– Ibland är det som om samer inte hade hört till kyrkan sedan 1500-talet, säger Lovisa Mienna Sjöberg.

Samisk teolog: Allt är väl tills det blir politik

SAMER I KYRKAN.

Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg.

2.6.2025 kl. 10:00

– I forskningen har det funnits en tendens att i hög grad beskriva vad kyrkan har gjort och inte gjort. Men var är de samiska aktörerna? frågar Lovisa Mienna Sjöberg, teolog och same.

Varför lär vi inte i skolan vad den första samiska prästen hette? Eller att 17 procent av prästerna i den svensk-finska lappmarken på 1600-talet sägs ha varit vara samer? Men man känner till missionärers namn och vet hur de brände trummor, säger hon.

– Jag tycker inte om när man talar om vad ”kyrkan ska göra för samerna”. Kyrkan har förstås ett kolonialt arv, men samerna har varit en del av kyrkan sedan 1500-talet, säger hon.

Lovisa Mienna Sjöberg leder den praktiska teologutbildningen i norska Tromsö, men bor i Guovda­geaidnu (Kauto­keino) inte långt från riksgränsen mellan Norge och Finland.

Att sameområdet Sápmi sträcker sig över fyra länder tar man bara lite hänsyn till i de sannings- och försoningsprojekt som pågår, eftersom processerna är nationella, anser hon.

"Man vill ge sina barn någonting annat än den där skammen."

I Norge har staten haft ansvar för en försoningsprocess, där också kyrkan varit en del, medan kyrkan och staten i Sverige och Finland har jobbat var för sig.

I Finland har kyrkan precis i samband med kyrkomötet haft en ångerceremoni och bett det samiska folket om förlåtelse. I den finska kyrkans antologi Sämmiliih kirhoost (2025) beskriver i stor utsträckning samer själva sin identitet, sin tro och sin historia.

Förlåtelse är också att rätta till

– Men jag tror att få samer kanske har fokus just på för­låtelse, utan mera på hur ska man räta upp skevheter. Som teolog förstår jag inte ens riktigt vad förlåtelse betyder här. Många har förlorat sina språk och det är mycket skam. Men det är ett par generationer bakåt. Nu handlar det mer om att ge sina barn något annat, säger Lovisa Mienna Sjöberg.

Försoning är praktisk, anser hon. För kyrkan handlar det inte bara om att beklaga det förflutna, utan att också stå på samernas sida när det handlar om deras mark och vatten.

– Nu drabbar mycken grön kolonialism nordliga områden, speciellt vind- och vattenkraftverk. Förr högg man ner skog och byggde gruvor – hela tiden på någon annans mark. Kyrkan vill gärna ha det samiska med när en talar om relationen mellan djur, marker och människa. Det är mindre rum för det samiska när det anses bli politiskt eller ställer krav.

Små ord som ständig välsignelse

Lovisa Mienna Sjöberg disputerade 2018 i Oslo på en avhandling om sivdnidit, en samisk förståelse av välsignelse i vardagen, ofta inför naturen. Det är små ord och gester, ofta som en kristen praxis, men inte alltid.

– När man plockar bär, hugger ved, slaktar eller styckar en ren … Det handlar om kommunikation med skapelsen, om tacksamhet.

Kan teologer från majoriteten i Norden diskutera samisk teologi och livssyn?

– Religionsforskare och teologer är ibland fortfarande upptagna av när samisk religion ”står bakom”, precis som man ibland kan fråga vad som är ”lutherskt” eller ”katolskt”.

Som ung reste Lovisa Mienna Sjöberg till en del kyrkliga konferenser tillsammans med äldre människor hon såg upp till. Och ibland blev deras sätt att vara kristna eller se på kristen tro förlöjligade.

– Det kan kännas sårande att ens kristna tro inte uppfattas som en helhet. Ska allt mätas mot kristendom som utövas i Helsingfors. Oslo, Stockholm eller Uppsala? Samisk praxis och samiska berättelser har beskrivits som primitiva och det har lett till skam. I mitt arbete har jag velat skriva fram teologi från en samisk utgångspunkt, som en helhet, säger Lovisa Mienna Sjöberg.

Lovisa Mienna Sjöberg medverkar vid sommarens Francis­kusdagar på Kökar den 4–6 juli.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Aslak Mikal Mienna


Mest läst

    vanda svenska församling. – Tidigare var Larsgården vår a-plan. Nu är den en god b-plan, medan Dickursby kyrka är en god a-plan, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde i Vanda svenska församling. 14.10.2015 kl. 19:30

    Det kan bli tvära kast från permitteringar till nyanställningar på Evangeliska Folkhögskolan i Vasa. 13.10.2015 kl. 11:40

    Gemensamma kyrkorådet i Vasa tog senaste vecka ställning till ett fall där en änkling ville ha sin avlidna hustrus ortopediska implantat efter kremeringen. 13.10.2015 kl. 10:33

    asylsökande. – Vi får in allra minst av den typ av kläder som behövs allra mest, säger Gita Lindholm, en av kontaktpersonerna för Bikupan. 13.10.2015 kl. 10:22

    Droganvändingen skär genom alla samhällsskikt och grupper. Inte ens församlingsanknutna ungdomar går fria. I Jakobstad planerar LFF en manifestation mot droger. 8.10.2015 kl. 12:34

    Tuulikki Koivunen Bylund tror att samkönade par vigs i Finland på 2020-talet. 8.10.2015 kl. 15:44

    Det som gör kärleksskildringen så pricksäker är ändå inte själva tvåsamheten, utan kollektivet som de ingår i, skriver Kyrkpressens recensent om Stormskärs Maja på ÅST. 5.10.2015 kl. 13:28

    irja askola. Irja Askola, biskopen i Helsingfors stift, anser att bilden av den mansdominerade kyrkan i någon mån är överdriven, skriver Kotimaa. 5.10.2015 kl. 13:25

    karleby svenska församling. Två personer har sökt tjänsten som kantor i Karleby svenska församling, skriver Österbottens Tidning. 5.10.2015 kl. 13:02

    hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

    åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

    Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

    postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

    De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

    film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

    Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

    ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

    LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

    TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

    domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

    Mest läst