Anita Viik-Ingvesgård är van vid att få frågor kring gravväsendet.

Fem frågor om gravplatser – hon rätar ut frågetecknen kring de frågor som ofta ställs

Kristinestad.

Hur köper man gravplats? Hur länge gäller gravrätten? Anita Viik-Ingvesgård, som jobbar i Kristinestads kyrkliga samfällighet, reder ut några av frågorna.

27.4.2023 kl. 13:26

Anita Viik-Ingvesgård är ekonomi- och förvaltningssekreterare i Kristinestads kyrkliga samfällighet och van vid att få frågor kring gravväsendet. Här rätar hon ut frågetecknen kring fem av de frågor som ofta ställs.

1. Hur reserverar man en gravplats?

Graven för den avlidna och dennes närmaste (maka/make, barn) kan reserveras i samband med jordfästningen. Tidigare kunde man också köpa gravplatser på förhand för hela släkten, men den principen har vi frångått. Det visade sig nämligen att många av de reserverade platserna aldrig togs i bruk, och eftersom de var inlösta för all framtid kunde de då inte heller ges åt någon annan.


2. Hur länge gäller gravrätten?

Numera kan man lösa in en gravplats för 50 eller 25 år. Det går också att förlänga gravrätten. Som exempel kan nämnas att avgiften för en gravplats för 25 år är 100 euro för Kristinestadsbor och 200 euro för personer från annan ort.

För några år sedan gick vi igenom våra gravregister och märkte ut gravar vars gravrätt upphört. En del förlängdes av släktingar, andra inte. När gravrätten gått ut återgår gravplatsen till den kyrkliga samfälligheten, minnesvården tas bort och platsen kan säljas på nytt.

Nya begravningsplatsen är en av sju i Kristinestads kyrkliga samfällighet. Dessutom finns det två minneslunder. FOTO: PRIVAT

3. Vem ansvarar för gravens skötsel?

Det är gravrättsinnehavaren, det vill säga de närmaste anhöriga, som har ansvaret för gravens skötsel.

Enligt kyrkolagen ska gravarna skötas på ett för begravningsplatsen värdigt sätt. För oss betyder det att stenen ska stå rak och gräset vara klippt. Tidigare sköttes gräset avgiftsfritt kring alla minnesvårdar på alla våra sju begravningsplatser, men det blev tyvärr ekonomiskt ohållbart.


4. Är principerna för begravningsväsendet samma i alla församlingar?

Ja, alla har till exempel rätt att bli begravda i sin hemkommun på evangelisk-lutherska kyrkans begravningsplatser oberoende om de är medlemmar i kyrkan eller inte.

En person kan också bli begravd på annan ort än hemkommunen. Vi har ett avtal med Vasa gällande en konfessionslös begravningsplats (för personer som av religiösa skäl eller annan orsak inte vill begravas på en evangelisk-luthersk kyrkogård) men under alla år har ingen frågat efter den möjligheten. Det verkar vara viktigt att få bli begravd i hembygdens jord.

För gravplatsen och för själva gravsättningen tas det ut en avgift som motsvarar högst de kostnader som tjänsterna medför. Men eftersom församlingarna är olika kan också avgifterna variera.

5. Hur fungerar ett gravskötselavtal?

Då man har ett gravskötselavtal tar våra säsongsanställda hand om skötseln av graven från maj till september. Vi har avtal för skötsel av gräs- och sandyta inklusive bevattning och blomplantering.

Skötselavgifterna administreras via en särskild gravvårdsfond. Gravvårdsfonderna får inte göra vinst.

Undantaget från detta är de så kallade all framtidsskötsel-gravarna. Någon gång i tiderna trodde man att den summa som betalades in till exempel på 1950-talet skulle räcka i all framtid, men trots att kyrkoekonomerna försökt få bra avkastning på pengarna är det orimligt att de skulle räcka i all framtid. Numera finns det all framtidsskötsel-gravar bara på Sideby begravningsplats.

Många anhöriga väljer kremering och en namnplatta på den gemensamma minnesstenen i en minneslund. Då faller ansvaret och kostnaderna för gravskötsel bort.

TEXT: PIAN WISTBACKA


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00