Får man betala mer kyrkoskatt?

16.10.2018
LEDARE. Problematiken kring församlingsekonomierna i Korsholm ifall det blir en kommunsammanslagning med Vasa är en snärjig historia.

Lägg till att det handlar om kyrklig förvaltning så tänder de flesta av redan innan dilemmat broderats ut. I ren lättja kvitteras det därför lätt med ”det där ligger utanför kyrkans bestämmanderätt” alternativt ”kyrkan ska sköta sina interna angelägenheter”. Röster som Solfs kyrkoherde Ann-Mari Audas-Willmans har svårt att göra sig hörda, trots att hon förtjänstfullt kämpar för att synliggöra saken. Det är viktigt att lokala inblandade inte missar den, att också kommunala beslutsfattare och lokala medier är på alerten. Församlingarna måste få insyn i det som sker och möjlighet att framföra sin sak. En ”världslig” kommunsammanslagning slår ut ekonomiskt för församlingarna. En församling är en viktig aktör i sitt närsamhälle. Kommuner förlitar sig ogenerat på församlingarna när det gäller socialt och diakonalt ansvar. Därför har också församlingen äganderätt i frågan om sammanslagningar.

I korthet handlar det om att församlingarnas viktigaste ekonomiska instrument, skatteprocenten, är underordnad den kommunala strukturen.

I en ny kommun får de församlingar som inlemmas i den kyrkliga samfälligheten inom kommunens gränser i regel rätta sig efter den skattesats för kyrkoskatten som församlingarna i den starkare kommunen haft. Karikerat sagt är det vinnaren som bestämmer priset. Är nivån märkbart lägre i den nya gemenskapen förlorar de nyanslutna församlingarna intäkter. Då blir allt med ens konkret: tjänster dras in, klubbar läggs ner – trots att de gamla församlingsmedlemmarna tidigare varit beredda att bära församlingen med den kyrkoskatt de betalat. Nu får de inte längre.

”Kommuner förlitar sig ogenerat på församlingarna när det gäller socialt och diakonalt ansvar. Därför har församlingarna äganderätt i frågan om sammanslagningar.”

Varför inte ändra systemet? Kyrkan betalar en hel del till staten för rätten att bära upp medlemsavgifterna via beskattningen. Det här garanterar den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland intäkter som de övriga lutherska kyrkorna bara kan drömma om. Därför finns det en befogad ängslighet att rubba systemet från centralt kyrkligt håll. Men priset betalas av de församlingar som inkorporeras av större och starkare helheter. De, vars församlingskultur är markant annorlunda än de grannförsamlingar de gifter sig med. Det enda de har att hoppas på är inbördes överenskommelser om att skatteintäkterna för helheten inte ska sjunka – och att de gamla församlingarna får behålla sina budgetmedel. Från kyrkans sida skulle det därför vara skäl att trygga ett rättvisare beslutfattande i nya samfälligheter med mera än hoppet om de starkas goda vilja mot de svagare.

May Wikström
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12