Barnverksamheten inom kyrkan drabbas nu oftast när församlingar väljer att samarbetsförhandla, säger man på kyrkfacket Kirkon alat.

Johannes församling samarbetsförhandlar – barnledarna utsatt yrkesgrupp när kyrkan sparar

SAMARBETSFÖRHANDLINGAR.

Löneräknarna. Barnledarna. Gravgrävarna. När kyrkan skär bland sina 19 000 anställda står de här yrkesgrupperna nu oftast med sina jobb under luppen.

26.4.2022 kl. 19:00

Sanna Kiiski med tre barn i skolåldern på Drumsö i Helsingfors blev överraskad och arg. Strax före påsk fick hon veta att Johannes församling från augusti 2023 lägger ner eftisverksamheten i Drumsö kyrka. Samma höst stängs också samma verk­samhet i innerstaden, i Kronohagen.

– Jag blev arg för Eftis har varit så viktigt för oss, säger hon.

Men det är mera för principen än för familjens egna behov just nu. I vår har Sanna Kiiskis yngsta, nioårigen, som sista i familjen vuxit ur eftisåldern.

– Vår familj är inte jättereligiös och för mig har det varit skönt att barnen har kunnat lära sig om den kristna tron i Eftis. De är inte medlemmar i kyrkan, och deras pappa har judiska rötter.

I församlingen, som driver eftisverksamheten i samarbete med Helsingfors stad, har kyrkoherde Johan Westerlund tidigare sagt till KP att församlingen ser sig om efter andra sätt att driva småbarnspedagogik.Som alternativ ser man nu på fritidsklubbar, familjeträffar eller dag- eller nattläger.

Men eftisplatser för 80 barn stryks. Och församlingen inleder samarbetsförhandlingar med sina fem barnledare. Medan de pågår som lagen föreskriver vill Johan Westerlund inte uttala sig om saken.

Först löneräknarna, sedan barnledarna

– Barnledarna är en grupp som nu verkar drabbas av sparmålen i kyrkan, säger verksamhetsledare Paula Aaltonen vid fackorganisationen Kirkon alat, som företräder 5 500 anställda inom kyrkor och religionssamfund i Finland.

Gravgrävarna rök först. Deras jobb började upphandlas. Löne- och medlemsbokföring centraliserades. Med det försvann jobb inom kansli och ekonomi.

Som fackboss betraktar Paula Aaltonen ändå kyrkorna som rätt så schysta arbetsgivare.

– Man gör ofta ett stort arbete för att hitta alternativ och andra arbetsuppgifter. Kyrkan handlar ju om människor, säger hon.

En församlingsenkät gjord av Kyrkostyrelsen visar också att över hälften av landets församlingar planerar att 2022 banta i personalkostnaderna. Men bara tre procent av dem räknar med direkta uppsägningar, säger Kyrkostyrelsens jurist för arbetsmarknadsfrågor Timo von Boehm.

– De största nedskärningarna verkar redan vara förbi, säger han.

"Jätteledsen" över prioriteringarna

På Drumsö ska Johannes församling i början av maj träffa ortsborna om nedskärningarna i dess närvaro i stadsdelen.

– Att lägga ner Eftis är det kortsiktigaste beslut jag har hört om länge. Skolan kan inte vara de enda som stöder barn och barnfamiljer i vardagen. Behövdes det inte en hel by för att uppfostra barn? För oss har Eftis varit den byn. Jag är evigt tacksam för det, säger Sanna Kiiski.

Mirva Sandén, sakkunnig vid KCSA (t.v) och Sanna Kiiski som är förälder på Drumsö är båda bestörta över sparplanerna i församlingen.


Vid Kyrkostyrelsens svenska central KCSA är Mirva Sandén, sakkunnig inom småbarnspedagogiken, också besviken ifall 80 barn försvinner ur kyrkans sfär i Johannes församling.

– Jag är oroad. Jag blev jätteledsen när jag hörde om planerna. Kyrkan måste ju komma nära människorna. En eftisledare kan bli en jätteviktig person för ett barn, det visar också forskningen, säger hon.

Mirva Sandén jobbar också med kyrkans projekt Stigen som stakar ut arbetet med barn och unga från 0 till 22 år. Medan diskussionen i församlingarna om dagis och eftis ofta går ut på att det kristna inslaget tonas ner i samspelet med det kommunala, ser hon det inte så.

– Det handlar ju om samarbete. Vi har en modell med "fyra korgar" som klart styr hur konfessionellt arbetet får vara. Alla som jobbar med barn och unga kan det här.

2 300 kyrkjobb är borta

Evangelisk-lutherska kyrkan hade hela 21 500 anställda i början av 2000-talet. Nu är siffran nere i 19 200.

I Helsingfors kyrkliga samfällighet pågår stora samarbetsförhandlingar om hela 90 av totalt 490 jobb.

Den riksomfattande Kyrkostyrelsen avslutade nyligen sina förhandlingar och sparade över 900 000 euro utan uppsägningar. I den svenska verksamheten lämnas två jobb tomma kring sociala medier och vuxenarbete, säger KCSA:s direktor Sixten Ekstrand.

Sanna Kiiski kunde inte träffas för intervju och har besvarat KP:s frågor per mejl.

Jan-Erik Andelin


feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48