Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


val 2014. 40 år är medelåldern i det nya församlingsrådet i Pedersöre. Rådet har därmed den yngsta medelåldern i hela stiftet, kanske hela landet. 10.11.2014 kl. 14:40

val2014. Andelen kvinnor är störst i församlingsrådet i Esbo och lägst i församlingsrådet i Esse. 10.11.2014 kl. 14:07

Nyfiken på vem som valdes in i din församling? Kyrkpressen uppdaterar valresultaten under måndagen. 9.11.2014 kl. 20:00

val 2014. I huvudstadsregionen röstades det livligast på svenska i Grankulla. I Åboland var Kimitoöns församlingsmedlemmar aktiva. 9.11.2014 kl. 23:27

Petrus församling. Av tolv medlemmar i Petrus församlings råd är fem nya. 9.11.2014 kl. 22:49

val 2014 . Esse församling klår hela landets röstningsprocent med hästlängder. Även i Purmo och Larsmo var valdeltagandet betydligt högre än medeltalet. 9.11.2014 kl. 22:18

val 2014. I Matteus församling i Helsingfors var röstningsprocenten bland 16-17-åringarna högre än den totala röstningsprocenten. Också i Vanda svenska församling röstade de unga flitigt. 9.11.2014 kl. 22:16

Preliminär röstningsprocent för hela landet förutspår lägre valdeltagande än 2010. 9.11.2014 kl. 21:23

församlingsvalet. Finlands statsminister röstade i församlingsvalet kring 12-tiden i sin hemförsamling Esbo svenska. 9.11.2014 kl. 18:31

församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

Kyrkomötet. Frågan om möjligheten att grunda personförsamlingar väckte diskussion i kyrkomötet men förslaget om att låta initiativet förfalla skedde utan omröstning. 6.11.2014 kl. 08:49

Kyrkomötet i Åbo vill effektivera arbetet i vår. 5.11.2014 kl. 11:18

feminism. Tio skribenter reflekterar över feminism och kyrka i en ny svensk antologi. Kan kyrkan lösgöra sig från de strukturer som gynnar den etablerade mannen? 5.11.2014 kl. 00:00

En tidigare församlingsanställd i Tammerfors stift är misstänkt för grovt brott. Mannen ska ha uppträtt olämpligt mot minderåriga unga. 5.11.2014 kl. 10:34

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20

REGNBÅGSMÄSSA. Den 6 maj ordnas den första regnbågsmässan någonsin i Esbo kyrkliga samfällighet – på svenska och finska. – Vi hoppas att alla ska nås av budskapet att du är älskad som den Gud skapat dig till, säger Heidi Jäntti. 29.4.2022 kl. 16:08

media. Radioredaktör Stefan Härus valde att jobba vid Yle till 68. Där med har han gjort radioprogrammet med andlig musik Tack och lov halva sitt liv. 27.4.2022 kl. 19:00