FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

Svenska enheten drabbas också då FMS skär ner

FMS.

Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån.

1.12.2023 kl. 14:23

– I det här skedet är det inte möjligt att säga exakt vilka effekter omställningsförhandlingarna får på den svenska enheten. Effekten kommer att synas men ändå inte på ett dramatiskt sätt, säger Missionssällskapets verksamhetsledare Pauliina Parhiala.

Hon försäkrar att enheten Svensk service kommer att fortsätta. Enheten betjänar församlingarna i Borgå stift samt alla dem som vill sköta kontakten till Missionssällskapet på svenska.

Missionssällskapet har idag 171 anställda. När omställningsförhandlingarna började i september bedömdes behovet att minska personalen vara högst 55 personer. Nu har man stannat för att minska styrkan med 42 årsverken jämfört med det här årets nivå. Det är en fjärdedel, eller 24 procent. Minskningen sker genom uppsägningar, pensione­ringar och tidsbundna arbetsavtal som inte förlängs. Till följd av organisationsförändringar kommer också nya arbetstillfällen att uppstå. Därför är det slutliga antalet uppsägningar ännu inte känt.

– Det är en stor och beklaglig förändring för Missionssällskapet, vår personal och våra kompanjoner. Nu får vi hoppas och be att framtiden bär något gott med sig.

De som berörs av hot om uppsägning är förvarnade.

– Vår målsättning är att vi i början av december har klart för oss för vem hotet förverkligas och för vem vi hittat nya uppgifter. I verksamheten kommer man att börja märka förändringarna under nästa år, säger Parhiala.

Familjen Anna och Bertrand Tikum som är utsända av Missionssällskapet i Botswana upplevde en dramatisk vecka när förhandlingarna var klara.

– Tyvärr är det ett stort antal människor som blir uppsagda och i vissa länder ska verksamheten stegvis dras in. Vi får behålla våra jobb och arbetsuppgifterna vi har i Botswana, säger Anna Tikum.

– Utöver det vet vi inte så mycket mera än vad som stod i pressmeddelandet som Missionssällskapet sänt ut. Vi vet inte vem hotas av uppsägning.

Hon räknar med att det kan bli förändringar i hennes arbete.

– Organisationen har genomgått en stor omstrukturering och det kommer att synas i arbetsbilden för många. Något kan komma att sättas till och man kan börja höra till någon grupp. Ute på fältet har vi våra arbetsuppgifter kvar.


Utgifterna större än inkomsterna

De senaste åren har Missionssällskapets ekonomiska resurser minskat drastiskt. Genom de här åtgärderna vill man nu fokusera verksamheten och skapa förutsättningar för en utvidgning av medelanskaffningen. Ekonomin ska anpassas stegvis under de två kommande åren så att sällskapet år 2025 uppnår en årlig strukturell besparing på cirka 3 miljoner euro jämfört med årets nivå.

– Enkelt sagt så är våra utgifter större en inkomsterna. Det är inget som hänt plötsligt utan Missionssällskapets ekonomiska situation har varit svår länge redan. De senaste sex–sju åren har inneburit ett ekonomiskt underskott. Sedan sju år tillbaka har till exempel intäkterna från församlingarna minskat med två miljoner euro. Under tiden har vi utvecklat vår medel­anskaffning från privata men den har inte lyckats komma upp till samma nivå. Tiden efter corona har också förändrat möjligheterna till medelanskaffning. Och så har kostnaderna ökat och lönerna stigit, inte bara i Finland, säger Pauliina Parhiala.

Under 2025 kommer Missionssällskapet att avsluta sina program i Oman, Taiwan, delvis i Kina, Mauretanien, Pakistan och Papua Nya Guinea. I Senegal kommer arbetet att fortsätta till slutet av år 2028. De regionala kontoren i Hongkong och på Cypern stängs. I Namibia fortsätter arbetet i liten skala efter 2024, men utan finländska utsända. I flera av de länderna har församlingarna i Borgå stift haft avtalsmissionärer.

– Det skär i hjärtat att Senegal på en femårs­period inte ska var en del av Missionssällskapets arbete, säger Anna Tikum som verkat i Senegal från 2011 till april i år.

Inom övriga områden fortsätter arbetet utan väsentliga förändringar i verksamhetens omfattning.


Varför just dessa länder?

– Det finns ingen generell orsak till att just de här länderna har valts. Vi har sett på alla 24 länder vi verkar i och vägt olika faktorer mot varandra: var vi kan producera mervärde, utveckla arbetet och finansiera det som pågår. När vi är i en situation där vi måste ge upp något har vi valt så här, säger Parhiala.

Målet är att ha en övergångsperiod från två till fem år så att Missionssällskapet kan göra ett planerat tillbakadragande tillsammans med sina kompanjoner i respektive land.

