– Det behövs en sammansvetsad styrelse som gör att verksamheten rullar, säger Anita Ismark, ordförande för Korsnäs prästgårdsförening. FOTO: NICKLAS STORBJÖRK

40-årsfest på prästgårdsmuseet

KORSNÄS.

I år fyller Korsnäs prästgårdsmuseum fyrtio år. Det firas med jubileumsfest och sommarteater.

9.6.2022 kl. 13:17

Pensionerade kommundirektören Anita Ismark är en av entusiasterna bakom Korsnäs prästgårdsmuseum och ordförande för Prästgårdsföreningen.

– Prästgården byggdes 1831–1832, berättar hon.

År 1967 flyttade Rafael Järnström, den kyrkoherde som bodde sist i gamla prästgården, ut och man fick börja fundera på vad man nu skulle göra med byggnaden.

– Det var professor Harald Teir som väckte idén att man skulle göra den till ett prästgårdsmuseum.

Korsnäs prästgårdsmuseum slog upp sina dörrar för 40 år sedan. FOTO: Korsnäs präst­gårds­museum

Han fick med sig Levi Ulfvens från Svenska kulturfonden och Panu Kaila som var överarkitekt på Museiverket – plus en hel del entusiaster i Korsnäs. 1982 kunde prästgårdsmuseet öppnas för allmänheten. Det betyder att museiverksamheten i år firar sitt 40-årsjubileum.

– Många prästsläkter har donerat möbler, och en del möbler är från Österbottens museum, konstaterar Anita Ismark.

Donationer har kommit både från personer som har anknytning till prästgården och som känner till den.

– Fast nu börjar det bli ganska fullt, så vi får fundera på vad vi kan ta emot!

När Panu Kaila undersökte tapetbeståndet i prästgården hittade han en hel del olika sorts tapeter. Den som finns i stora salen är ovanligt vacker.

– Den får man numera också i nytryck, och den kallas Korsnäs-tapeten.

Timrat lada, lagt vasstak …

De fyra åren före jubileumsåret har gått i renoveringarnas tecken.

– Ytterväggarna har målats och alla fönsterkarmar, på både in- och utsidan, räknar Anita Ismark upp.

Prästgårdens plåttak var 100 år gammalt och behövde förnyas. Också bastun fick nytt tak. Tre kyrkstallar fick daltjärat tak på speciella bräder. Ladan på området monterades ner och byggdes upp igen, så att de ruttna stockarna kunde förnyas. Dessutom fick den ett nytt vasstak. I byggandet kunde man samarbeta med Medborgarinstitutet.

– Det var många kursdeltagare som var intresserade av att lära sig, så vi hade en kurs i hur man timrar en lada och en kurs i hur man lägger vasstak.

Det krävs en hel del insatser för att bevara de gamla byggnaderna, både av styrelsemedlemmarna och andra aktiva.

– Nu håller vi på med den gamla rian, som får nya stockvarv och nytt plåttak.

För prästgårdens plåttak beviljades bidrag från Kyrkostyrelsen.

Sommarkafé finns på plats. FOTO: Korsnäs präst­gårds­museum

Hur firas jubileet?

– Firandet inleds söndagen 19 juni med gammaldags gudstjänst kl. 11–12, berättar Anita Ismark.

Pensionerade kyrkoherden Guy Kronqvist är predikant. Dagen fortsätter med mat och jubileumsseminarium kl. 14 med professor Nils Erik Villstrand som festtalare. Karin Sandqvist, Jan-Erik Elfving och spelmän ur Närpes spelmansgille medverkar med musik.

Den 5–7 augusti är det dags för sommarteater på området.

– Pjäsen handlar om kaplan Gabriel Kalm och hans son Pehr Kalm, som var lärjunge till Carl von Linné.

Manuset är skrivet av Lasse Hjelt, som också syns i en av huvudrollerna i pjäsen. Kören med 20 sångare leds av Kjell Lolax.

– Folk tycker att det ska bli så roligt!

Vilka krafter behövs bakom ett prästgårdsmuseum?

Man ska vara genuint intresserad, konstaterar Anita Ismark.

– Det ska finnas eldsjälar, inte bara en, utan flera! Det behövs en sammansvetsad styrelse – vilket vi har – som gör att verksamheten och byggprojekten rullar.

KORSNÄS PRÄSTGÅRDSMUSEUM

Museet är öppet 14.6–14.8 kl. 13–17 tis–sön (måndagar stängt). Sommarkafé finns. Museet kan även bokas för särskild guidning eller hyras för födelsedagar och andra evenemang.

Jubileumsfest firas 19.6 med gammaldags gudstjänst, seminarium och musikframträdanden.

Sommarteater på museiområdet om kaplan Gabriel Kalm och hans son Pehr Kalm 5.8, 6.8 och 7.8 kl. 18.

PIAN WISTBACKA


KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22