Utmaningen på sikt består i hitta någon som betalar för den belastande fastighetsmassan

29.06.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

Det faktum att många församlingar kämpar med att få plus och minus att gå ihop är inget nytt. Just ekonomin var den starkaste orsaken till att tre församlingar blev en i Pedersöre vid årsskiftet. Som det framgår i intervjun med Kaj Granlund på föregående sida är det ekonomiska läget fortsättningsvis kärvt också i den nya sammanslagna församlingen. Granlund konstaterar att en av utmaningarna är att fastighetsmassan fortsättningsvis är densamma. I Pedersöres fall har man en församling men i praktiken tre församlingshem, och ytterligare någon byggnad som volymmässigt motsvarar ett församlingshem.

De österbottniska lokaltidningarna hade härom veckan ett artikelpaket om församlingarnas ekonomier och i en av artiklarna konstaterade biskop Bo-Göran Åstrand att församlingarna behöver fundera på sina fastighetsstrategier. ”Behövs mängden fastigheter för vår verksamhet?” frågade sig Åstrand och konstaterade vidare att det inte är lätt att sälja en liten kyrka eller ett församlingshem. Sällan ger det några stora intäkter, utan vinsten består snarast i att man blir av med kostnader för underhåll.

I artikeln lyfter Åstrand också utmaningen med kyrkobyggnaderna. Användningsgraden är låg och för församlingarna kan det vara besvärligt att kyrkorna är skyddade som kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Och Museiverket har, som Åstrand konstaterar i artikeln, ”starka åsikter om förändringar”.

Där behöver man inte gå längre än till Pedersöres grannförsamling Kronoby för att hitta ett olyckligt exempel. Där konstaterade man för några år sedan att församlingshemmet i Nedervetil hade tjänat ut sin tid och måste rivas. I det skedet övervägde man från församlingens sida möjligheten att bygga om den gamla kyrkan så att den skulle tjäna som både församlingshem och kyrka. Ombyggnaden skulle ha blivit rätt kostsam, men vinsten hade bestått i att man i stället för två fastigheter att underhålla och värma upp bara hade haft en. De planerna fick man skrinlägga efter att Kyrkostyrelsen och Museiverket varit på besök. De konstaterade bland annat att ”kyrkorummet i Nedervetil till sin form och konstruktion är excep­tionellt fint” och att ”kyrkan är en 24­-kan­tig timmerkyrka och det finns bara fyra sådana i hela landet” (Österbottens Tidning 3.7.2018). Säkert är det så. Men börjar man se på kyrkorna med de ögonen hittar man säkert något unikt i varje kyrka, något som gör att kyrkan inte kan byggas om.

Utmaningen på sikt består i hitta någon som betalar för kakan. I takt med att församlingarnas skatteintäkter minskar kommer kyrkobyggnadernas underhåll att bli allt mer utmanande för dem. Staten vill knappast axla ett helhetsansvar för kyrkorna runt om i landet. Med en åldrande befolkning och växande statsskuld är det svårt att se att det på sikt skulle finnas mer pengar att hämta. Därför skulle det vara nog så viktigt att alla inser de ekonomiska realiteterna och är beredda att fatta långsiktiga, rimliga beslut gällande kyrkornas användning.

Nicklas Storbjörk
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01