– Vår tanke är att kompanjonskapet inte enbart ska bygga på pengar. Därför är det sannolika att någon typ av samarbete kan fortsätta också senare. Hur det kan se ut ska vi diskutera med kompanjonerna.

I Finland stärks nätverken och samarbetet med församlingarna inom missionsfostran och global fostran samt inom medelanskaffningen. Likaså stärks den digitala tillgängligheten. Samtidigt minskar satsningen på barn och yngre tonåringar gradvis och fokus ligger i fortsättningen på ungdomar i konfirmandåldern och unga vuxna.

– Vår uppgift är att putsa bilden av det vi erbjuder församlingarna. Den måste vi utveckla.

Förändringen strävar också till att förtydliga Missionssällskapets organisation och lätta upp ledningsstrukturen. Antalet team och chefer ska minska. Samtidigt stärks samarbetet mellan kyrkligt arbete, humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande.

Text: Johan Sandberg


Juha Lehtola. Döden som tema i böcker och film behandlas ofta genom det tunga. Regissören Juha Lehtola gick en annan väg. 12.8.2014 kl. 00:00

ebola. När våra tidningar fylls av oroande ebolanyheter är perspektivet ett helt annat i Västafrika. Anna Tikum, FMS-missionär i Senegal, berättar att hon knappt diskuterat viruset med någon, trots att sjukdomen skördar offer i grannländerna. Sjukdomen får inte heller några stora rubriker i de senegalesiska medierna. 12.8.2014 kl. 10:08

Irak. Martyrkyrkans vänner (MKV) sänder 12 000 euro till Irak. Hjälpen ges i form av vatten, mat och mediciner. 12.8.2014 kl. 10:05

Pia-Karin Helsing. Pia-Karin Helsing lämnade Bibeln då hon slutade vara ett Jehovas vittne. – Men jag har en stark och levande andlighet som leder mig framåt i vardagen. 7.8.2014 kl. 16:04

Kristna ledare i Mellanöstern sänder nödrop till Väst. Kristna irakier märks nu ut för döden. 5.8.2014 kl. 16:00

Petrus församling. Kyrkoherdetjänsten i Petrus församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Daniel Björk och Monica Heikel-Nyberg. 4.8.2014 kl. 15:07

Petrus församling. Utvecklingen i Petrus församling går i en positiv riktning, säger Caroline Sandström, viceordförande i församlingsrådet. Men på vissa punkter träffar den kritik som riktats mot församlingen. 4.8.2014 kl. 15:17

Han har varit sjukpensionerad sedan unga år men trots att muskeldystrofin långsamt bryter ner hans kropp har Tom Sonntag funnit ett sätt att vara nöjd med livet. Hans passion för musik har hjälpt honom att fokusera på annat än de fysiska begränsningarna. 1.8.2014 kl. 10:56

Johan Westerlund har valts till ny kyrkoherde i Johannes församling i Helsingfors. Han vill att församlingen ska vara en mångsidig plats som ger utrymme för gemenskap och andlig utveckling. 31.7.2014 kl. 10:47

Kyrkans utlandshjälp skänker 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa utsatta familjer i Gaza. Med pengarna skaffas främst mat, madrasser, vattenbehållare och hygienartiklar. 23.7.2014 kl. 13:36

Uppvärmning med jordvärme har blivit allt vanligare, också i våra kyrkor. – Inbesparingarna i energikostnader per år är 60–80 procent, säger Jussi Hirvonen som ser sig själv som en predikant för värmepumpar. 17.7.2014 kl. 08:00

I många situationer har Ida Bernas känt sig obekväm av den enkla anledningen att hon inte dricker alkohol. Det var varken familjetradition eller kristen övertygelse som gjorde att hon tidigt tog sitt beslut. 15.7.2014 kl. 10:20

Ärkebiskop Kari Mäkinen har bett om ursäkt för hur samhället och kyrkan har behandlat de sexuella minoriteterna. 15.7.2014 kl. 09:48

Han tar till begrepp ur statistiken när han försöker förklara den komplicerade verkligheten. Vi borde vara försiktiga med att uttala oss med bestämdhet i lärofrågor, anser Kari Harju. I ödmjukhet borde vi behålla något av residualen när vi försöker förstå oss på Gud. 10.7.2014 kl. 08:00

Det har gått många år sedan den soliga försommardagen på kyrkbacken i Pojo då mina klasskamrater kom ut i sina vita albor och fick ta emot rosor och guldsmycken av stolta föräldrar och faddrar. 9.7.2014 kl. 14:39

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20

roman. Karin Erlandsson är aktuell med boken Hem, en historisk roman om Åland. Hon har bland annat gjort research i kyrktornet i Jomala kyrka. 24.11.2021 kl. 09:11