Desirée Valsberg-Småros är lärare och sätter sig gärna också själv på skolbänken. FOTO: PRIVAT

”Jag är väldigt nyfiken!”

NÄRPES.

Närhet, mångfald och tradition är några av Desirée Valsberg-Småros nyckelord. Hon är en av de färska förtroendevalda i Närpes församling.

7.12.2022 kl. 09:31

– När Ulla-Maj Wideroos ringde och frågade om jag vill ställa upp i församlingsvalet var det första jag tänkte: ”Om Gud har en plats för mig där han har nytta av mig, så placera mig där då!” berättar Desirée Valsberg-Småros.

I vår tar hon plats i kyrkofullmäktige i Närpes. Valsberg-Småros är klasslärare och har tidigare också jobbat som rektor. Att hon valde att ställa upp som förtroendevald har att göra med att hon numera jobbar halvtid, ”En ren lyx!”, och kände att hon nu hade möjlighet att engagera sig.

– Det är få som vill ställa upp, folk har inte tid och det är mycket annat. Förstås finns det tusen saker jag också vill göra. Men jag ville ställa upp och se vad det här är!

”Vad betyder religionen för dig?”

Desirée Valsberg-Småros är uppvuxen i en kristen familj med varmt troende föräldrar.

– Kyrkan har alltid varit ett hem. Jag har gjort vissa avstickare till frikyrkor under ungdomstiden men återvänt till det bekanta. Det är inte fläckfritt på något sätt, men det är här som jag hör hemma.

En dag kom en elev fram till henne och frågade: ”Vad betyder religionen för dig?”

– Såna frågor gillar jag!

Frågan fick henne att fundera vidare på vad som är viktigt för henne i tron och överhuvudtaget i församlingens arbete. Det första hon nämner är den traditionsbärande uppgiften.

– Traditioner är viktiga för mig! Jag känner av dem som gått före mig, och jag vill ge traditionen vidare.

Det handlar också om trygghet som vi kan förmedla till människor i olika åldrar, inte minst barn ochtonåringar.

– Jag har också fått följa med min pappa som är på serviceboende. Var hittar man trygghet när demenssjukdomarna slår till, när man inte har något kvar?

Den kan ligga i något enkelt som ”Tryggare kan ingen vara”.

– De flesta kommer ihåg den psalmen fastän de inte kommer ihåg något annat. Det är en trygghet.

Också närhet och mångfald är nyckelord för henne.

– Det handlar om att kunna möta människorna på deras planhalva. Våra ungdomar är villrådiga idag, men skärpta och har väldigt djupa funderingar. Finns det någon som möter dem? Kyrkan har en jättestor uppgift i att vara lyhörd här.

– Mångfalden visar sig i att vi vågar öppna upp för olika åsikter och möjligheter. Det finns en styrka i det.

Förtroendeuppdraget i församlingen vill hon närma sig med en lyssnande inställning.

– Eftersom jag är ny i den här konstellationen vill jag inte komma in med buller och bång och tänka att jag ska förändra någonting, utan jag kommer i ödmjukhet och försöker lyssna in vad som händer. Det är att sätta sig på skolbänken, och kanske sedan säga att här kan jag finnas och erbjuda min hjälp.

Vilken adventstradition är viktigast?

– Det blir en väldigt rumphuggen adventstid om jag inte får sjunga hosianna! Psalm nummer 1 är en önskad sång också i skolan.

– Advent handlar om förväntan. Mer än någonsin behöver vi påminna varandra om budskapet om Guds kärlek, påminna varandra om att det är fred och frihet som han förmedlar och att han kallar människor ut till gemenskap. Vi behöver jobba för det fastän det ser mörkt ut.

Desirée Valsberg-Småros

Bor: i Kåtnäs, Närpes. Är lärare.

Familj: maken Göran, två bonusbarn, två bonusbarnbarn, en gemensam son.

Hobbyer: musik och körverksamhet, natur, familjeliv, läsning, att lära sig nya saker. ”Retreat är en ny bekantskap!”

PIAN WISTBACKA


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00