Kenneth Morales är uppvuxen i ett Panama som präglats dels av katolicismen, dels av evangelikala missionssatsningar från USA.

Kenneth Morales om den finska oron: för vintern, pengar och framtiden

Personligt.

Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig.

15.10.2025 kl. 14:16

Kenneth Morales växte upp i en evangelikal församling i Panama. I sena tonåren mönstrade han på missionsskeppet Logos II där han träffade en tjej från Finland, numera hans exfru. De flyttade så småningom till Karleby och fick fyra barn tillsammans.

I dag är han gift för andra gången, jobbar som psykiatrisk sjukskötare vid centralsjukhuset i Karleby och driver vid sidan om gatuköket Burger Village och brunchrestaurangen Humo tillsammans med sina vuxna barn.

Att ha flera jobb är inte för alla, men det funkar för Kenneth Morales.

– Jag måste vara noggrann med min tidshantering, men eftersom mina barn gör restauranggrejen med mig får vi tid tillsammans på jobbet, det är anlednignen till att det funkar.

Han tror att familjeföretagandet kräver mer av hans barn än av honom. Det är de som måste förhålla sig till att ta order av pappa.

– Tidigare har jag bestämt där hemma och nu bestämmer jag på jobbet. De får ju ingen paus från mig!

Tacksamhet på blodigt allvar

Kenneth Morales kroppsspråk är öppet och han skrattar mycket, men en gång var han en 21-årig latinamerikan i Finland som tvivlade mycket på sin tro. Det var en ensam plats att vara på, geografiskt, andligt och mentalt.

Hans sökande efter sammanhang och Gud pågick i flera år. Kanske pågår det delvis ännu, men han har gjort ett slags odramatiskt bokslut.

– Jag såg hur Gud tog hand om mig. Han tog hand om mina barn, han hjälpte mig att få ett jobb, att utveckla ett företag och att lära mig leva i en annan kultur. Jag insåg att Guds kärlek inte handlar om vad vi gör, utan om vem Gud är.

Då det varit skarpt läge har han också alltid mött rätt människor vid rätt tidpunkt.

– Jag ser Guds kärlek i det.

I dag är Kenneths recept på ett bra liv att aktivt leta efter saker att vara tacksam över, att räkna sina välsignelser.


Det låter ju enkelt, men det är ju rätt svårt då man inte mår bra?

– Ja, man måste verkligen fokusera, säger han.

Hans ansikte spricker upp i ett leende då han säger det. Snart skrattar han högt.

Kenneth Morales har inga problem med att vara rättfram, men han har inte heller några problem med att skratta åt sig själv eller det som är svårt i livet. Hans sätt är avväpnande.

Samtidigt är det här med tacksamhet på blodigt allvar för honom. Att inte praktisera tacksamhet gör honom mer ångestfylld, han börjar fokusera på sådant som är utom hans kontroll.

– Samhället lär oss oro. Man vill förbereda så mycket för framtiden att man utvecklar en osäkerhet: man måste vara beredd för vintern, man måste ha en ekonomisk buffert och ett bra hus.

Inställningen i Panama beskriver han som mer ”hakuna matata, vi ser vad som händer”. Efter 25 år i Finland har Kenneth Morales tappat en del av sitt ”hakuna matata”. Han har blivit för mycket finländare för att ta dagen som den kommer.

– Men ibland känner jag att vi tar det för långt. Vi bara väntar på att saker ska gå fel och är inte tacksamma för nuet.



Kenneth Morales ser Guds närvaro i andra människor. Hittills har det alltid dykt upp människor då han verkligen behövt dem.


Då ditt liv varit som svårast, har du känt att Gud varit där?

– Han har varit där, men jag har inte känt det så då.

– Det är svårt för oss att få syn på Gud ibland, för vi har utvecklat en attityd som säger att något är fel om vi har problem. Vi har svårt att förstå att problem är en del av livet. De går inte att undvika, och det är okej.


Vad har varit svårast i ditt liv?

– Att gå igenom en skilsmässa.

– Det är otroligt smärtsamt, och det är otroligt smärtsamt för hela familjen. Det svåraste är att barnen utsätts för så mycket smärta i det. Som vuxna har vi ett ansvar för våra barn.

– Det är en av de mörkaste perioderna i mitt liv. Jag behöver förlåta mig själv för det.

Han konstaterar att skilsmässa är ett ämne som det ibland blir svårt att ta i inom kyrkan. Så är det med mycket som kan hända i ett liv, vi får beröringsskräck då det inte finns ett tydligt facit.

