Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

Nu väljer domkapitlet kyrkoherde i Petrus församling – så här går det till

kyrkoherdeval.

Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde.

4.4.2024 kl. 09:56

– Min första känsla och reaktion när jag såg resultatet igår kväll var oj nej, församlingen borde faktiskt få välja sin kyrkoherde. Det är trist att det gick så här, för det betyder ju att valet flyttar från församlingen till vårt bord. Det känns underligt att vi ska välja kyrkoherde till en församling, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Valet förrättades på onsdag kväll som ett indirekt val av församlingsrådet med kyrkoherde Ulrik Sandell från Grankulla svenska församling som valberedare.

Rösterna föll 6/6 för de två uppställda kandidaterna Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin.

Eftersom rösterna föll lika genomförde rådet direkt en andra valomgång. Även i den andra omgången föll rösterna lika, 6/6. Redan när Sandell tog emot uppdraget meddelade han att han inte själv kommer att rösta i valet.

– Det har jag full respekt för, säger biskopen.

Biskop Bo-Göran Åstrand säger att valet var synnerligen välförberett.

– Församlingsrådet hade gjort allt för att ta kandidaterna på pulsen, och vi har ju två mycket bra kandidater att välja emellan. Nu ska vi göra det som är vår uppgift.

Varför valde domkapitlet att ge grönt ljus när församlingsrådet anhöll om att få välja kyrkoherde, i stället för att låta alla församlingsmedlemmar rösta?

– Vi bedömer varje församling och kyrkoherdeval utgående från den lokala kontexten och tyckte att deras motiveringar var hållbara. Den bärande motiveringen var att de hade en genomtänkt plan för hur de skulle presentera kandidaterna för medlemmarna, så att olika grupper skulle bli hörda. En annan motivering var att det i en församling i storstadsmiljö – till skillnad från en församling med hög röstningsprocent i kyrkliga val – är vanligt att kyrkoherdeval genomförs på det här sättet.

Du har någon gång sagt att du som biskop gärna vill medverka till att Borgå stift får fler kvinnliga kyrkoherdar. Väger det här in när du ska rösta?

– Jag föregår inte något beslut. Vi ska fatta beslutet med tillsammans med kollegiet och se åt vilket håll vi går. Allmänt taget är jag glad över att installera kvinnor som kyrkoherdar, men varje situation bedöms för sig.

Vad händer nu?

– Det som händer nu är att domkapitelskollegiet för en allmän inofficiell diskussion vid april månads sammanträde. Då vill jag höra vad domkapitlets medlemmar tänker. Ska vi höra kandidaterna, ska vi ta del av nytt material? Eftersom frågan nu är på vårt bord ska vi naturligtvis göra ett ordentligt jobb. Jag hoppas att vi kan fatta beslutet vid vårt möte senast i maj.

Domkapitlets notarie Linus Stråhlman säger att det är kyrkoordningen som stadgar om hur man ska gå tillväga i den här situationen.

– Det är kyrkoordningen som avgör att domkapitlet fattar beslutet om det blir oavgjort i församlingsrådet.

De som röstar är domkapitlets kollegium: biskopen är ordförande, medlemmar är domprosten Mats Lindgård, lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson, stiftsdekanen Mia Anderssén-Löf, prästassessorerna Monica Heikel-Nyberg och Stina Lindgård samt lekmannamedlemmen Magnus Engblom.

Med sju medlemmar kan röstningen inte sluta oavgjort.

Hur röstar man i domkapitlet?

– Valet verkställs genom sluten omröstning, om det inte bestäms annorlunda. Så står det i domkapitlets arbetsordning. Vid lika röstetal avgör lotten, säger Linus Stråhlman.

Sofia Torvalds


Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Världen. Störtregnen har drabbat Trarza område i södra Mauretanien och åstadkommit enorm skada. 30.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Övervakningskameror och larm kan bli verklighet i Svenska kyrkan. 29.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det godkänner ett avtal mellan den lutherska kyrkan, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. 29.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att stöda de lokala aktörerna i medborgarsamhället är den centrala metoden för att stöda stabilitet och utvecklingen av demokrati. 28.9.2009 kl. 00:00

Teologi. Svenska kyrkan väntas ta beslut om samkönat äktenskap nästa månad. Frågan debatterades på bokmässan i Göteborg. 27.9.2009 kl. 00:00

Världen. När kyrkovalen i Norge förlades till samma dag som stortingsvalet ökade antalet röstande. Tjugofem procent av de invalda är under trettio år. 26.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lovisa svenska, Pernå och Liljendal församlingar går med i den nybildade kyrkliga samfälligheten i Lovisa. Lappträsk svenska församling blir utanför. 25.9.2009 kl. 00:00

Människa. Fula ord är inte det man i första hand kopplar ihop med pedagogen och kåsören Anna Lena Bengelsdorff. 24.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Centerpartiet och moderaterna backade i det svenska kyrkovalet. Opolitiska Frimodig kyrka gick framåt.   24.9.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. På tavlan vid Forums hissar står att de börjar fungera klockan 07.00. Men det gör de inte. Fungera börjar de klockan 07.02 eller 07.03. 24.9.2009 kl. 00:00

Ledare. Det finns inte endast ett sätt att utöva biskopsämbetet. Det finns många. 24.9.2009 kl. 00:00

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00