FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

Svenska enheten drabbas också då FMS skär ner

FMS.

Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån.

1.12.2023 kl. 14:23

– I det här skedet är det inte möjligt att säga exakt vilka effekter omställningsförhandlingarna får på den svenska enheten. Effekten kommer att synas men ändå inte på ett dramatiskt sätt, säger Missionssällskapets verksamhetsledare Pauliina Parhiala.

Hon försäkrar att enheten Svensk service kommer att fortsätta. Enheten betjänar församlingarna i Borgå stift samt alla dem som vill sköta kontakten till Missionssällskapet på svenska.

Missionssällskapet har idag 171 anställda. När omställningsförhandlingarna började i september bedömdes behovet att minska personalen vara högst 55 personer. Nu har man stannat för att minska styrkan med 42 årsverken jämfört med det här årets nivå. Det är en fjärdedel, eller 24 procent. Minskningen sker genom uppsägningar, pensione­ringar och tidsbundna arbetsavtal som inte förlängs. Till följd av organisationsförändringar kommer också nya arbetstillfällen att uppstå. Därför är det slutliga antalet uppsägningar ännu inte känt.

– Det är en stor och beklaglig förändring för Missionssällskapet, vår personal och våra kompanjoner. Nu får vi hoppas och be att framtiden bär något gott med sig.

De som berörs av hot om uppsägning är förvarnade.

– Vår målsättning är att vi i början av december har klart för oss för vem hotet förverkligas och för vem vi hittat nya uppgifter. I verksamheten kommer man att börja märka förändringarna under nästa år, säger Parhiala.

Familjen Anna och Bertrand Tikum som är utsända av Missionssällskapet i Botswana upplevde en dramatisk vecka när förhandlingarna var klara.

– Tyvärr är det ett stort antal människor som blir uppsagda och i vissa länder ska verksamheten stegvis dras in. Vi får behålla våra jobb och arbetsuppgifterna vi har i Botswana, säger Anna Tikum.

– Utöver det vet vi inte så mycket mera än vad som stod i pressmeddelandet som Missionssällskapet sänt ut. Vi vet inte vem hotas av uppsägning.

Hon räknar med att det kan bli förändringar i hennes arbete.

– Organisationen har genomgått en stor omstrukturering och det kommer att synas i arbetsbilden för många. Något kan komma att sättas till och man kan börja höra till någon grupp. Ute på fältet har vi våra arbetsuppgifter kvar.


Utgifterna större än inkomsterna

De senaste åren har Missionssällskapets ekonomiska resurser minskat drastiskt. Genom de här åtgärderna vill man nu fokusera verksamheten och skapa förutsättningar för en utvidgning av medelanskaffningen. Ekonomin ska anpassas stegvis under de två kommande åren så att sällskapet år 2025 uppnår en årlig strukturell besparing på cirka 3 miljoner euro jämfört med årets nivå.

– Enkelt sagt så är våra utgifter större en inkomsterna. Det är inget som hänt plötsligt utan Missionssällskapets ekonomiska situation har varit svår länge redan. De senaste sex–sju åren har inneburit ett ekonomiskt underskott. Sedan sju år tillbaka har till exempel intäkterna från församlingarna minskat med två miljoner euro. Under tiden har vi utvecklat vår medel­anskaffning från privata men den har inte lyckats komma upp till samma nivå. Tiden efter corona har också förändrat möjligheterna till medelanskaffning. Och så har kostnaderna ökat och lönerna stigit, inte bara i Finland, säger Pauliina Parhiala.

Under 2025 kommer Missionssällskapet att avsluta sina program i Oman, Taiwan, delvis i Kina, Mauretanien, Pakistan och Papua Nya Guinea. I Senegal kommer arbetet att fortsätta till slutet av år 2028. De regionala kontoren i Hongkong och på Cypern stängs. I Namibia fortsätter arbetet i liten skala efter 2024, men utan finländska utsända. I flera av de länderna har församlingarna i Borgå stift haft avtalsmissionärer.

– Det skär i hjärtat att Senegal på en femårs­period inte ska var en del av Missionssällskapets arbete, säger Anna Tikum som verkat i Senegal från 2011 till april i år.

Inom övriga områden fortsätter arbetet utan väsentliga förändringar i verksamhetens omfattning.


Varför just dessa länder?

– Det finns ingen generell orsak till att just de här länderna har valts. Vi har sett på alla 24 länder vi verkar i och vägt olika faktorer mot varandra: var vi kan producera mervärde, utveckla arbetet och finansiera det som pågår. När vi är i en situation där vi måste ge upp något har vi valt så här, säger Parhiala.

Målet är att ha en övergångsperiod från två till fem år så att Missionssällskapet kan göra ett planerat tillbakadragande tillsammans med sina kompanjoner i respektive land.

– Vår tanke är att kompanjonskapet inte enbart ska bygga på pengar. Därför är det sannolika att någon typ av samarbete kan fortsätta också senare. Hur det kan se ut ska vi diskutera med kompanjonerna.

I Finland stärks nätverken och samarbetet med församlingarna inom missionsfostran och global fostran samt inom medelanskaffningen. Likaså stärks den digitala tillgängligheten. Samtidigt minskar satsningen på barn och yngre tonåringar gradvis och fokus ligger i fortsättningen på ungdomar i konfirmandåldern och unga vuxna.

– Vår uppgift är att putsa bilden av det vi erbjuder församlingarna. Den måste vi utveckla.

Förändringen strävar också till att förtydliga Missionssällskapets organisation och lätta upp ledningsstrukturen. Antalet team och chefer ska minska. Samtidigt stärks samarbetet mellan kyrkligt arbete, humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande.

Text: Johan Sandberg


Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen. Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen. 3.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Enligt en färsk undersökning har Hufvudstadsbladet flest kritiska kyrkliga nyheter. Chefredaktör Hannu Olkinuora erkänner att tidningens rapportering ibland är för händelseorienterad. 2.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkan får mycket uppmärksamhet i medierna. 83 procent av rapporteringen är balanserad eller neutral, säger informationschef Iiris Kivimäki vid Kyrkans informationscentral. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kvinnornas intresse för förmansuppgifter inom kyrkan har ökat. 63 procent av de kvinnliga prästerna är intresserade av chefsjobb, 39 procent kan tänka sig att bli kyrkoherdar. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 1.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Föreningen Samaria utvidgar sitt arbete i Österbotten och öppnar loppmarknad och ett dagcenter i Korsnäståget i Vasa. 1.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan ska se över instruktionerna för hur man agerar i fall av brott som uppdagas i själavårdssamtal. 1.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den nuvarande kyrkoherden i Oravais, Berndt Berg, blir den nya Vörå församlings första kyrkoherde. 1.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. En demonstration mot utvisandet av ryskan Irina Antonova och egyptiskan Eveline Fadayel ordnas i dag, måndag. Före demonstrationen kallar stödgruppen till presskonferens. 31.5.2010 kl. 00:00

Samhälle. Generation efter generation har avslutat vårterminen med att sjunga Den blomstertid nu kommer på skolavslutningen. I Sverige har den anrika sommarpsalmen ställvis ersatts med Idas sommarvisa, men enligt Dan Johansson, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, är samma utveckling inte aktuell i Finland. 30.5.2010 kl. 00:00

Människa. När Soile och Christer Wiklund skulle gifta sig bestämde de sig för att ta fasta på brudgummens intresse för segelbåtar och göra sitt bröllop till en sommarseglats. 29.5.2010 kl. 00:00

Kultur. Sommargrönska, vattenglitter och gamla kyrkor ramar in en av Finlands äldsta musikfestivaler, Ålands orgelfestival. 28.5.2010 kl. 00:00

Människa. I fyrtio år har han skrivit och argumenterat. Vem är mannen med de många åsikterna?   27.5.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. 27.5.2010 kl. 00:00

Ledare. I boken Den intellektuelles ansvar skriver professor Edward Said bland annat: ”… att tala och skriva i den offentliga sfären betyder att det blir en oavbruten ansträngning som till sin natur är ofullbordad och av nödvändighet ofullkomlig.” Detta citat av Said ingick i Kyrkpressen nr 1 år 2001. Det var min första ledare som chefredaktör för tidningen. 27.5.2010 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36