Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

"Kanske kan en ängel i fickan påminna oss om att det finns en förbindelse mellan himmel och jord"

Änglar.

Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig.

18.3.2024 kl. 08:00

Marika Salomaa öppnar dörren till keramikverkstaden i Överby, Esbo. Här finns arbetsbänkar, drejskivor och det material som krävs för att hon och hennes studiekompisar ska lära sig att göra allt de vill i keramik.

Som till exempel änglar.

– Jag nästan bor här, säger hon och tillägger att det är behändigt att hemmet ligger bara fyra kilometer ifrån – hon kan till och med cykla till Överby.

Marika Salomaa har studerat vid Överbys keramiklinje vid sidan av jobbet som HR-person vid ett försäkringsbolag. I februari ska hon tillbaka på jobb efter ett halvår av heltidsstudier – en månad av dem som utbytesstudent vid en keramikfabrik i Frankrike.

Tanken på att göra ett projekt för sin gamla hemförsamling Matteus i Helsingfors fick hon när hennes 15-åring blev konfirmerad i höstas.

– Jag plockade fram dopljuset med den trekantiga foten i trä. Jag såg på den och tänkte att den versionen kändes lite brandfarlig.

Hon spann vidare på idén och gjorde prototyper på en ljusstake för dopljus, i keramik. Men när hon bollade idén med Matteus församlings kyrkoherde Patricia Högnabba föddes en annan tanke.

– Det blev tal om människor som sörjer, och vi kom in på änglar. Jag gjorde först lite större änglar, men sen hade vi besök av en konstnär som heter Petra Innanen och som undervisar i skulptur. Jag visade mina änglar för henne och bad om tips att jobba vidare. Hon föreslog att jag skulle göra dem mindre och jag fattade precis hur hon menade. De började ändra form och fick lite mer kropp.

En ängel i handen

Hon ville att änglarna skulle rymmas i handen.

– Min tanke är att man ska kunna bära ängeln med sig, lite som en stressleksak. Jag har försökt göra dem olika för att de ska passa händer i alla storlekar.




Hennes änglar har milda färger: blek­rosa, turkost, ljusblått, beige.

– Det beror på miljötänk. Vi har gjort glasyrkartor här i skolan, och då blir snuttar över som man inte vill kasta bort. Varje ängel är brokig och personlig för att jag velat återanvända material som annars hade gått till spillo.

Har du själv någon relation till änglar?

– Inte egentligen. Men jag tänker på att keramiken är så jordnära. Jag formar dem med mina egna händer. Det är ett handarbete och det kommer från mitt hjärta.

Hon tänker att för den som har en Gudsrelation kan ängeln vara ett föremål som symboliserar förbindelsen mellan två världar.

– Jag tänker också på de ord som uttalas under jordfästningen: Från jord är du kommen.

Änglarna är gjorda av sand och lera, av jord.

Efter två påsar yllesockor

Den första gnistan till samarbetet med Matteus församling tändes när Marika Salomaa som barn sjöng i Matteus barnkör. Det var en stor upplevelse för henne att få åka på körresor utomlands med barnkören – till och med till DDR!

– Det är inte så många som kan skryta med att de varit där.

Hon minns också julkonserten där man tände ett ljus och delade lågan till följande person, tills hela Matteuskyrkan badade i det ljus som alla bar i sin hand.

– Jag var också hjälpis efter skriban, så Matteus betydde mycket för mig.

Den första gnistan till keramiken kom under coronapandemin.

– När jag hade stickat två plastpåsar med yllesockor tänkte jag att nu måste jag hitta på något annat. En väninna föreslog att vi skulle gå på keramikkurs och där började det.

Hon älskar att jobba med lera och hon har verkligen älskat studierna i Överby.

– Tidigare i mitt liv har det inte funnits utrymme för något sådant här, men nu är barnen stora och ganska självgående, och det har gjort det möjligt.

Hon lovprisar både lärarna och studiekompisarna vid keramiklinjen.

– Det har varit en sådan lycka att få vara här. Dessutom fick jag åka på Erasmusutbyte till en liten by i Frankrike och bo där för mig själv i en månad.

Nu är hon, som sagt, tillbaka på sitt jobb. Hon trivs bra och planerar inte att sadla om till keramiker på heltid.

– Men jag vill kunna jobba med keramik mer småskaligt i framtiden, och kanske ordna kurser. Att jobba med keramik är väldigt lugnande. Jag hoppas fler får pröva på hur det känns.

Text och foto: Sofia Torvalds


julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34