Från och med första advent kommer man att be Vår fader i stället för den äldre versionen Fader vår. Enligt församlingspastor Johan Terho har det här varit på tal en längre tid, och nu gör församlingen slag i saken.
En bidragande orsak till bytet är att församlingen vill att konfirmandundervisningen ska vara sammankopplad med gudstjänstlivet.
– Varje år har vi märkt i skriban att det kommer ungdomar som redan kan Vår fader, och vi skulle gärna lära ut Vår fader i skriftskolan.
Terho väntar sig att bytet kan väcka blandade reaktioner.
– För dem som länge bett Fader vår kommer det säkert att kännas främmande, men jag tror också att det finns de som tycker att det är bra att vi tar den nyare versionen i bruk – även om den kanske känns främmande i början.
– Nog har jag själv också en förkärlek för Fader vår eftersom det är den jag lärt mig i skriftskolan i tiderna. Jag tycker ändå att det är bra att vi byter till den mera lättbegripliga Vår fader.
Vår fader baserar sig på den nya översättning av Nya testamentet från 1981 medan Fader vår baserar sig på samma bön i 1917 års bibelöversättning.
– Fader vår i översättningen från 1917 är ganska lik den som finns i 1541 års bibel, säger språkvetaren Monica Äikäs.
I översättningen från 1981 har man till exempel bytt ut varde och tillkomme till konstruktioner med låt: ” Låt ditt namn bli helgat” och ”låt din vilja ske”. En annan märkbar förändring är att man i den nya versionen ber ”utsätt oss inte för prövning i stället för ”inled oss icke i frestelse”.
– Jag har reflekterat en del över skillnaden mellan frestelse och prövning, förändras bönens karaktär nu? Samtidigt tänker jag att bönen inte bara är orden utan hjärtats samtal med Gud. Orden i bönen hjälper oss att uttrycka det tillsammans, säger Terho.
Han ser det som viktigt att vi förstår vad orden vill uttrycka.
– Därför tycker jag det är viktigt att språket moderniseras och att vi för en dialog om vad orden betyder, säger Terho.
Inte bara en ramsa
Men språket handlar inte bara om orden och deras betydelse, utan har också en emotionell sida.
– En sån här bön kan ha ett emotionellt värde, och då kan en nyöversättning kännas främmande. Då känns det lätt som om den nya versionen är sämre än den gamla, säger Äikäs.
Från och med första advent kommer man att be Vår fader i Johanneskyrkans gudstjänster och högmässor. Foto: Kp-Arkiv / Carolina Husu
Eftersom språket förändras måste viktiga texter också moderniseras ibland.
– Vi kan inte göra något åt att språket förändras, det finns i språkets väsen. Men vi människor kan vara lite konservativa och ha svårt att acceptera de här förändringarna, säger Äikäs.
Det kan kännas svårt att byta ut de invanda formuleringarna mot nya, men Äikäs påminner om att det också kan göra gott för vår förståelse av innebörden i orden.
– Bönen blir lätt en mekanisk ramsa som vi rabblar upp utan att tänka över orden om den är formulerad på ett svårt språk.
Enligt Äikäs kan bönen ursprungligen ha varit ett exempel på hur vi kan be naturligt, och inte tänkt som en ramsa vi lär oss utantill.
– Men jag tror inte det är något fel i att man läser den utantill om man tänker på vad det är som man läser.
Herrens bön har blivit viktigare för Monica Äikäs med åren.
– Nu har jag börjat tycka att den är en jättebra sammanfattning av det vi behöver be Gud om för egen del. