Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


KP erbjuder ett ledigt vikariat för vår redaktör och PR-spindel-i-nätet. 19.8.2015 kl. 11:16

Biståndsnedskärningarna får följder också för missionen. 17.8.2015 kl. 15:58

domkapitlet. Den 26 augusti väljs en ny assessor till domkapitlet i Borgå. Kp tentade de valbara kandidaterna och frågade hur de ser på uppdraget. 13.8.2015 kl. 15:53

bostadslös. När höstens högskolestudier kör igång är ännu tusentals studerande i Helsingfors utan bostad. Finska församlingen i Berghäll driver en kampanj som ska få Helsingforsarna att låna ut sin soffa till en studerande utan tak över huvudet, rapporterar Yle. 13.8.2015 kl. 09:48

skola. Många församlingar vill finnas med i de nya skolelevernas vardag och be om beskydd på skolvägen. Deltagandet i och utförandet av välsignelser varierar från församling till församling. När välsignelsen sker på skoltid ska den inte förväxlas med religionsundervisning. 12.8.2015 kl. 15:20

Teologer och naturvetare kräver i ett gemensamt ställningstagande snabba åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringen. 11.8.2015 kl. 11:12

I ett brev till kyrkoherdarna i Borgå stift uppmanar biskop Björn Vikström till bön mot rasism. 5.8.2015 kl. 10:52

Konst. Humelfestivalen är ett kulturmecka i Sommarsvenskfinland. Kyrkpressen träffade en bilkonstnär som funderat på människofiske, en grupp singer-songwriters som vill bevara sin unika stil och en ljudkonstnär som vill utmana det vi tror. 11.8.2015 kl. 15:09

Lennart Koskinen vill se resultat i finska kyrkans diskussioner om samkönade äktenskap. 30.7.2015 kl. 09:41

irja askola. Biskopen i Helsingfors Irja Askola deltar i demonstrationen för ett öppet och mångkulturellt Finland som ordnas på Medborgartorget i Helsingfors. 28.7.2015 kl. 09:48

kina. Intresset för kampsport tog skådespelarstuderanden från Esbo till Peking. Nu ser Elias Edström fram emot att jobba med teater som är unik i Europa. 16.7.2015 kl. 11:59

församling. Församlingsgemenskap med gröna fingrar. Finska församlingen i Munksnäs, Helsingfors stadsodlar på kyrkans bakgård. 13.7.2015 kl. 16:35

helsingfors kyrkliga samfllighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07

åland. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34