Maria Repo-Rostedt leder Stillhetens yoga i Johannes församling och Anne Sundqvist deltog i våras.

Stillhetens yoga – mera bön än gymnastik

KRISTEN YOGA.

Stillhetens yoga i Johanneskyrkan erbjuder en möjlighet att varva ner, ta med kroppen i bönen och öppna sig för Guds närvaro.

18.8.2021 kl. 06:00

Stillhetens yoga står på tre ben: kroppen, sinnena och andligheten. I varje stillhetens yoga-övning finns de här tre aspekterna med, säger Maria Repo-Rostedt som är församlingspastor i Johannes församling och leder yogaövningarna.
Det kan till exempel se ut så här: Repo-Rostedt har tagit med psalmen Vi sträcker våra händer fram i några yogaövningar. Först har hon visat rörelserna till hela psalmen och förklarat symboliken i rörelserna – hur händerna är tomma skålar och armarna sträcks mot Gud. Till sist har alla gemensamt gjort rörelserna till psalmen.

I Stillhetens yoga ingår inte bara de fysiska yogaövningarna utan också böner uttryckta med ord och bibeltexter. Stillhetens yoga är inte en träningsform, utan bön där hela kroppen deltar, säger Repo-Rostedt.
– Stillhetens yoga vill inte tvinga någon till något, utan erbjuda en möjlighet att öppna sig för Guds närvaro.

Våra kroppar underbara som de är
Övningarna ger också deltagarna möjlighet att bli vänner med sina egna kroppar.
– Vi är så kroppsfixerade i vår kultur, men de kroppar vi har är underbara precis som de är för att de är skapade av Gud.

Målet är inte heller att göra övningarna på samma sätt som ledaren, utan att hitta ett sätt som fungerar för en själv. Därför passar Stillhetens yoga för alla.
– Känn efter hur det känns i kroppen – vilka tankar och känslor väcker den här övningen? Många gånger sitter känslorna i kroppen också.

Anne Sundqvist deltog i Stillhetens yoga-samlingarna när de ordnades i strömmad version i våras.
– Jag behöver hitta ro i kroppen, så Stillhetens yoga passade mig jättebra.
För henne var det bra att Stillhetens yoga ordnades kvällstid, just när hon och många andra behöver varva ner efter dagen.
– Jag är inte så jätteinsatt i Bibeln, men det blev väldigt skön stämning när Maria Repo-Rostedt läste ur Bibeln, säger Sundqvist.

Sundqvist uppskattar att församlingen erbjudit den här verksamhetsformen.
– Jag går inte i gudstjänsten så ofta, men det här passade mig jättebra. Jag tror Stillhetens yoga gör gott för kroppen och själen. Vi är ofta är för mycket i huvudet och behöver vara mer i kroppen.

Både i sitt arbete som präst och i sitt eget andaktsliv jobbar Repo-Rostedt mycket med texter, till exempel med Bibeln. Att ta med kroppen i andaktslivet har öppnat flera nya dimensioner för henne.

Hon berättar om en övning där man ska stå på ett ben och om hur utmanande den var när hon höll på att återhämta sig efter att ha vrickat foten.
– Då blev det så starkt för mig att Gud når oss bättre i vår svaghet än i vår styrka.

Lite som taizésånger
Det finns de som ifrågasätter om yoga över huvud taget hör hemma i kyrkan, men Repo-Rostedt poängterar att det som Stillhetens yoga hämtat från yogan är rörelserna, inte den österländska religionen.
– Man kan jämföra det med musik, som ju också finns i många olika former. Stillhetens yoga kan jämföras med taizésånger.

I våras ordnades Stillhetens yoga via videolänk, men Repo-Rostedt hoppas att pandemisituationen i höst kommer att tillåta att gruppen samlas på plats i Johanneskyrkan.
Än så länge utreder man möjligheterna att strömma Stillhetens yoga på nätet även om den ordnas på plats i kyrkan. Det skulle i så fall göra det möjligt att delta även för dem som av olika anledningar inte kan göra det på plats.

Stillhetens yoga

  • En kristen yogaform som har utvecklats av sjukhusprästen och retreatledaren Heli Harjunpää under 2000-talet.

  • Stillhetens yoga är ett registrerat varumärke.

  • Ordnas torsdagar 2.9–7.10 kl. 18–19.30 i Johanneskyrkan.

  • Anmälan och frågor riktas till Maria Repo-Rostedt (maria.repo-rostedt@evl.fi) som leder yogan.

  • retreatgården Snoans facebooksida finns ett par Stillhetens yoga-övingar för den som vill bekanta sig med dem.
Erika Rönngård


Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00

I Getsemane trädgård. 28.3.2013 kl. 21:00

I översteprästens palats. 28.3.2013 kl. 18:00

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare. 25.3.2013 kl. 11:02

Matteus församling är bland de första i norden att använda sig av en skriba-app för telefoner. 25.3.2013 kl. 10:08

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46

AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23