Facebooks ansvar?

01.06.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

Den 12 januari 2018 skrev Facebooks grundare Mark Zuckerberg ett meddelande på sin Facebooksida. Den plattform han själv varit med och skapat nästan femton år tidigare skulle igen bli det den en gång var tänkt att vara – en plats för vänner och familj att mötas och hålla kontakt digitalt. ”Forskning visar att vårt välmående påverkas positivt om vi stärker våra personliga relationer”, skrev Zuckerberg. Inlägget kom som en kommentar till och ett svar på en växande kritik mot sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet: att plattformen bidrog till att öka polarisering – i synnerhet politisk sådan – i samhället. Trots Zuckerbergs inlägg är det inte mycket som tyder på att polariseringseffekten skulle ha mildrats under de snart 2,5 år som gått sedan Zuckerberg skrev sitt inlägg. Snarare tvärtom.

Förra veckan publicerade amerikanska dagstidningen Wall Street Journal en artikel där man sade sig ha kommit över dokument och förstahandsinformation av människor i Facebooks toppskikt. Dokumenten och intervjuerna ger en bild av en del av de interna diskussioner som präglat företaget efter att Zuckerberg skrev sitt Facebookinlägg i januari 2018. Artikeln är till många delar beklämmande läsning.

Det kanske mest oroväckande är en passage där man intervjuar Eli Parsier. Han är mannen som myntade uttrycket ”filterbubbla” och en av initiativtagarna till Civic Signals, som strävar efter att skapa hälsosammare digitala plattformar. Han har under åren vid upprepade tillfällen föreläst för Facebooks ledningsgrupp. Han konstaterar i artikeln att det fanns en intern oro och antydan till självrannsakan på Facebook efter presidentvalet i USA år 2016. En oro över att man kanske hade ”ställt till det”. Enligt Parsier fanns det vid den här tiden också en vilja att ta itu med polariseringsproblematiken, men tyvärr är hans bild att både Facebooks och Zuckerbergs intresse för de här frågorna har avtagit avsevärt under de två senaste åren. Ett av problemen som bidragit till polarisering har varit det faktum att Facebooks algoritmer ”gillar” väldigt aktiva användares material. Problemet är att den här typen av aktiva användare väldigt ofta tenderar att åsiktsmässigt återfinnas någonstans i ytterkanterna av åsiktsspektret. Det präglar också det material de delar, vilket sedan leder till till ytterligare polarisering.

Zuckerberg har både offentligt och privat luftat åsikten att Facebook inte kan lastas för polariseringen i samhället, utan att företaget snarast borde ses som en vakthund för det fria ordet. Det är säkert fler än en som inte ser riktigt så idealistiskt på företagets strävanden. Det som gör det hela problematiskt är att det knappast någonsin funnits ett mediebolag med lika stor makt som Facebook. Då blir det extra problematiskt att man avfärdar en kritisk fråga som polarisering med en axelryckning. Den här frågan är snarast av den magnituden att den borde diskuteras i politiska rum.

Nicklas Storbjörk
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01