Facebooks ansvar?

01.06.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

Den 12 januari 2018 skrev Facebooks grundare Mark Zuckerberg ett meddelande på sin Facebooksida. Den plattform han själv varit med och skapat nästan femton år tidigare skulle igen bli det den en gång var tänkt att vara – en plats för vänner och familj att mötas och hålla kontakt digitalt. ”Forskning visar att vårt välmående påverkas positivt om vi stärker våra personliga relationer”, skrev Zuckerberg. Inlägget kom som en kommentar till och ett svar på en växande kritik mot sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet: att plattformen bidrog till att öka polarisering – i synnerhet politisk sådan – i samhället. Trots Zuckerbergs inlägg är det inte mycket som tyder på att polariseringseffekten skulle ha mildrats under de snart 2,5 år som gått sedan Zuckerberg skrev sitt inlägg. Snarare tvärtom.

Förra veckan publicerade amerikanska dagstidningen Wall Street Journal en artikel där man sade sig ha kommit över dokument och förstahandsinformation av människor i Facebooks toppskikt. Dokumenten och intervjuerna ger en bild av en del av de interna diskussioner som präglat företaget efter att Zuckerberg skrev sitt Facebookinlägg i januari 2018. Artikeln är till många delar beklämmande läsning.

Det kanske mest oroväckande är en passage där man intervjuar Eli Parsier. Han är mannen som myntade uttrycket ”filterbubbla” och en av initiativtagarna till Civic Signals, som strävar efter att skapa hälsosammare digitala plattformar. Han har under åren vid upprepade tillfällen föreläst för Facebooks ledningsgrupp. Han konstaterar i artikeln att det fanns en intern oro och antydan till självrannsakan på Facebook efter presidentvalet i USA år 2016. En oro över att man kanske hade ”ställt till det”. Enligt Parsier fanns det vid den här tiden också en vilja att ta itu med polariseringsproblematiken, men tyvärr är hans bild att både Facebooks och Zuckerbergs intresse för de här frågorna har avtagit avsevärt under de två senaste åren. Ett av problemen som bidragit till polarisering har varit det faktum att Facebooks algoritmer ”gillar” väldigt aktiva användares material. Problemet är att den här typen av aktiva användare väldigt ofta tenderar att åsiktsmässigt återfinnas någonstans i ytterkanterna av åsiktsspektret. Det präglar också det material de delar, vilket sedan leder till till ytterligare polarisering.

Zuckerberg har både offentligt och privat luftat åsikten att Facebook inte kan lastas för polariseringen i samhället, utan att företaget snarast borde ses som en vakthund för det fria ordet. Det är säkert fler än en som inte ser riktigt så idealistiskt på företagets strävanden. Det som gör det hela problematiskt är att det knappast någonsin funnits ett mediebolag med lika stor makt som Facebook. Då blir det extra problematiskt att man avfärdar en kritisk fråga som polarisering med en axelryckning. Den här frågan är snarast av den magnituden att den borde diskuteras i politiska rum.

Nicklas Storbjörk

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00
Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17