Stillhetens yoga en måndagskväll i Borgå

Forskare granskar populär kyrkyoga

KRISTEN YOGA.

Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför.

18.3.2025 kl. 10:00

”Om den kristna yogan har gjorts med positioner som har skapats för att ge ära åt avgudar så ser jag ingen mening i det. Om man tänjer och tänker på Jesus och vad han har gjort så för all del, men varför skulle man kalla det yoga?

Det svarar ”Frans”, okänd och anonym, på ett webbformulär i ÅA-doktoranden Sofi­a Lindahls materialinsamling för hennes pro gradu­-avhandling som blev klar i höstas. ”Frans” hade blivit kristen efter två år med olika meditationstekniker, yoga, schamanism, rosenterapi och andra nyandliga praktiker.

Debatten om huruvida element ur yoga kring bön och stillhet i kyrkan är okej tar inte slut.

– Vi måste komma vidare från en diskussion som har varit antingen-eller. Där har man mest frågat om det handlar om hinduism, kristendom eller jumppa. Vi behöver tala mera nyanserat om det, säger Sofia Lindahl.

Hon har nu inlett ett fyra års doktorandskap vid Åbo Akademi om hur ”nya andliga praktiker” har rotat sig i folkkyrkan. Hon ska titta på Stillhetens yoga och Centering prayer-bön, i Finland kallad sydän­rukous. Praktiken har utvecklats av bland andra den katolska munken Thomas Kea­ting (1923–2018) i USA.

– Jag ska titta på kristna ur tre grupper: de som har egen erfarenhet av olika nyandliga praktiker, de som förespråkar dem och de som tar avstånd från dem, säger Sofia Lindahl.

Sofia Lindahl skriver doktorsavhandling om "nya praktiker i kyrkan" | Foto: Sofia Torvalds

Kvinnor yogar, också biskopen

Stillhetens yoga – en inhemsk, kristen yoga­variant – har på kort tid vuxit sig mycket populär i Finland. Närmare 70 evangelisk-lutherska församlingar i Finland har så här långt erbjudit den varianten av yoga.

Bakom Stillhetens yoga står prästen Heli Harjun­pää. För att ha tagit fram en ny och populär verksamhetsform för kyrkan blev hon utnämnd till Årets präst 2022.

Omkring 170 instruktörer har hittills utbildats för yogaformen, bland dem också Åbobiskopen Mari Leppänen.

Mari Leppänen sitter också i ledningen för föreningen Hiljaisuuden ystävät (Stillhetens vänner), som jobbar med kristna retreater, men som också är ramverket för Stillhetens yoga.

Religionsvetaren Tommy Ramstedt, också med ÅA-bakgrund, har intervjuat åtta Stillhetens yoga-ledare. Han hittar en starkt kvinnodominerad grupp som ofta är intresserad av andlighet men som också är kroppsligt flitiga.

– Alla som jag har intervjuat kring kristen yoga har en bakgrund i att de sedan barndomen har varit fysiskt aktiva, med balett, dans, bergsklättring, konståkning …

Seminarier och debatter ska sedan 10–15 år tillbaka också ha bidragit till att yoga i kyrkan har legitimerats och blivit okej, anser han.

Rädsla för det ordlösa ordet

Maria Repo-Rostedt är en av dem som 2022 introducerade Stillhetens yoga på svenska i Finland. Hon är en erfaren retreatledare, frivillig kaplan vid retreatgården Snoan och präst i Karis-Pojo församling. Hon är också en av åtta utbildare i Stillhetens yoga i Finland.

Motståndet mot yoga nickar hon vant till. Detta trots att man till rörelserna i Stillhetens yoga uttalat vänder sig till vår treeniga kristna Gud, i bibeltexter, kristna böner och dikter.

– Det förekommer också kritik mot retreater, meditation eller helig dans. Och inte enbart en rädsla för det kroppsliga, utan också för den ordlösa relationen mellan Gud och människa. Man tänker liksom att Ordet måste vara skrivet eller talat, säger hon.

Om man vill ta med sin kropp i sin bön, men yoga skrämmer en, vad föreslår du då?

– Du kan gå från en punkt till en annan. Tänk att det är din pilgrimsvandring. Dansa till någon musik som du tycker om, gärna en kristen böne­sång. Kanske i en grupp för helig dans tillsammans med andra.

Prästen Maria Repo-Rostedt jobbar med Stillhetens yoga på svenska. | Foto Emelie Wikblad

När någonting faller på plats

Teologen och forskaren Laura Hellsten har själv skrivit om kropp, dans och kyrka bland annat med en doktorsavhandling vid ÅA 2020. Den har både prisbelönats och senare blivit internationellt publicerad.

Kyrkan har efter reformationen gjort sig av med det kroppsliga och gamla rika traditioner på området. Men Laura Hellsten är inte ”ett stort fan av att vi i kyrkan håller på med yoga”.

– Inte för att en massa andar skulle komma in i våra kroppar som det sägs i debattfälten, utan av andra orsaker. Det handlar väldigt mycket om kulturell appropriering. Vita människor tar en andlig övning, låtsas som att den inte har någon religiös eller andlig dimension, skalar av den till något sekulärt och kommersialiserar den. Och sedan köper kyrkan in det där, säger hon.

Laura Hellsten ser en lång historia av hur man i väst har tagit avstånd från andra kulturers fysiska uttryck och ”djuriska” ritualer utan att i dag bearbeta de såren. Man har skapat sig själv en kolonial, kristendom och blivit ”huvudfotingar”.

Själv har hon undervisat i kroppsbön som till exempel de klassiska böneställningarna enligt den kristna dominikanerordens grundare, span­joren Dominicus på 1100-talet.

Upplevelser av bön och kropp kan vara starka. Vissa rörelser ska enligt henne användas med urskillning, som profeten Elias rörelse då han uppväckte någon från de döda, eller Jesus på korset.

– Erfarenheterna av kroppsbön är olika, och ofta också könade, säger Laura Hellsten.

Kroppsligheten var enligt henne ofta erotisk hos till exempel medeltida mystikerkvinnor. Kvinnor hon har mött i sin forskning i dag är medvetna om det som inslag i en sund andlighet, även om man inte samtalar om det i kyrkan, säger hon.

– Många män som gör kroppsövningarna talar i sin tur ofta om att de får en väldigt stark wow-erfarenhet. Någonting klickar på plats, de kommer i kontakt med sina känslor på ett bra sätt. De lär sig lyssna; och Gud talar.

Forskaren Tommy Ramstedt publicerar inom kort en forskningsartikel om Stillhetens yoga i de finländska religionsvetarnas facktidskrift Temenos.


FAKTA: KRISTEN YOGA

  • Former av kristen yoga erbjuds i var femte evangelisk-luthersk församling i Finland.
  • Stillhetens yoga är den vanligaste form av yoga som erbjuds; en stillsam, enkel variant med bibelläsningar och kristna böner, lanserad av prästen Heli Harjunpää 2019.
  • Yogaformen har registrerats som varumärke av Harjunpääs företag Valosäde. Det kommersiella intresset är litet, ®-symbolen sägs se till att konceptet inte ändras.
Jan-Erik Andelin


pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06