Hur skulle det vara om vi återerövrade orden ”älska era fiender”?

10.03.2020

INKAST.

Hur skulle det vara om vi återerövrade orden ”älska era fiender”?

Tolerans är ett honnörsord för vår tid, och gott så. Förmågan att visa tolerans är en hörnsten i ett civiliserat samhälle och ett tecken på storsinthet och mognad. Men faran med honnörsord är att de blir urvattnade. De är goda och viktiga ord, men just eftersom så många använder dem i så många sammanhang tolkas de ibland på väldigt olika sätt och deras betydelse grumlas. Alla är toleranta, enligt sin egen personliga definition av vad tolerans är.

Jag letade upp ordet tolerans i Wikipedia och fick två intressanta definitioner. Ur en samhällelig synvinkel betecknar tolerans att ”samhället accepterar andra politiska åsikter, religioner och etniciteter än de som för tillfället är dominerande”. Kort sagt ett samhälle som visar hänsyn mot minoriteter. Eftersom vi alla någon gång i något hänseende hört till en minoritet känns det här förnuftigt för de flesta. (Det faktum att vi ofta är bättre på att kräva tolerans när vi är i minoritet än att visa tolerans när vi hör till majoriteten är ett sidospår som vi kanske inte bryr oss om att utveckla just denna gång.)

Inom humanismen definieras tolerans lite annorlunda. Individuell tolerans innebär att man accepterar ”uppfattningar man inte själv delar eller sympatiserar med”. Att tolerera innebär alltså att jag i grunden faktiskt ogillar fenomenet ifråga, men väljer att ändå fördra det. Jag kan inte kalla mig tolerant med hänvisning till att jag accepterar något som jag sympatiserar med eller förhåller mig neutral till. Vidden av min tolerans mäts i hur jag bemöter åsikter som jag direkt ogillar eller anser vara fundamentalt felaktiga. Begreppet tolerans förutsätter en negativ hållning till fenomenet i fråga.

Jag upplever att den här senare definitionen av tolerans är på tillbakagång i vår tid. Den samhälleliga toleransen hotas och naggas i kanterna men den är (än så länge) rätt långt inympad i våra samhällsfunktioner och vår lagstiftning och försvinner tack och lov inte över en natt. Den indviduella toleransen måste vi själva, var och en, upprätthålla. På många sätt verkar just den nu vittra sönder lite åt gången. I många debatter kan man utläsa en grundläggande brist på respekt för meningsmotståndarna. När respekten och toleransen för avvikande åsikter saknas blir debatten ingen dialog utan endast ett rabblande av argument. Utan tolerans mellan människor finns det överhuvudtaget ingen dialog.

”Älska era fiender”, var det visst någon som sa någon gång. Är det här något vi borde återerövra? Är det rent av kyrkan som ska återta den radikala toleransen och lyfta den igen?

Mats Björklund

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28