Hopp i klimatkrisen

Kolumn.

Jag sitter och förbereder ett pass kring klimathotet som jag ska hålla för konfirmanderna i sommar. Jag googlar runt och möter rubriken ”Klimatångest allt vanligare bland unga”. Det går inte att undvika frågan – den är alltför närvarande i ungdomars liv idag. Men jag har svårt att veta hur jag ska närma mig den. Hur talar man om den globala uppvärmningen med en generation som allt mer börjar tro att allt hopp är ute?

10.6.2021 kl. 06:30

Jag funderar på frågan om vad som egentligen är kyrkans roll i krisen. Kyrkan kan inte vara expert på att föra fram fakta kring detta. Faktafrågorna är klimatforskarna mycket bättre att svara på och vi gör klokt i att lyssna på dem. Lite motvilligt erkänner jag att kyrkans uppgift inte heller verkar vara att gå i täten för klimatengagemanget. Det är viktigt, men man måste medge att människor utanför kyrkan många gånger gjort ett bättre jobb här. Kyrkans unika bidrag tror jag inte ens handlar om den teologiska tanken om att Gud satt människan att råda över jorden. Det är visserligen sant, men samtidigt är det en idé som missbrukats genom historien och bidragit till dagens kris. Människor verkar inte längre behöva den tanken för att förstå att vi har ett ansvar för planeten.

Mina ögon faller på ytterligare en rubrik: ”80 procent av Sveriges unga har klimatångest.” Och jag tänker att det kanske är här vi hittar kyrkans roll. Kyrkan är bärare av hopp. I tider när allt fler misströstar behöver kristna vara hoppets tecken i världen. Och hopp, enligt kristendomen, handlar inte om optimism. Det handlar inte om att blunda för hoten och invagga sig i falsk trygghet. Nej, hoppet har sin grund i vår förtröstan på Gud. Vi litar på att den Gud som uppväckte Jesus från det döda inte kommer att överge sin skapelse. Vi håller envist fast vid hans löften om att rädda och upprätta den värld som han själv förenat sig med när han blev människa.

Att vara hoppets tecken i världen betyder framför allt att gå i den riktning som hoppet pekar. Hoppet säger att det är möjligt att ändra på vår livsstil. Det är möjligt att vända om från beteenden som skadar miljön. Det är möjligt att blicka framåt. Det är möjligt att skapa, bygga upp och sätta barn till världen. Trots att framtiden är oviss.

Det hoppet behöver vi som kyrka ge människor idag, framför allt de unga som allt mer kämpar med klimatångest. Det kommer att vara mitt mål när jag möter konfirmanderna i sommar.

Jakob Edman är församlingspastor i Jakobstads svenska församling.

Jakob Edman


Om inte kärleken får styra ledarskapet så styr rädslan.  Rädslan för att någon annan ska göra jobbet bättre än jag. Jeanette Ljungars tror på samarbete, inte konkurrens. Även inom företagsvärlden. 7.6.2013 kl. 10:14

Kyrkomötet röstade ja till en ändring av församlingsrådstrukturen: kyrkoherden ska inte längre automatiskt vara ordförande. En del tror att det leder till problem. Andra tycker det blir perfekt. 6.6.2013 kl. 09:00

Problemen i Johannes församling är allvarliga och måste åtgärdas genast. 5.6.2013 kl. 15:00

Under vinterkriget uppstod ett system som gäller än i dag – de finländare som stupar tas alltid om hand, och de skickas alltid hem. Niko Huttunen har forskat i varför det är så. 2.6.2013 kl. 12:00

Grattis till alla nyblivna studenter önskar alla vi på KP-redaktionen! 1.6.2013 kl. 09:00

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson. 31.5.2013 kl. 13:13

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39

Under drygt tio år har musikern Nina Åström evangeliserat i mellan 250 till 300 fängelser i Ryssland, Baltikum, Kirgizistan, Ukraina samt i två västfängelser i Kanada och Holland. Arbetet är inte slut med det, för i det forna Sovjet finns cirka tusen fängelser. 30.5.2013 kl. 10:37

Samarbetsförhandlingar blir aktuella vid Finska Missionssällskapet. Orsaken är de nya stiftssekreterarna för internationella ärenden som ska anställas i varje stift från och med årsskiftet. 30.5.2013 kl. 13:35

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist. 26.5.2013 kl. 12:00

Kyrkan är inte en plats utan ett sammanhang där människor kan mötas i gemenskap. Det lärde sig en grupp ungdomar från Matteus församling när de besökte Hamburg för att delta i de tyska kyrkodagarna. 25.5.2013 kl. 12:00

Det kan bli slut med självständiga församlingar. Kyrkomötet har röstat för fortsatt beredning av förslaget att alla församlingar måste tillhöra en samfällighet. 24.5.2013 kl. 15:27

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?– De känner sig uteslutna. 24.5.2013 kl. 09:33

Åbo Akademi omorganiseras i fyra fakulteter. Teologin ska lyda under filosofiska fakulteten.– Det innebär risker och möjligheter, säger professor Tage Kurtén. 23.5.2013 kl. 14:02

Just nu är behovet av präster mättat i Borgå stift. En handfull teologer står på kö för att bli prästvigda. Det är en ny situation för stiftet - och vad gör man om man studerat klart och inte får bli prästvigd? 23.5.2013 kl. 09:35

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20