– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

Ronja-regissören David Sandqvist: "Ända sedan jag var liten har jag behandlat frågan om döden"

teater.

Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden.

28.9.2023 kl. 14:00

David Sandqvist kan pusta ut. – Publiken har förstått vad jag har velat göra och har velat ta emot det. Det är en skön avslutning på en process som regissör.

Han är 28 år och redan ett namn i teatervärlden i Svenskfinland.

– Som konstnär handlar det om att få ett personligt förhållande till en stor mängd olika saker, också sådant som man ännu inte har upplevt i sitt eget liv. Jag har inte barn själv, men det är någonting jag drömmer om och länge velat ha. Jag är en omhändertagande person, säger David när han får frågan om hur han har beaktat föräldraskapet och döden i pjäsen, sin unga ålder till trots.

Redan som barn hade David Sandqvist mycket dödsångest.

– Ångesten kom när jag var fyra–fem år. Ända sedan jag var liten har jag behandlat frågan om döden och hur jag ska komma över den rädslan, eller hur jag ska kunna leva med den. I min världsbild tar allting slut, och det ger mening åt allt i mitt liv.

I uppsättningen av Ronja Rövardotter ville han göra Skalle-Pers död verklig.

– Jag ville inte att den skulle bli symbolisk utan konkret. Redan under första akten håller Skalle-Per på att bygga sin likkista.




Vilken karaktär i Ronja Rövardotter identifierar du dig med mest?

– Jag måste nog säga Skalle-Per. Han har en viss sorts lugn, en mognad. Jag har ofta fått höra att jag är en gammal själ. Det är länge sedan jag slutade festa och gå ut sent. Jag tycker mest om att sitta hemma och spela brädspel med mina kompisar, snacka om livets frågor och dricka lite vin.

Skådespelaren Simon Häger spelar Skalle-Per.

– Han var faktiskt den första som blev castad i maj 2022. Genast när jag fick veta vilka skådespelare jag hade att arbeta med visste jag att Simon skulle spela Skalle-Per. Han kom också till mig och sa att han gärna spelar rollen. Så det fanns genast från båda håll en känsla av att det här är rätt. Och han är helt fantastisk.



Vilken relation har du till Astrid Lindgren?

– Jag tror att jag har en ganska liknande relation som många nordiska barn som vuxit upp i en post-Lindgren-era har. Hennes värld har funnits inne i mig. I och med den här produktionen har jag verkligen insett vad hon har velat göra: Ägna sitt liv åt barnen, ta dem på allvar och behandla även livets svåra frågor. Det känns som att barnfilmer och -berättelser har blivit lättare att ta in och mindre komplicerade. Själv tycker jag att det har varit en jätteviktig del av min barndom att få ta del av historier som är ganska komplicerade. Världen är svår och det finns svåra saker man måste ta sig igenom.



Är du rädd för döden idag?

– Ja, det är jag nog. I den världsbild jag har är livet en slump och det finns många frågor vetenskapen inte ännu har svarat på. Vi förstår inte till exempel hur medvetandet fungerar. Döden är inte skrämmande i sig, men tanken av att tvingas igenom den där sista stunden och fatta att nu är det slut är skrämmande.


Har du ingen förhoppning om ett liv efteråt?

– Nej, det har jag inte. Men jag tycker att mycket av hela universum är ett stort mysterium. Jag är rädd för döden, men lika skrämmande är tanken att jag skulle leva för evigt.


Vad tycker du är viktigast i livet?

– Det finns ingenting som är mera värdefullt än tiden. Tiden man ger någon människa är oersättlig.

Vad drömmer du om?

– Jag har haft mycket att göra med människor som har väldigt konkreta drömmar, exempelvis ett visst mål med sitt yrke, att bo utomlands eller vad det nu kan vara. Mina drömmar har alltid varit ganska vardagliga. En stor dröm jag haft länge är att bilda familj, att få dela mitt liv med nästa generation.

– Jag har haft ganska mycket ångest i mitt liv: jag lider av ångestsyndrom, och har gått i terapi i flera år. Bara att ha ett inre lugn, att må bra och vara lycklig i sitt vardagsliv är en dröm som besannas.

Vilken är din relation till kristendomen?

– Jag har haft en väldigt ateistisk, eller icke-religiös uppväxt. Jag har inte fått ett förhållande till religion överhuvudtaget. Som ung var min världsbild mera svartvit – för att skapa sin egen identitet måste den kanske vara det. Jag tycker att det finaste med att bli vuxen är att man förstår att saker är ganska komplicerade och att de får vara det. Man behöver inte förstå allting. Och fast min världsbild inte är så där drastiskt förändrad så tycker jag att jag har blivit mer andlig i vuxen ålder.

– Det kristendomen står för och som lärs ut kan jag omfatta till stor del. Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska, kapitalistiska värld är avsaknaden av just andlig gemenskap. Våra liv är så jäkla komplicerade. Det finns så många svåra frågor om hur man ska leva. Man går genom livet, blir vuxen, blir gammal och förbereder sig för sin egen död. Jag saknar en gemenskap där man tillsammans kan behandla frågor som inte är materiella. Jag är avundsjuk på alla som kan hitta den gemenskapen någonstans.

Text och foto: Christa Mickelsson


stafettkarnevalen. Bollkastning i kyrkans tält var en hit vid Stafettkarnevalen. 23.5.2016 kl. 16:11

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38

landsbygden. Sin älskade hembygd kunde hon tänka sig att lämna för kärlekens skull, men inte korna. 20.5.2016 kl. 10:06

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

mission. Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till. 17.5.2016 kl. 11:27

mission. I lördags ordnade Finska Missionssällskapet missionsfest i Ekenäs. 16.5.2016 kl. 15:59

En gång var han en pojke som överlevde Auschwitz och Buchenwald. Senare blev han författare och Nobelpristagare. 13.5.2016 kl. 16:15

kyrkostyrelsens plenum. Borgå stift representeras i kyrkostyrelsens plenum av läkaren Åsa A Westerlund under mandatperioden 2016–2020. 13.5.2016 kl. 15:59

Kyrkomötet. Nästa gång det blir församlingsval sammanfaller valdagen inte med farsdagen. 13.5.2016 kl. 13:44

Kyrkomötet. Läkaren Saija Kuikka valdes till första viceordförande för kyrkomötets mandatperiod 2016–2020. 11.5.2016 kl. 14:53

Kyrkomötet. Kyrkomötets elektorer har valt medlemmar till mötets nio utskott och utskotten valt ordförande sinsemellan. 11.5.2016 kl. 15:04

Gemensamma kyrkorådet i Vasa har beslutit att föreslå en höjning av skattesatsen. 13.5.2016 kl. 16:08

Han har umgåtts med tiggare på Stockholms gator i sex års tid. Stanislav Emirov, ekonom och teolog, är övertygad om att romskt tiggeri är ett mer komplicerat fenomen än politiker och massmedier gör gällande. 11.5.2016 kl. 10:29

Kyrkomötet. Kristendomen ger oss inga orsaker att stänga våra gränser, sa lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen när han öppnade det nya kyrkomötet. 9.5.2016 kl. 13:09

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16