Igenkännandets glädje

17.10.2019

INKAST.

Vi som bor i Sverige är dagligen omgivna av personer som knappt vet vad en finlandssvensk är. Sedan vi flyttade till Göteborg har vi hastigt och lustigt förvandlats till sverigefinnar, vilket innebär att vi blir inkastade i en helt annan kontext än den vi kommer från.

Därför var det så roligt för Stefanie när hon fick en ny kollega som hade studerat vid Åbo Akademi. Medan ingen i hennes kollegium (eller Fredriks heller för den delen) har någon som helst sorts uppfattning om vilken kontext vi kommer från, fanns det i den nya kollegan ett igenkännandets glädje – de hade en gemensam historia och gemensamma bekanta, trots att de aldrig hade träffats innan. Plötsligt kändes Svenskfinland inte så fjärran.

Som så mycket annat är det först när man förlorat något som man inser vad man hade. Dessvärre är det idag allt fler finlandssvenskar som kan känna igen sig i vår saknad. De kan till och med uppleva att det finlandssvenska är hotat, på grund av att vissa politiska aktörer marginaliserar finlandssvenskars offentliga ställning, eller på grund av demografiska förändringar (bland annat flyttar fler finlandssvenskar utomlands). Snart känns kanske Svenskfinland avlägset för oss alla.

»Att vara finlandssvensk är inte ett språk, utan en upplevelse av samhörighet utifrån gemensamma erfarenheter.«

Vi tror att det finlandssvenska bör bevaras, men det är inte nödvändigtvis själva språket som är värt att bevara (trots att det onekligen också är viktigt). Det vi framför allt menar är värt att bevara är något av den igenkännandes glädje som ofta uppstår mellan finlandssvenskar. När denna glädje är en självklar del av vår vardag så tänker vi kanske inte på den. Men för oss som är i Sverige märker vi hur mycket förankringen till det finlandssvenska har format vår identitet, och hur något familjärt väcks inom oss när vi får umgås med andra finlandssvenskar.

Att vara finlandssvensk är inte ett språk, utan en upplevelse av samhörighet utifrån gemensamma erfarenheter. Därför ber vi för och lyckönskar alla de institutioner (som till exempel Kyrkpressen) och människor som arbetar med att möjliggöra att finlandssvenskar fortsättningsvis ska få mötas och uppleva glädje i mötet.

Fredrik har skrivit i Kyrkpressen i nästan fem år, och vi har skrivit tillsammans sedan förra året. Detta blir vårt sista Inkast. Tack till alla läsare och för alla uppmuntrande ord under åren.

Stefanie Sandbacka-Portin är lärare i Göteborg.

Fredrik Portin är forskare och präst.

Fredrik Portin och Stefanie Sandbacka-Portin
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00