Moses är vred och förstör budtavlorna i Gustave Dorés gravyr från 1866.

Kan det våras igen för Gamla testamentet?

GT.

Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato.

17.4.2025 kl. 18:30

Har man svårt med Gamla tes­tamentet kan man kanske börja med att ta itu med de olika gudsbilder som visar sig i den äldre delen av Bibeln.

Det säger Lotta Valve, ÅA-teolog, specialiserad på Gamla testamentet och universitetslektor i Joensuu i klassiska språk och exegetik för teologerna där.

En bok som teologproffsen läser men som också vem som helst kan ha nytta av är den svenska teologen Tryggve Mettingers Namnet och närvaron (1987) som också finns på nätet, säger hon.


Våld och straff stötande

Många människor har faktiskt svårt med stora delar av Gamla testamentet, som utgör mer än de första tre fjärde­delarna av Bibeln.

I Kyrkpressens bibelenkät i vintras räknade bara elva procent av dem som svarat Mose­böckerna eller Israels barns öden och äventyr som högt angelägen bibelläsning. Många, såväl allmänläsare som troende, upplevde våldet som motbjudande och skrämmande.

Man kan också kanske börja från slutet, tänker Lotta Valve. Är man inte bevandrad i GT över huvud taget rekommenderar hon den korta Predikarens bok med bara tolv kapitel, sannolikt från 200–300-talet före Kristus.

– Då kommer man att få se hur överraskande modern Predikaren är och skildrar sådant vi känner igen, tvivel och vardagsrealism, säger hon.



Har man svårt med Gamla tes­tamentet kan man kanske börja med att ta itu med de olika gudsbilder som visar sig i den äldre delen av Bibeln, säger Lotta Valve.


GT:s långa skymning

Att Gamla testamentet har börjat falla undan är en längre process. Rötterna till det går tillbaka ända till reformationen. Då började man ta avstånd från den berättelselitteratur protestanter kallar de apokryfa böckerna. Ortodoxa, katoliker, och bibelforskare kallar dem oftare de deutero­kanoniska böckerna.

– De kan vara bryggan mellan Gamla och Nya testamentet. De är mestadels från (egyptiska) Alexandria och från den hellenistiska judendomen och betraktades inte som lika värdefulla böcker som de med hebreisk bakgrund. Men de kan hjälpa oss att förstå historiska utvecklingslinjer, säger Lotta Valve.


När GT var folkets äventyrsbok

I 1800-talets Finland var det ont om böcker bland folk och många gånger var Bibeln och Gamla testamentet en källa till spännande historier, säger Lotta Valve.

I finländsk litteratur från den tiden finns många GT-berättelser under ytan till exempel i Aleksis Kivis berättande. Komedin Socken­skomakarna (1864) baserar sig på apokryfa Tobits bok och Romanen Sju bröder (1870) innehåller många anspelningar på Gamla testamentet. Mika Waltaris bestseller Sinuhe egyptiern (1945) har tagit intryck av och citerar till och med Predikarens bok.

I populärkulturen tror Lotta Valve att starkare kristna traditioner i USA och det starka judiska inflytandet i nöjesindustrin kan ha bidragit till att roman- och filmtitlar som Öster om Eden (1952) eller Tjänarinnans berättelse (Handmaid’s Tale, 1985), full av gammal­testamentliga namn, går hem, säger Lotta Valve.

Blinkningar till gammaltestamentliga teman har hon hittat till och med i humorserier som Simpsons eller Family Guy. I början av 2010-talet såldes video­spelet The Binding of Isaac (Binda Isak) i den mörka vuxen­genren roguelike i fem miljoner exemplar. I spelets intrig kommer en mamma som först bara sitter och ser på tv på att försöka mörda sitt barn, precis som i upptakten till berättelsen om Abraham och Isak.


Vad de samtida med Jesus tänkte

Vid Åbo Akademi arbetar Antti Laato som professor i gammaltestamentlig exegetik och judai­stik. Sitt första intresse för mera djupgående bibelläsning fick han tillsammans med kompisar som hemma i Åbo – utmanade av en marxistisk ateist som sade sig läsa igenom Bibeln en gång varje höst.

