Kan Borgå stift vara ett framtidsrum – en provbänk för en smidigare kyrka?

02.01.2023
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

DET KOMMER att sägas många gånger under år 2023 – hur nära ögat det för 100 år sedan var att det inte hade blivit något finlandssvenskt evangeliskt-lutherskt stift alls i Finland. För att inte tala om att det råkade bli just Borgå stift, som nu firar jubileum i år.

Biskop emeritus Gustav Björkstrand, aktivt i ämbetet 2006–2009, skriver i det här numret av KP om hur turerna om stiftet gick i rege­ring, riksdag och kyrko­möte i 1920-talets unga Finland. Till slut gav en mycket jämn omröstning grönt ljus för det nya stiftet. I en stiftsbok i höst ska journalistveteranen Staffan Bruun med sitt eget reportergrepp redogöra för samma historiska händelser.

DET VAR innovativt att kyrkan 1923 tilläts få ett icke-geografiskt stift. Land, bygd och kyrka knöts ihop på ett helt annat sätt än förut. Lösa administrativa pussel­bitar runtom i landet fogades till en bild, en struktur med egen biskop i Borgå.

Borgå stift, och möjligen Nylands brigad, blev en av få offentliga och renodlat svenskspråkiga strukturer. Det världsliga lyckades inte lika väl. Ett allsvenskt län som ska ha planerats blev aldrig av. Folk­tinget är ett blekt avtryck av ett svenskt självstyre mången drömde om, ett slags ”Åland på fastlandet” som aldrig blev av.

Inte heller nu år 2023 när nya välfärdsområden precis har startat är ett enda av dem allsvenskt enligt Borgå stifts modell från 1923.

"Behövs alla tre nivåer lika yvigt som nu – kyrkostyrelse, domkapitel och samfällig­heter samtidigt?"

BORGÅ STIFT konstruerades så att det bröt mot gammal praxis om medlemskap, hem­ort och hierarki. I stiftet finns i dag till exempel Agricola församling som spänner över flera kommuner kring Lovisa. Eller Tammerfors svenska församlings lilla språkö bland fyra stora finska församlingar.

I sin KP-artikel tänker Gustav Björkstrand sig att stiftet generöst kunde vidgas till att omfatta också enskilda svenskspråkiga medlemmar på helfinska orter. Det bryter mot parokial­regeln – att du inte kan välja evangelisk-luthersk församling utan den tilldelas dig på basen av din hemadress.

Regeln är styv i hela kyrkan. Om man råkar gilla det kyrkliga livet i en grannförsamling, går det visserligen att smita dit på gudstjänst, men inte att styra sina skatte­pengar dit där man har sina böner och sin gemenskap.

Kring Borgå stifts församlingar är det visserligen möjligt att byta församling över språkgränsen, gå in eller gå ur. Men parokial­regeln gör att församlingarna inte profileras, och att de inte heller sunt tävlar om att vara relevanta för olika kretsar bland kyrkfolket.

KYRKAN behöver reformer. Dess administration är en för tung rock för framtidens plånbok, och många ser den centrala Kyrko­styrelsen och dess närmare 300 anställda som det mest överviktiga.

Kyrkan behöver ett nationellt högkvarter för kontakter till stat, myndigheter eller andra kyrkor och samfund. Men behövs alla tre nivåer lika yvigt som nu – kyrkostyrelse, domkapitel och samfällig­heter samtidigt?

DET SVENSKA stiftet är unikt från första början. Som ett litet stift med specialstatus kunde det vara en provbänk för framtidens arbetsformer – en nybantad, mera lätt­rörlig och smidig kyrka. Till nytta för 220 000 finlandssvenskar i stiftets församlingar, och för kyrkan i hela landet.

Jan-Erik Andelin
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00