Utmaningen på sikt består i hitta någon som betalar för den belastande fastighetsmassan

29.06.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

Det faktum att många församlingar kämpar med att få plus och minus att gå ihop är inget nytt. Just ekonomin var den starkaste orsaken till att tre församlingar blev en i Pedersöre vid årsskiftet. Som det framgår i intervjun med Kaj Granlund på föregående sida är det ekonomiska läget fortsättningsvis kärvt också i den nya sammanslagna församlingen. Granlund konstaterar att en av utmaningarna är att fastighetsmassan fortsättningsvis är densamma. I Pedersöres fall har man en församling men i praktiken tre församlingshem, och ytterligare någon byggnad som volymmässigt motsvarar ett församlingshem.

De österbottniska lokaltidningarna hade härom veckan ett artikelpaket om församlingarnas ekonomier och i en av artiklarna konstaterade biskop Bo-Göran Åstrand att församlingarna behöver fundera på sina fastighetsstrategier. ”Behövs mängden fastigheter för vår verksamhet?” frågade sig Åstrand och konstaterade vidare att det inte är lätt att sälja en liten kyrka eller ett församlingshem. Sällan ger det några stora intäkter, utan vinsten består snarast i att man blir av med kostnader för underhåll.

I artikeln lyfter Åstrand också utmaningen med kyrkobyggnaderna. Användningsgraden är låg och för församlingarna kan det vara besvärligt att kyrkorna är skyddade som kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Och Museiverket har, som Åstrand konstaterar i artikeln, ”starka åsikter om förändringar”.

Där behöver man inte gå längre än till Pedersöres grannförsamling Kronoby för att hitta ett olyckligt exempel. Där konstaterade man för några år sedan att församlingshemmet i Nedervetil hade tjänat ut sin tid och måste rivas. I det skedet övervägde man från församlingens sida möjligheten att bygga om den gamla kyrkan så att den skulle tjäna som både församlingshem och kyrka. Ombyggnaden skulle ha blivit rätt kostsam, men vinsten hade bestått i att man i stället för två fastigheter att underhålla och värma upp bara hade haft en. De planerna fick man skrinlägga efter att Kyrkostyrelsen och Museiverket varit på besök. De konstaterade bland annat att ”kyrkorummet i Nedervetil till sin form och konstruktion är excep­tionellt fint” och att ”kyrkan är en 24­-kan­tig timmerkyrka och det finns bara fyra sådana i hela landet” (Österbottens Tidning 3.7.2018). Säkert är det så. Men börjar man se på kyrkorna med de ögonen hittar man säkert något unikt i varje kyrka, något som gör att kyrkan inte kan byggas om.

Utmaningen på sikt består i hitta någon som betalar för kakan. I takt med att församlingarnas skatteintäkter minskar kommer kyrkobyggnadernas underhåll att bli allt mer utmanande för dem. Staten vill knappast axla ett helhetsansvar för kyrkorna runt om i landet. Med en åldrande befolkning och växande statsskuld är det svårt att se att det på sikt skulle finnas mer pengar att hämta. Därför skulle det vara nog så viktigt att alla inser de ekonomiska realiteterna och är beredda att fatta långsiktiga, rimliga beslut gällande kyrkornas användning.

Nicklas Storbjörk

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00
Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17