– Vi ville inte vara sämre och började läsa Bibeln i en klubblokal vid Tavastgatan och kallade oss ”Hämis-förbundet”; förbundet var en nyckelterm i Gamla testamentet där man lovade saker och ting, säger han.




– När jag började studera ansåg många forskare att förhållandet mellan Gamla och Nya testamentet var konstgjort. Men det har förändrats radikalt, säger Antti Laato.



Många judiska bibelforskare betonar nu att GT-tolkningar i Nya testamentet motsvarar vad vi hittar i tidiga judiska texter.

– De första kristna var judar. De började inte tolka Gamla testamentet från scratch. De hade sina förebilder och viktiga teman som de hela tiden bollade med, säger Antti Laato.

Till det bidrog också de berömda Qumran-texterna som hittades 1947, men som i sin helhet publicerades för allmänheten först 1992. De gav också världen en ny bild av tolkningslinjerna i historien.

– Narrativet i Nya testamentet är inte att man började hata Moseböckerna och offerlagarna. Utan man tänkte att de påminner om att också Kristus har gett sitt offer. När Paulus kom till Jerusalem gick han tillsammans med två bröder som trodde på Jesus till templet och offrade enligt Mose lag, säger Antti Laato.


Vad tänkte Luther om Gamla testamentet?

– Luther var augustinermunk. De brukade läsa igenom Psaltaren på två veckor och Luther praktiserade det här i hela sitt liv. Jag har räknat att han måste ha läst igenom hela Psaltaren tusen gånger. Så psalmernas fromhet och språkbruk började liksom leva för honom.


Nattvarden är ett här och nu

Det är snart påsk. För Antti Laato blev sambandet mellan Gamla testamentets påsk och den kristna påsken ett ett-plus-ett som blev två.

– Det var en aha-upplevelse. För vad gör judarna i sin sedermåltid, i haggadan? De tackar Gud och resonerar ”om du Gud, helgat varde ditt namn, inte skulle ha befriat våra förfäder ur Egyptens träldom, då skulle vi fortfarande, våra barn och våra barnbarn, vara i Egypten som slavar. Men du befriade dem; du har befriat oss.”

– Det är inte bara en historisk åminnelse, utan någonting aktivt här och nu. I liturgins historia betyder det att det som Jesus gjorde en gång är här och nu, närvarande.

Nattvarden instiftelseord om ”det nya förbundet i mitt blod” fallet också in i begreppet som det förekommer i Jeremia bok kapitel 31.

– Gud ger syndernas förlåtelse som gåva till sitt folk och påverkar med sin ande så att man kan leva enligt Guds vilja. De två centrala sakerna utvecklar Nya testamentet sedan i olika riktningar, säger Antti Laato.


Det viktiga har skrivits i lugn och ro

Våldet i Gamla testamentet behöver man också öva sig att läsa och tänka kring, säger Antti Laato.

– Börja läsa Gamla testamentet och gå framåt fast det är svårt, för att få en helhetsbild. Speciellt nu kring Ukrainakrisen blir det klart hur vi i krissituationer också har behövt Guds hjälp och bett att Gud ska bevara och skydda och ge oss seger så att vi inte ska förintas.

De texter som spelar en stor roll i Gamla testamentets teologi är ofta författade i fredstid, säger Antti Laato.

– Man började samla de här texterna började man utveckla hermeneutiska regler, säger Antti Laato. Hur ska man betona de här texterna? Vilka är centrala? Och så har man i lugn och ro funderat över Guds väsen, vad Gud vill ge oss och hur han vill leda sitt folk.


Vad är för dig den viktigaste punkten där Gamla och Nya testamentet går ihop?

– Episoden med Emmausvägen, där Jesus förklarar för lärjungarna vad som hade hänt under påsken. Det visar väldigt bra hela den grundinställning de första kristna hade till Gamla testamentet. Vad hade hänt? Och så börjar man se kopplingen till alla Gamla testamentets löften om den kommande frälsningen – och då faller också allt annat på sin plats.

Jan-Erik Andelin


FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00