Hur ska församlingen välkomna nya medlemmar?

Kolumn.

Det är en fråga som jag som församlingsrådsmedlem har funderat på de senaste månaderna. Låt oss inte sticka under stol med det faktum att kyrkan i Helsingfors förlorar medlemmar i stora mängder varje år.

25.10.2023 kl. 15:01

Man kan fråga sig hur det är möjligt. Många uttrycker behov av gemenskap och funderar på livets stora frågor. När jag tänker efter och räknar upp alla tjänster och all verksamhet som ordnas i kyrkans namn, inser jag snabbt att det ordnas något för alla målgrupper i alla skeden av livet. Är problemet att folk inte känner till all verksamhet, möjligen i kombination med att de inte känner sig berörda eller välkomna?


Vårt uppdrag
är inte helt enkelt. För att kunna svara på frågan på allvar behöver vi få svar av dem som frågan berör, det vill säga av församlingsmedlemmarna. Vi har låtit göra en enkät som har marknadsförts via olika kanaler. Via svaren har vi dels fått svar på vad som är viktigt för respondenterna och vad de önskar sig i framtiden. Vi har ordnat diskussioner i olika delar av staden där vi har varit med och lyssnat. Vi har ordnat verkstäder där rådet och tjänstemännen tillsammans har brainstormat kring möjliga förändringar.


Johannes församling
i Helsingfors är mitt inne i en förändringsprocess. För varje församlingsrådsmöte som går blir jag mer och mer övertygad om att vi har momentum just nu. Det är nu förändringen ska ske och den får vara modig. Med modig menar jag att vi ska våga prova på sådant som inte har gjorts tidigare. Vi ska vara öppna och ärliga. Vi ska våga ställa svåra frågor och lyssna när församlingsmedlemmar eller andra intresserade uttalar sig om behov och önskemål. Vi kommer att analysera siffror för att se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Samtidigt är jag medveten om att mycket bra redan görs och att det finns verksamhet som gör att folk dyker upp i massor, exempelvis kan jag nämna det enormt omtyckta familjelägret på Lekholmen.


Ett önskemål
som har uttryckts flera gånger är att vi ska ordna mer lågtröskelverksamhet. Det ska kännas lätt att komma med, du ska inte behöva fundera på hur du ska bete dig och det får inte vara för stelt. Gärna musik och kultur, gärna något för alla åldrar.

Jag kan dela med mig av ett gammalt minne. Vi hade dopsamtal med prästen som skulle döpa vår dotter. Jag sade något i stil med att vi inte besöker kyrkan eller församlingen så ofta. Jag vet inte varför jag sade så, kanske kände jag någon slags skam, att jag borde vara aktivare. Hennes respons var: ”Det är ju ni som ÄR församlingen.” Den meningen har fastnat i mitt huvud och gör sig påmind flera gånger under vår förändringsprocess. Det är ju vi, vi tillsammans, som är församlingen. Vi gör inte det här för att rädda något allmänt, vi gör det för att rädda vår gemenskap.

Ett svar av en respondent i medlemsundersökningen var mycket träffande: ”Tala med mig.” Lågtröskelverksamhet kan betyda olika saker för olika personer. Du ska kunna delta utan förhandskunskaper om du är ny i församlingen. Verksamheten måste kännas relevant, viktig, brännande, omöjlig att missa. Jag skulle gärna höra vad Kyrkpressens läsare har för tankar om vad som är viktigt i en församling.

Runa Ismark är pedagog och medlem i församlingsrådet i Johannes församling.


julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28

försvarsstrategier. Terapeuten och prästen Ilse Sand har fått jobba med sina egna försvarsstrategier och vill hjälpa andra att bli fria från sina. 12.3.2015 kl. 00:00

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13