Emilia Pada bor i Korsholm.

Sorgen ligger inte bara i tårarna

Kolumn.

När min egen hund gick bort fick jag höra ”Du verkar ju inte ens bry dig om att hon är död” för att jag inte grät som resten av familjen gjorde.

14.9.2022 kl. 14:28

Det kan vara en släkting, nära vän eller ett husdjur som gått bort, en förlorad vänskap eller ett förhållande som tagit slut – det orsakar sorg. Men hur uttrycker vi sorg egentligen?

När vi sörjer känner vi ofta en starkare nedstämdhet än i vanliga fall. Vi tänker ofta tillbaka och känner en saknad efter den vi förlorat men också tacksamhet för att vi fått känna den som lämnat oss. Men ofta betyder inte alltid. Frågor som varför, vad och hur uppkommer ibland när vi tänker på dem som lämnat oss. Varför lämnade de oss? Vad var det som orsakade att de inte stannade? Hur missade jag detta? När dessa frågor dyker upp kan flera känslor blandas och sorgen uttrycks inte bara med tårar utan med ilska, bitterhet eller till och med skratt.

När min egen hund gick bort fick jag höra ”Du verkar ju inte ens bry dig om att hon är död” för att jag inte grät som resten av familjen gjorde. Kommentaren var irriterande, men det slog mig att många förknippar sorg med tårar och inte tänker på andra uttryck för sorg som vi visar. Visst grät jag vid vissa tillfällen men inte öppet inför dem runt omkring mig, för jag trivdes bäst så.

Jag har även träffat många som använt humor under sorgliga tider. De liksom skämtar bort det ledsamma. Det kan framstå som mycket märkligt för dem som står på sidan om det hela, men det är i själva verket ett sätt för den utsatta att hantera sorgen.

Ingen människa är helt lik någon annan, och våra personligheter uttrycker de här känslorna på olika sätt. Alla behöver inte gråta för att uttrycka att de saknar någon, i alla fall inte öppet. Vissa av oss blir kanske mera lättirriterade när de förlorat någon istället för att gråta öppet när ämnet kommer upp. En del håller sorgen mera gömd inombords och försöker att ta livet positivt, röra sig framåt. Andra bearbetar sorgen i kyrkan eller hemma när de ber. Bara för att vi inte gråter när ämnet kommer på tal betyder det inte att vi inte bryr oss.

Sorgen behöver ses från många perspektiv och med ett öppet sinne. Den ligger inte bara i tårarna. Vi vet själva bäst hur vi ska hantera den, och det ska accepteras av alla.

Emilia Pada


SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37