Det som Gud glömde berätta

19.09.2019

INKAST.

Vi åttiotalister lär vara kända för vår naiva tro på oss själva och våra förmågor. Vi är enhörningar som galopperar längs regnbågen, alla möjligheter ligger öppna för just oss. ”Because we’re worth it.” Det här beteendet blir inte bättre av att vara uppvuxen i Finland med en massa ”sisu” som grädde på moset. En riktig finländare klarar som bekant sig själv, hjälpbehov är ett tecken på svaghet.

Det som Gud glömde berätta var att när 1980-talsenhörningarna får föl så gäller inte det ursprungliga upplägget på regnbågen längre. När halare, vantar, gröt och spyor gör entré får den självförverkligande individualisten galoppera ut till vänster och unika lösningar serieshoppas på Ikea. Ska du prompt förverkliga dig själv så får du åtminstone se till att du ligger i samma löneklass som förut, annars svälter fölen. Att klara sig själv och fortsätta vara oberoende av alla andra funkar inte heller. Tvärtom blir släkt och vänner avgörande för ett fungerande vardagspussel.

Det gör ganska ont att spola ner sina individualistiska ideal på toaletten. Samtidigt är antagligen bra för mig att repetera den gyllene regeln lite oftare och tvingas tänka på andra framom mig själv när jag vaknar på morgonen.

– Men jag har inget liv, klagar jag sorgset.

– Det har du visst, säger min vän trött. Du lever det, det är det där som är livet.

»Problemet med oss finländare är att vi envisas med att klara allt själva.«

Jag hörde nyligen en universitetsprofessor avslöja meningen med livet. Tyvärr visade hans powerpoint också att vi finländare verkar ha förlorat meningen med livet. Vi toppar statistiken i många viktiga grenar (Pisa, pressfrihet, spädbarnsdödlighet m.fl.) men psykisk hälsa kan vi inte direkt skryta med. På något sätt har ett av världens mest framgångsrika länder fått en befolkning som mår ganska dåligt.

Professor Arto O. Salonens tes är lika revolutionerande som söndagsskolan, det är gemenskap med andra människor som är ”hemligheten”. Lycka är att vara behövd och att få göra något som har betydelse för andra. Problemet med oss finländare är bara att vi envisas med att klara allt själva. Nu har vi blivit så förhärdat självständiga att vi förlorat varandra – och möjligheten att vara till glädje för våra medmänniskor.

Jag behöver en ny hustavla:

Allt vad du vill att människor ska göra för dig, det ska du också göra för dem.

Och allt vad människorna gör för dig, det ska också du våga ta emot – tillit och beroende av andra är inte svaghet utan kärlek.

Kärlek är meningen med livet (också för enhörningar).

Nina Österholm jobbar med information i kyrkan i Helsingfors.

Nina Österholm

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34