– Det är en utmaning att förlåta i kyrkan, även om det borde vara vår styrka. Men trots allt hör vi alla till Guds familj, och familjer tar sig an utmaningar. Alla familjer bråkar ibland.

Lite för mycket respekt

Jag frågar Kenneth Morales om han, med en bakgrund som evangelikal kristen och missionär, betraktar sig själv som mer konservativ eller liberal. Indelningen är ett trubbigt verktyg, men likväl ett verktyg.

Han svarar att han är konservativ då det kommer till familjevärderingar. Han ser ett värde i att hålla ihop familjen och ge familjen tid. I en finländsk kontext är det inga konstigheter, också i sekulära sammanhang upplever han att kärnfamiljen värderas väldigt högt här.

Då han kom till Finland reagerade han på hur butikernas öppettider var anpassade efter de starka familjevärderingarna. Om lördagarna stängde de klockan 18, för då skulle man bada bastu eller se på TV med familjen. Om söndagarna var det helt stängt, för då gick hela familjen i kyrkan eller på utflykt till skogen.

Samtidigt reagerade han också på hur lite vi engagerar oss i varandra, utanför våra familjeenheter. Om det ligger en utslagen människa på gatan går en finländare sällan fram och frågar hur det står till. Istället ringer man polisen eller socialen.


”Vi har så mycket respekt för varandra, en typ av respekt som inte tillåter att man ingriper eller erbjuder hjälp.”

Fördelarna med ett samhälle som avsätter skattemedel för att hjälpa är många, men risken är att medborgarna tappar ett uns medmänsklighet då det alltid finns en instans att vända sig till.

– Man är inte ens involverad i sina egna syskons liv. Varje syskon har sitt eget liv och sina egna problem. Vi har så mycket respekt för varandra, en typ av respekt som inte tillåter att man ingriper eller erbjuder hjälp.

”Vi sitter alla i samma båt”

En del av sitt 45-åriga livs lärdomar har Kenneth Morales plockat upp från sitt arbete som sjukskötare. Att jobba som psykiatrisk sjukskötare är att möta människor som slagit i botten. Som vårdare tror han att det är viktigt att vara realistisk.

– Man måste säga sanningen, som: ”Det kommer inte att vara så här för alltid.” Varken de bra eller de dåliga dagarna pågår för evigt.

Utmaningar och sjukdomar är inte vad som definierar oss som människor, men för att komma vidare behöver vi ofta få hjälp med vårt mörker.

– Om jag själv inte skulle ha Gud så skulle jag ha problem, och för mig är Gud närvarande i andra människor.

Han tror att Gud skickar ut änglar på uppdrag också åt människor som inte är troende. Ibland är änglarna läkare, psykologer eller sjukskötare.


Vad är det viktigaste du lärt dig av att jobba som sjukskötare inom psykiatri?

– Att vi alla sitter i samma båt, vi har bara olika utmaningar.

Det enda han ser att skiljer oss åt är hur vi tar oss an våra problem.

– Ibland har vi en hel back med verktyg för att komma över svårigheter men gör det ändå inte, för det är enklare att bara vara ett offer, att säga: jag kan inte göra det här.


Tror du verkligen att alla har ett val?

– Ja, i något skede. Man kan välja att ta en timmes promenad även om man inte alls känner för det. Man kan välja att sätta på en timer för att säkerställa att man verkligen går i en timme.

”Vi är alla hans barn”

– Det finns så mycket som inte är vår sak att döma. Vi kan inte förstå Gud, vi kan bara försöka följa honom, säger Kenneth Morales.

Han sitter på terrassen till sin brunchrestaurang i Karleby. Vinden ligger på från havet, men det är ännu varmt i höstsolen. Han får något allvarligt över sig då han säger att vi inte kan förstå Gud, att det inte är vår sak att döma.

Själv växte han upp i en kristen miljö där den egna synden betonades – och ibland stod i vägen för relationen till Gud. Det är en av de föreställningar i sin tro som han behövt göra upp med.

Han säger att det faktiskt står i Bibeln att inget kan hålla oss borta från Guds kärlek, och att vi får räkna med det.

– Det spelar ingen roll vad jag tror eller inte tror så länge Gud är min far. Därför är det också svårt för mig att säga, är jag liberal eller är jag konservativ?

– Jag är hans barn. Vi är alla hans barn.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37