Monica Asplund uppskattar det glada i påskfirandet.

Påsken förr och nu

Solf.

Monica Asplund har påsktraditioner hon utan svårighet övergett. Men så finns också traditioner hon absolut inte vill ge upp. – Jag upplever att vi tar påsken mer från den glada och positiva sidan, säger hon.

5.4.2023 kl. 17:51

Monica Asplund från Solf var barn i slutet av 1960-talet och framåt. Hon har många påskminnen från den tiden.

– Långfredagen var nog precis som de säger en av de värsta dagarna under året. Vi gjorde absolut ingenting, vi var bara hemma. Jag vet inte om pappa ens såg på tv, och visade de något var det väl något sorgligt. Vi fick inte spela kort, men läsa fick vi. Jag låg och läste böcker så det gick väl ingen nöd på mig egentligen.

Den tråkigheten har Monica Asplund inte velat ta med in i sitt påskfirande som vuxen. Och hon konstaterar att inställningen överlag har luckrats upp i samhället.

– Jag upplever att vi tar påsken mera från den glada och positiva sidan, det tycker jag kanske är bra. Det glada budskapet är uppståndelsen och det är det bästa.

– Mina egna barn sjöng i kyrkan med kören ”Glada toner” på påskdagen. De var alltid lite trötta efter att ha varit påskhäxor dagen före.

Påskhäxor och brasa har alltid varit en del av Monica Asplunds firande, och traditionerna har gått vidare till barn och barnbarn. Men mycket förändras genom åren.

– Att gå som påskhäxa försvann lite under pandemitiden. När jag var barn ordnade man en jättestor påskbrasa i Solf. Ibland ordnar de en liten brasa numera, men den stora brasan orkar ingen dra ihop till längre.

Det har alltid varit viktigt med ris och videkissor, berättar hon.

– Riset skulle plockas en vecka före påsk, och sedan togs det in i värmen så att det skulle slå ut. Det är viktigt att det är soligt när man plockar riset, jag vet inte varifrån jag fått det ifrån.

– Påskgräs sådde vi som barn, och det fortsätter vi med och dekorerar med kycklingar.

Vad skulle du aldrig ge upp av dina traditioner?

– Påskblommorna! De vittnar om vår och pånyttfödelse.

Och att lägga påskliljor på gravarna är lika viktigt som ljus på gravarna under julen, säger hon.

En tradition som levt kvar sedan hon var barn är påskharens mystiska förehavanden.

– Påskharen kommer med ägg till familjen under påskdagsmorgonen. Man ska lägga en mössa under sin säng på kvällen före, och på morgonen hittar man något smått i den.

En nyare tradition som varken hon själv eller hennes barn upplevt ordnas av församlingen.

– Barn får leta påskägg runt prästgården efter gudstjänsten på påskdagen. Det är omtyckt!

Maten och gemenskapen

Påsken är skönare och stillsammare än julen, vilket tilltalar Monica Asplund. Det viktiga är att umgås med familjen, koppla av och äta gott.

– Vi brukar laga pasha. Jag tror det var min mor som hittade ett recept, och det är väldigt omtyckt av både barn och vuxna.

Familjen inleder alltid sommarstugesäsongen vid påsk, och påskmiddagen samlar kring femton personer.

– Jag brukar laga något med lamm, men det är inte riktigt populärt. Jag är lite av en traditionsmänniska och tycker att man borde göra vissa saker. Men man måste också skapa egna traditioner som passar in i ens egen familj.

MONICA ASPLUND

  • Jobbar som: kanslisekreterare i Malax kommun.
  • Förtroendevald i gemensamma kyrkofullmäktige samt i Korsholms kommun.
  • Familj: Man, tre vuxna barn och sex barnbarn.
  • Fritidsintresse: Villaliv, barnbarnen och läsning.
  • Favoritmat till påsk: lammstek med gratäng.
Ulrika Hansson


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00