Erika Boije är aktuell som en av författarna till den sista delen av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022). Det är en textkritisk och kommenterad utgåva i 23 delar, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland.
– Topelius var så mycket mer än bara en barnboksförfattare, han var också akademiker, historiker och tidningsman. Framförallt var han kristen och genom sitt mångsidiga författarskap förkunnade han det kristna budskapet till dem som läste hans verk, säger Boije, doktorand i kyrkohistoria i Uppsala.
Har din uppfattning av Topelius förändrats medan du forskat?
– Topelius mångsidighet som författare och hans kunskaper i både historia och kyrkohistoria har alltid imponerat på mig. Det är få samhällsfrågor som var aktuella som han inte kommenterade, antingen privat eller i publicerade texter.
Med tiden har Erika Boije också börjat se djupet i Topelius teologiska intresse.
– Det har helt klart förändrat min uppfattning av honom som både författare och akademiker. Hans stora intresse för Bibeln och teologiska frågor uppmärksammas kanske inte alltid, men anteckningssamlingarna i den nya utgåvan Religiösa skrifter och psalmer visar att Topelius läste Bibeln med stort intresse.
I Topelius anteckningar samlade hade bibelord enligt olika teman. Anteckningarna utgör grunden för hans argumentation i det sista verket Blad ur min tänkebok, som utkom postumt.
– I det verket sammanfattade han sin syn på några av mänsklighetens stora frågor, som evigt liv, de yttersta tiderna och relationen mellan tro och vetenskap, men också sina tankar om skolan och kyrkan.
Boije säger att Topelius tro förändrades med tiden.
– Precis så som jag tror att den gör för de flesta. På äldre dagar blev han mer konservativ men fortfarande väldigt engagerad i frågor som berörde tro och kyrka. Han förespråkade en levande förkunnelse i kyrkan och skolan.
Nationens religiösa fostrare
Boije säger att Topelius tillhörde den skara som bidrog till att forma idén om ett autonomt Finland.
– Topelius blev nationens religiösa fostrare. Det kristna budskapet utgjorde en självklar del i hans sätt att beskriva finländskhet och han gav Finland en egen historia där kristendomen hade en central roll.
I sina olika roller hade han ett betydande inflytande på både 1800-talets och 1900-talets Finland.
– Boken om Vårt Land (1875) lästes i skolorna långt in på 1900-talet. Den har också en tydlig religiös prägel.
Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.
Du forskar i romanen ”Fältskärns berättelser”. Hur kom du in på det ämnet?
– Egentligen började jag med läseboken Boken om Vårt Land, eftersom jag som då blivande lärare ville studera det kanske mest lästa läromedlet i Finland för min pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi.
Med tiden växte hennes intresse för Topelius som nationsbyggare.
– Jag riktade blicken mot hans mest omfattande och mest lästa skönlitterära verk, nämligen Fältskärns berättelser.
Rätt så snabbt insåg hon att Fältskärns berättelser ofta bara nämns i förbifarten eller förbises helt i studier av Topelius kristna tänkande.
– Men jag själv har, med stort intresse, läst hur han gestaltar religion och i synnerhet kristendomen i Fältskärns berättelser. Det blev till slut min ingång till min doktorsavhandling.
Vad betydde psalmer för Topelius?
– Jag tror psalmerna gav Topelius möjligheten att beskriva trons betydelse i livet och i vardagen på ett enkelt sätt och många av hans psalmer var också lätta att lära sig och tar upp teman som alla kan känna igen sig i. Det är kanske därför de fortfarande utgör en levande kulturskatt som vi ständigt kommer tillbaka till.
Vilken av Topelius psalmer tycker du är bäst? Vilken är mest underskattad?
– ”Giv mig ej glans” har alltid varit en av mina absoluta favoritpsalmer, jag tror till och med att det var den första psalmen jag lärde mig utantill. Topelius var en nationalromantiker och väldigt bra på att beskriva naturen och årstiderna. Jag tänker ofta att vi borde sjunga fler vinterpsalmer och inte bara sommarpsalmer. ”Hur härligt vittnar land och sjö” är fantastisk!
Varför doktorerar du i Sverige i stället för i Finland?
– Sverige, eller snarare Uppsala, blev en möjlighet jag inte kunde tacka nej till. Sverige kändes också så nära, även om det skulle visa sig vara ett större kulturellt hopp än jag trodde när jag tackade ja till jobbet, säger Boije som ursprungligen är från Borgå.
Hon säger att Uppsala passar henne.
– Topelius besökte Uppsala vid flera tillfällen. Han beskriver många glada resor till staden. Precis som Topelius trivs även jag i Uppsala.
– – – – – – –
Erika Boije
Bor i: Skyttorp, strax norr om Uppsala i Sverige.
Tycker om att göra: åka på äventyr med familjen och laga mat tillsammans med mina två barn.
Bästa grejen med Finland: släkten, lösgodiset och språken.
Bästa grejen med Sverige: föräldraförsäkringen, fika och optimismen.
Aktuell med: Religiösa skrifter och psalmer, den sista delen av utgåvan Zacharias Topelius skrifter av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).
Hennes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.
Religiösa skrifter och psalmer
– Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.
– Utg. Magnus Nylund, inledning av Erika Boije, Anna Maria Böckerman & Birgitta Sarelin.
– Utgåvan finns gratis på webbsidan topelius.sls.fi
– Religiösa skrifter och psalmer är en textkritisk och kommenterad del av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022) utgåva i 23 delar. Alla delar har utkommit digitalt och tolv delar har också utkommit i tryck.
