Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

Vadå tränutisdag och dymmelonsdag?

ORD.

Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna!

5.4.2023 kl. 11:54

Vi planerade påsknumret på redaktionen. Vad ska vi säga som inte redan sagts? Den eviga frågan kring stora högtider. Vi kom in på alla ord förknippade med påsk. Ni har väl hört om ”Mulimuli-måndaan” och ”tränutisdaan”, frågade jag? De flesta fick något tomt i blicken. Det finns mycket vi självklart benämner men inte alltid vet bakgrunden till. När man börjar gräva lite i etymologi, det vill säga varifrån ord härstammar, inser man snabbt att folkligt och religiöst alltid haft en förmåga att smälta samman och bli det vi kallar traditioner.

Påsk
Den kristna påsken har många kopplingar till den judiska påsken, och namnet påsk kommer från det hebreiska ordet ”pesach” det vill säga ”passera” och ”gå förbi”. Det i sin tur har att göra med Gamla testamentets berättelse om judarnas uttåg ur Egypten, efter många år av slaveri. En händelse som utgör bakgrunden till det judiska påskfirandet.

Stilla veckan
Om du inte vill ha ett gäng med förnärmade teologer i hasorna är det bäst att du lär dig skillnaden mellan stilla veckan och påskveckan. Stilla veckan är sista veckan i fastan, det vill säga veckan där bland annat skärtorsdag och långfredag ingår, medan påskveckan är den vecka som följer efter påsken. Namnet stilla veckan började användas i Finland under 1700-talet då speciellt pietisterna betonade Kristi smärta och lidande. En äldre inhemsk benämning var dymmelveckan, och den levde kvar i talspråket.

Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt.

När infaller påsken?
När påsken infaller i år är ju enkelt att kolla upp. Men när infaller påsk så där överlag? Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt: Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. (Okeeej! Kanske vi bara lämnar det där …) Om man gräver vidare får man veta att de tidiga kristna inte ville att deras påsk skulle sammanfalla med den judiska påsken. Så den ecklesiastiska månen eller påskfullmånen beräknas enligt Metons cykel och sammanfaller inte nödvändigtvis med den astronomiska fullmånen. Så om vi inte lär oss när påsken infaller kan vi helt enkelt skylla på de tidiga kristna som skulle krångla till allt.

Påsken kan tidigast infalla den 22 mars och senast den 25 april. Det gäller att hålla reda på den ecklesiastiska fullmånen. Lycka till!

Mulenmåndag och tränutisdag
De stackars vardagarna som inleder stilla veckan har inte fått några namn med religiös koppling. I stället har de kallats allt möjligt i folkmun, ofta med någon slags koppling till vad man tyckte utmärkte de här dagarna. Några exempel är: mulenmåndag, kråkmåndag, blåmåndag, klockmåndag, svältmåndag, frimåndag, skallomåndag samt tränutisdag, kulentisdag, fettisdag, lustigtisdag, torrtisdag, smakutisdag, gristisdag och spatsertisdag.

Den uppfinningsrika kan säkert använda de här namnen i oändlighet: Äntligen en dag som matchar din humor, glad torrtisdag!

På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Dymmelonsdag
Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. En dymmel är en klockkläpp, det vill säga den som slår inuti en klocka. Enligt gammal tradition bytte man före påsken ut metallkläppen till en i trä för att klangen skulle bli dovare. På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Ibland kallas onsdagen i stilla veckan för askonsdag, men det beror på att benämningarna på olika dagar genom århundradena har flyttat lite hit och dit. Askonsdagens korrekta hemvist är alltså som första dagen i fastetiden, 40 dagar före påsk.

Skärtorsdag och långfredag
Skär som i skärtorsdag kommer från ordet ”skära” som betyder att göra ren. Skärtorsdag är alltså en reningsdag som också kopplats till bikt, att bekänna sina synder. Enligt folktraditionen fanns det något ont som skulle jagas bort från gården.

På skärtorsdag instiftade Jesus nattvarden, och många går till nattvarden på just skärtorsdag. På skärtorsdagen tvättade Jesus också lärjungarnas fötter (Joh. 13:1–5). I många kyrkosamfund hör seden att konkret tvätta varandras fötter fortfarande till gudstjänstlivet. (Om du känner dig obekväm med att hala fram dina bara fötter sätt dig för säkerhets skull långt bak i kyrkan!)

Namnet långfredag är kanske lite mer genomskinligt och kommer sig av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.

Memma
Tänka sig, man behöver inte gräva djupt för att hitta en lite religiös koppling också till rätten gjord på rågmjöl, malt och sirap, vars smak brukar dela folket. Ordet kommer från finskans ”mämmi”, och motsvarigheter kan hittas i bland annat estniska dialekter där ordet ”mämm” betecknar ett platt bröd bestrött med maltmjöl. Också nordsamiskan har ordet ”meađmma”, vilket betyder rå, eller snarare ogräddat/okokt när man talar om bröd och gröt. En Daniel Juslenius beskrev i sitt verk Aboa vetus et nova på 1700-talet hur man i Egentliga Finland tillredde en rätt gjord på mörk och söt rågmalt som gräddades i ugnen. Rätten åts vid påsk till minne av det osyrade brödet. Osyrat bröd är lagat utan gäst eller andra jäsmedel, och det förknippas med israeliternas brådstörtade flykt ur fångenskapen i Egypten. Då hann man inte låta brödet jäsa, utan på Herrens befallning åt man på natten helstekt lamm med bittra örter och osyrat bröd.

Om man däremot bakar bröd som borde jäsa men misslyckas kan man säga som Närpesborna: ”he tykks ska vaal bare memmår åv hittje”, det vill säga deg som inte jäser eller bröd som jäst dåligt.

Källor: Institutet för de inhemska språken, Språkbruk (1/2018), Ordbok över Finlands svenska folkmål (kaino.kotus.fi), evl.fi, alltombibeln.se, Wikipedia och svenskahogtider.com.



psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00