Biskoparna är kritiska till Israels respons på Hamas blodiga terror.

Velar kyrkan inför krigen kring Israel?- två biskopar svarar

ISRAEL-PALESTINA.

Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken.

22.11.2024 kl. 16:36

Vid det årliga Israel-Palestinaseminariet i Tapio­lan seurakunta i Esbo blev det i augusti 2023 en ordväxling som fortfarande ger ringar på vattnen.

I ett slags man-mot-man med höjda pekfinger möttes biskopen i Kuopio stift Jari Jolkkonen och de finländska Israelföreningarnas ordförande Risto Huvila från den lokala pingstkyrkan.

Den palestinsk-jordanska lutherska kyrkans biskop Munib Younan var där, likaså Palestinas ambassadör; Huvila undrade varför man talar så mycket om palestiniernas mänskliga rättigheter när de inte ens själva har sett till att hålla regelrätta val i Palestina på över 16 år.

Biskop Jari Jolkkonen, vars stift har en vänkyrka i den palestinsk-jordanska kyrkan och dess drygt 2 000 medlemmar, for i sin tur ut mot Huvila – som han i dag för Kyrkpressen tycker kom in i samtalet von oben.

”Den kristna sionism du står för är en apart­heidpolitik som inte har någon plats i mitt stift, och om det kommer an på mig, inte i vår kyrka!”, sade Jari Jolkkonen 2023.

"Kristna sionister har inget slutmål för Israel."

”För komplicerat att uttala sig”

Fyra månader senare anföll palestinska Hamas den 7 oktober byar i Israel. Invällande al Nukhba-krigare dödade och sårade över 4 000 personer och kidnappade 250.

Några veckor senare svarade Israel med massiv militär styrka i Gaza. Operationen pågår fortfarande ett år senare; flera Hamasledare har dödats och eliminerats.

För Finlands evangelisk-lutherska kyrka och för många andra i västvärlden blev konflikten än mer svårtydd.

– Hamas attack var förfärlig och ska fördömas i skarpaste ordalag. Men Israels hämnd­aktioner har också varit överdimensionerade och orimliga, säger biskop Jari Jolkkonen.

Efter några vädjanden om snabb fred den första månaden har de flesta kyrkor varit rätt så villrådigt tysta.

– Vi hade planer på ett uttalande men insåg att det blir för komplicerat. Om inte USA:s påtryckningar på Israel biter, varför skulle de lyssna på finländska lutherska biskopar …? säger Jari Jolkkonen.

”Nya frön av hat”

– Hamas attack var avskyvärd och i den dödades över tusen personer. Men nu har 40 000 människor dödats i Gaza och över 100 000 skadats, säger biskopen i Esbo Kaisa­mari Hintikka.

– Omkring 650 000 barn har inte fått gå i skola på ett år, med allt vad det betyder. Gaza, där livet redan tidigare var utsiktslöst, har jämnats med marken. Vad nyttar det till? Vi sår bara frön till mera hat.

Kaisamari Hintikka är en av landets internationellt mest erfarna biskopar efter uppdrag bland annat vid Lutherska världsförbundet i Genève.

Till årsdagen av 7 oktober-massakern gjorde hon i år tillsammans med ärkebiskop Tapio Luom­a­ och Tomi Järvinen från Kyrkans Utlandshjälp ett uttalande som i huvudsak krävde aktivare steg av Israel för fred.

Kyrkans medieapparat hann dock inte med i skeendena, så de tres vädjan om ”bestående fred i Mellanöstern” hann inte ta ställning till Irans omfattande missilattack på Israel kort två dagar innan – ett anfall av en annan fullvärdig FN-stat.

Den humanitära sidan av kriget borde man som kristen hur som helst ta hänsyn till, anser Kaisamari Hintikka.

Är kyrkan försiktig för att så centrala sällskap i kyrkan som Israels vänner eller Kristdemokraterna är pro-Israel?

– Varför tänker du att de är ”centrala sällskap” i kyrkan? Kanske de bara är de mest högljudda.

"Det här ger Kyrkornas världsråd ett pinsamt skimmer."

”Ny antisemitism i kyrkorna”

Vid den kristna lobbyorganisationen European Coalition for Israel (ECI) i Bryssel är dess finlandssvenska grundare Tomas Sandell kritisk till världsekumenikens och Kyrkornas världsråds avoga inställning till Israel.

– Hintikka kommer från en miljö som sedan en konferens i Durban 2001 har arbetat för att bojkotta, sanktionera och sälja ut ägande i Israel. Kyrkornas världsråd har haft svårt att anta IHRA-konventionen mot antisemitism, vilket ett 40-tal länder redan har gjort. Det ger rådet ett pinsamt skimmer, säger han.

”Kristna sionister har ingen målbild”

Biskoparna Hintikka och Jolkkonen anser båda att det viktigt att diskutera vidare med de kretsar de betecknar stå för kristen sionism.

– De har ju ingen bild av vilket slutmål Israel ska ha. Antingen ska palestinierna bli andra klassens medborgare i Israel med sämre mänskliga rättigheter. Eller så ska de fördrivas till grannländerna, vilket är etnisk rensning, säger biskop Jari Jolkkonen till Kyrkpressen.

Tomas Sandell anser att resonemanget speglar en okunskap om både problematiken och alternativen. Själv tror han mest på en enstatslösning, där palestinierna förblir kvar i området med självstyre eller autonomi inom Israel.

– Statsvetenskapen har många modeller. Schweiz eller Åland är bara några, säger han.

ECI bygger enligt Tomas Sandell inte sin verksamhet på den Israelbild som till exempel många evangelikala kristna i USA har.

– Vi bygger inte på apokalyptiska visioner. Sionismen bygger i all enkelhet på judarnas rätt till en egen stat med självbestämmanderätt; om Guds trofasthet till sitt folk, på förbundstanken.

Biskop Jari Jolkkonen säger att ingången i frågan borde vara de 170 000 palestinska kristnas, de som själva ”står i kläm mellan Israels myndigheter och Hamas som hotar bränna deras kyrkor”.

– De är de som en gång var urkyrkan. Märkliga, omstridda tolkningar av profetior i Gamla testamentet kan inte lösa dagens problem. Det funkar inte. Och kristna i Palestina har väl i så fall del av samma löften? Då ska vi väl inte vända dem mot våra systrar och bröder? säger Jari Jolkkonen.

Jan-Erik Andelin


Mest läst

    utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21

    pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20

    sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33

    advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52

    de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

    biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

    matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

    församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

    församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

    biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

    församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

    församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

    Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

    kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00

    teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

    PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

    sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

    KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

    Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

    STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

    Mest läst