kan inte svära åt ungdomarna i butiken fastän de kanske irriterar dig med sitt uppförande. Vuxna är alltid en förebild för de ungas beteende.”

Men varifrån kommer det ökade våldet? Är det något i vår egen kultur som håller på att slå tillbaka?

Men varifrån kommer det ökade våldet? Är det något i vår egen kultur som håller på att slå tillbaka? Är det en reaktion på att vi stressar och triggar barn och unga mer än tidigare? Är det marginalisering och ojämlikhet? Polisen vet inte, men vi märker förhoppningsvis alla att något måste göras.

Gemensamt ansvar, kyrkans årliga storinsamling, lyfter i år fram våldet bland ungdomar. Jag har tittat på alla kampanj­videor på webben och läst alla artiklar, och i helgen gav min kör en välgörenhetskonsert på samma tema – insamlingsmålet har personligen aldrig tidigare känts så angeläget. De insamlade medlen fördelas mellan flera olika mottagare, däribland föreningen Stationens barn som jobbar med ungas utmanande livssituationer. De medlar, de lyssnar och försöker verkligen förstå vad som pågår mellan ungdomarna de möter. Ofta kommer de tillsammans fram till en lösning som bär vidare för alla de inblandade. De skapar fred där våld håller på att ta sig in.

Jag vill inte ligga vaken om nätterna och oroa mig.

Har du inte egna tonåringar så tänk på min – och stöd årets insamling för Gemensamt Ansvar! Jag vill inte ligga vaken om nätterna och oroa mig, jag vill tro att vi tillsammans kan vända på samhällstrender!