Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

S:t Jacob på Drumsö fortsatt på fallrepet – nytt anslagssystem knepigare för Johannes församling

Helsingfors.

Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen.

8.2.2022 kl. 15:03

Det är fortfarande öppet hur S:t Jacob–kyrkan på Drumsö i längden ska kunna användas för svensk församlingsverksamhet. Det här trots att den, miljonrenoverad och fin, om några månader återinvigs av biskop Bo-Göran Åstrand på annandag påsk.

Bara 14 månader senare är det möjligt att Johannes församling helt eller delvis avvecklar sin svenska verksamhet på Drumsö, väster om stadskärnan i Helsingfors. Från augusti 2023 tackar församlingen eventuellt nej till en del av S:t Jacob-utrymmena, eller till dem helt och hållet.

Diskussionen om S:t Jacob har pågått i flera år. Nu har den svenska flygeln ingått i en 17 miljoners renovering av hela kyrkcampuset på Drumsö, ett 1950-talskomplex som också används av finska Lauttasaaren seurakunta.

På måndagen beslöt församlingsrådet i Johannes församling efter en lång diskussion att se över vilka utrymmen man ska kunna avstå ifrån, eller fortsätta använda i samarbete med den finska församlingen. Svenska rum kan bli tvåspråkiga rum.

Med det följer också planer på att avveckla den eftisverksamhet med omkring 100 barn som församlingen har haft i Kronohagen och på Drumsö. I höst minskas barnplatserna ner till 80, från hösten 2023 är fortsättningen oklar.

– Vi behöver diskutera om det är den formen av verksamhet för barn är det vi ska ha, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Anslagsreform drabbar Johannes

Kyrkan tappar i stort stadigt medlemmar och därmed kyrkskattepengar. Det här hör till de kännbara följderna.

I Helsingfors ska samfälligheten och församlingarna vart tredje år dra in ett hål på bältet, varje gång ner med hela åtta procent. Gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors klubbade också för några veckor sedan av en ny anslagsmodell som fördelar om fastighetskostnader mellan församlingarna.

En av förlorarna i reformen blir Johannes församling, trots att de svenska förtroendevalda i kyrkofullmäktige med Rolf Steffansson (Matteus) i spetsen har drivit igenom extra övergångsanslag som under tre års tid ska mjuka upp tappet för de församlingar som förlorar på reformen.

Johannes församlings huvudkyrka Johanneskyrkan från 1892 får just nu sin fasad renoverad till sommaren. Det kostar ytterligare sju miljoner euro – en summa nu divideras om på församlingen, visserligen under många år, men ändå.

– Det blir sexsiffriga belopp, omkring 130 000 euro varje år. Och det blir bråttom inför 2023. Vi kommer att göra några budgeter som går på rött, säger Johan Westerlund.

Allt tydligare ska samma pengar också täcka församlingsverksamhet och personal. Med sina drygt 11 000 medlemmar är Johannes församling störst av de tre svenska församlingarna i Helsingfors. Men jämfört med de andra, Matteus och Petrus församlingar, har Johannes nästan fem gånger fler kvadratmeter i användning.

– Vi har inte bett om att få 40 meter höga Johanneskyrkan med plats för 2 000 personer. Vi har bara blivit välsignade med den.

Stort sparmål under 2020-talet

Den största delen av nedskärningarna inom kyrkan i Helsingfors går ut över samfällighetens gemensamma ekonomi. Den centrala förvaltningen ska spara mest; ungefär i förhållande 60–40 jämfört med huvudstadens tjugo lokala församlingar.

Plus i beräkningarna är att Johanneskyrkan är en populär konsertkyrka, vilket åtminstone fram till pandemin hämtade in mellan 40 000 och 50 000 euro varje år.

Med sina rötter i Helsingfors förmögnare innerstad har församlingen också ett tiotal testamentsfonder som riktat och öronmärkt stöder främst diakoni och verksamhet för barn med omkring 150 000 euro per år.

I den ekonomiska fördelningsmodellen har Johannes församling också, å andra sidan, hittills legat bland de församlingar som har fått mest anslag per capita – 186 euro per medlem om året.

Kyrkpressen har en större översikt över kyrkans ekonomi i Helsingfors i nästa nummer av papperstidningen.

Jan-Erik Andelin


psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21