Utmaningen på sikt består i hitta någon som betalar för den belastande fastighetsmassan

29.06.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

Det faktum att många församlingar kämpar med att få plus och minus att gå ihop är inget nytt. Just ekonomin var den starkaste orsaken till att tre församlingar blev en i Pedersöre vid årsskiftet. Som det framgår i intervjun med Kaj Granlund på föregående sida är det ekonomiska läget fortsättningsvis kärvt också i den nya sammanslagna församlingen. Granlund konstaterar att en av utmaningarna är att fastighetsmassan fortsättningsvis är densamma. I Pedersöres fall har man en församling men i praktiken tre församlingshem, och ytterligare någon byggnad som volymmässigt motsvarar ett församlingshem.

De österbottniska lokaltidningarna hade härom veckan ett artikelpaket om församlingarnas ekonomier och i en av artiklarna konstaterade biskop Bo-Göran Åstrand att församlingarna behöver fundera på sina fastighetsstrategier. ”Behövs mängden fastigheter för vår verksamhet?” frågade sig Åstrand och konstaterade vidare att det inte är lätt att sälja en liten kyrka eller ett församlingshem. Sällan ger det några stora intäkter, utan vinsten består snarast i att man blir av med kostnader för underhåll.

I artikeln lyfter Åstrand också utmaningen med kyrkobyggnaderna. Användningsgraden är låg och för församlingarna kan det vara besvärligt att kyrkorna är skyddade som kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Och Museiverket har, som Åstrand konstaterar i artikeln, ”starka åsikter om förändringar”.

Där behöver man inte gå längre än till Pedersöres grannförsamling Kronoby för att hitta ett olyckligt exempel. Där konstaterade man för några år sedan att församlingshemmet i Nedervetil hade tjänat ut sin tid och måste rivas. I det skedet övervägde man från församlingens sida möjligheten att bygga om den gamla kyrkan så att den skulle tjäna som både församlingshem och kyrka. Ombyggnaden skulle ha blivit rätt kostsam, men vinsten hade bestått i att man i stället för två fastigheter att underhålla och värma upp bara hade haft en. De planerna fick man skrinlägga efter att Kyrkostyrelsen och Museiverket varit på besök. De konstaterade bland annat att ”kyrkorummet i Nedervetil till sin form och konstruktion är excep­tionellt fint” och att ”kyrkan är en 24­-kan­tig timmerkyrka och det finns bara fyra sådana i hela landet” (Österbottens Tidning 3.7.2018). Säkert är det så. Men börjar man se på kyrkorna med de ögonen hittar man säkert något unikt i varje kyrka, något som gör att kyrkan inte kan byggas om.

Utmaningen på sikt består i hitta någon som betalar för kakan. I takt med att församlingarnas skatteintäkter minskar kommer kyrkobyggnadernas underhåll att bli allt mer utmanande för dem. Staten vill knappast axla ett helhetsansvar för kyrkorna runt om i landet. Med en åldrande befolkning och växande statsskuld är det svårt att se att det på sikt skulle finnas mer pengar att hämta. Därför skulle det vara nog så viktigt att alla inser de ekonomiska realiteterna och är beredda att fatta långsiktiga, rimliga beslut gällande kyrkornas användning.

Nicklas Storbjörk
Mari Leppänen

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41
I Nykarleby ordnas gudstjänst i kyrkorna under de närmaste veckorna – även om det inte är många som får vara med.

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15
– Att jag pratar finska har vi använt som "partytrick" på diverse ungdomssamlingar och föräldraträffar, säger Daniel Jakobsson.

Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05
Från och med nästa vecka får inte fler än tio personer närvara vid en gudstjänst – de anställda medräknade.

coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40
De två senaste åren har varit påfrestande, säger Johan Candelin.

insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59
Biskop Bo-Göran Åstrand, domkapitlets notarie Linus Stråhlman och stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark (med via videolänk).

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14
– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37