Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16