Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkans ärkebiskop ser svek mot unga

Svenska kyrkan.

Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén.

2.3.2022 kl. 15:43

Också i Sverige ökar den psykiska ohälsan – inte bara bland unga utan också bland äldre.

– En bidragande orsak till de ungas ohälsa är att de har svårt att ta sig an existentiella frågor, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Här ser hon att samhället och den vuxna generationen misslyckats med att ge de verktyg som barn och unga behöver.

– Därför tror jag att vi som kyrka fortsättningsvis behöver lägga än större vikt vid undervisning och lärande förutom diakoni, gudstjänstfirande, mission och själavård.

Hon ifrågasätter ändå inte lagstiftningen som gäller för skolan i Sverige.

– Men jag ifrågasätter den religionsblindhet och beröringsskräck till religion som präglar mycket av det svenska samhället, inte minst skolväsendet.

Sverige sägs vara ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ärkebiskopen värjer sig ändå mot att se sekulariseringen som en fiende. Hon ser den snarare som en partner som kyrkan behöver förhålla sig till.

– Jag tror inte att Sverige är ens hälften så sekulariserat som det ter sig. Över femtio procent av befolkningen är fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan. Därtill kommer de andra trossamfunden. Men samtidigt finns de som inte ens har fantomsmärtan kvar efter den amputerade tron.

Att det kristna arvet osynliggörs i det offentliga rummet ser hon som ett exempel på hur tron har hänvisats till en privat sfär man inte vill tala om.

– Innerst inne präglar det vi tror på hur vi beter oss i det offentliga rummet. I den bemärkelsen är tron offentlig. Och det ska den vara. I det offentliga rummet möjliggörs också religionskritik. Den behövs också.

Även bilden av det neutrala blir felaktig.

– Om den innebär att du inte kan nämna en religion i skolan utan att också nämna en annan, att du bara kan ta barnen till kyrkan om du också kan ta dem till en moské, riskerar vi att få en form av neutralitet som i slutändan berövar barn och unga beprövade erfarenheter av tro som de behöver för att leva.

I Sverige uppfattas ordet neutralitet som ett positivt ord.

– Men man kan ju också vända på det, att man inte vågar ta ställning.

Ärkebiskopen tycker att Svenska kyrkan på många sätt mår alldeles utmärkt idag. Pandemins utmaningar har bekräftat att kyrkan står för något livsnödvändigt.

– Det fantastiska med kyrkan är att uppdraget alltid är detsamma, att i varje tid gestalta evangeliet i ord och handling. Kyrkans budskap är relevant i sig. Pandemin har visat att människorna har ett stort behov av riter.

Ohållbart med checklista

Kyrkomötet öppnade för vigning av samkönade par 2009. Mer än tillräckligt många präster är idag beredda att viga paren.

– Frågan om präster kan avkrävas ett löfte att de viger samkönade till äktenskap har diskuterats i kyrkans läronämnd. Nämnden kom fram till att ett krav står i konflikt med ansvarsfördelningen i kyrkan. Det är biskopen som står för lämplighets-
bedömningen och det skulle vara ohållbart att kyrkomötet beslöt om en checklista. Var ska man i så fall börja och var ska man sluta? Du måste lova att leva klimatsmart, att du inte röker och så vidare?

I kyrkoordningen finns inskrivet att prästerna inför prästvigningen måste försäkra att de är beredda att samverka med alla prästvidga, oavsett kön.

– Ifall det råder oklarhet på den punkten kan församlingen hamna i ovisshet när det gäller sakramenten. Är det en riktig nattvard eller inte? Det är centralt för den lutherska kyrkan att evangeliet förkunnas rent och att sakramenten handhas rätt. För att skingra de tvivlen kom regeln in i kyrkoordningen. Det är skillnad mellan grundläggande frågor som sakrament och frågor som har med annat att göra. Det betyder ändå inte att diskriminering är tillåtet.

Du är den sjuttionde ärkebiskopen i Svenska kyrkan och första kvinnan. Hur har det präglat dig?

– Jag brukar säga att jag alltid varit kvinna. Det är klart att det varit väldigt spännande på många sätt att få vara första och i många sammanhang enda kvinnan. Samtidigt har det också avslöjat att det fortfarande finns en del patriarkala strukturer kvar. Även i ett så jämställt land som Sverige. Det har jag också fått känna av.

Johan Sandberg


”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

musik. Sari Murtonen vid Östra Finlands universitet har intervjuat tio unga vuxna om vad de uppfattar som andlig musik. 17.3.2016 kl. 15:23

vanda. Nu är Vandaförsamlingarna och Vanda stad eniga om hur kvarteret vid Dickursby kyrka ska utvecklas. 17.3.2016 kl. 11:02

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15