Du vet väl om att alla är värdefulla – också i ett krig

07.11.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

I SNART NIO MÅNADER har kriget i Ukraina pågått, med växlande vändningar och intensitet. Under sommar och höst har en del ukrainska flyktingar återvänt hem igen. Efter bakslaget med nya ryska attacker mot kraftverk, vattenförsörjning och städer har en del inför vintern – flytt på nytt.

Hur det här ska sluta? har många frågat sig. Först sade vi det så där ödesmättat apokalyptiskt. Som: Stormakterna kan komma att skena i väg i ett tredje världskrig, en global uppenbarelsebok.

Nu säger vi fortfarande samma fem ord, men nu mera som en nykter fråga. Som: Hur ska det gå till när kriget tar slut? Som: Hur ska det gå till när de två slaviska ­staterna en dag möts vid ett kalt bord och bistert skriver under de första raderna om fred?

BISKOPARNA i Finlands evangelisk-luthers­ka kyrka hade nyligen ett gemensamt budskap om kristet hopp, och med det några böne­rader: Låt oss känna att du leder och styrker oss / hjälp oss att främja rättvisa och arbete / som kan skapa varaktig och verklig fred.

Arbete för en varaktig och verklig fred, det låter förvisso som det rätta. Men vad innebär det i praktiken? Vad vill kyrkan i Finland, och världens kyrkor, göra utöver att be en bön eller två att det ska bli fred i Europa?

I världen försiggår fredsinitiativ av olika slag, av alla från Frankrikes president Emmanuel Macron och miljardären Elon Musk till stadsfullmäktigen och borgmästare i europeiska städer som erbjuder sin ort som värd för fredsförhandlingar.

Men vad skulle kyrkan kunna göra i dag för en fredligare utveckling, på ett sätt som samtidigt inte blundar för att nationsgränser brutalt har kränkts, och människoliv skoningslöst skändats?

"Varje dag av krig är för mycket. Varje liv som förspills är en förlust, oberoende av sida."

FINLAND VÄNTAR på de två sista Nato­länder som ännu inte har stämplat vår Nato­ansökan. Samtidigt pågår en diskussion där Finland, som så ofta också i EU, är mån om att vara plikttrognast och bäst i klassen.

Statsminister Sanna Marin och hennes nya svenska kollega Ulf Kristersson vill inte ställa några hinder för att kärnvapen ställs upp också i våra länder. Det har andra Nato­länder gjort; Norge, Litauen eller Spanien har sagt nej, men inte vi.

Vi har ett hårt språk i Finland nu. En gång, för 50 år sedan, var Helsingfors ambitiöst skåde­platsen för nedrustningsförhandlingar. Här föddes gnistan till ett otal Helsingfors­kommittéer som drev mänskliga rättigheter i odemokratiska länder. Av den drajven finns få spår kvar.

Vi läser en del finländares arga och blodtörs­tiga utbrott om kriget på sociala medier. Vi brukar vifta bort dem som enskilda digitala nattugglors utfall, men likväl skapar de en allmän opinion. Den allmänna opinionen skapar ett tryck på politiker. Och de fattar till sist beslut om en nations val, och öde.

DET ÄR TID nu att tagga ner, som det moderna uttrycket lyder. Att samtala om fram­tiden i vårt hörn av världen. Och om Finlands ansikte som Natoland på ett sätt som skapar den varaktiga och verkliga fred biskoparna talade om.

Varje dag av krig är för mycket. Varje liv som förspills är en förlust, oberoende av sida. Du vet väl om att var och en är värdefull?

Jan-Erik Andelin

Kolumn. För oss som samlas till Höstdagarna från olika delar av Borgå stift blir det extra tydligt. Vi bär med oss olika dialekter, olika erfarenheter och olika vardagar. Ändå hör vi ihop. 20.10.2025 kl. 15:25

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

skam. För Camilla Hellberg blev en teaterföreställning ett sätt att undersöka och förmedla hur skammen efter ett trauma kan se ut. – Jag vill visa hur skammen sipprar in på alla livsområden, men att det finns en väg ut. 14.10.2025 kl. 13:38

Äktenskap. Det finns en koppling mellan sex och bön. Gräset kanske faktiskt är grönare på andra sidan. Det finaste i vårt liv kan vi inte kontrollera. Bland annat så tänker Emma Audas om äktenskapet. 13.10.2025 kl. 13:21

musik. Marcus Granfors magnum opus föddes ur en separation – som landade i ett äktenskap. Han är en rektor från Vasa, men också frontfigur för The Heartbeat Band. Ett band som spridit vackert vemod sedan 2013. 9.10.2025 kl. 11:44

ledarskap. Som direktör vid en marknadsföringsbyrå gick Niklas Anderssons liv på höga varv. Sedan kom coronapandemin. Sedan frågade hans mopedgrabb därhemma om inte de skulle gå på Alphakurs tillsammans. 7.10.2025 kl. 15:58

Kolumn. För oss som samlas till Höstdagarna från olika delar av Borgå stift blir det extra tydligt. Vi bär med oss olika dialekter, olika erfarenheter och olika vardagar. Ändå hör vi ihop. 20.10.2025 kl. 15:25

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00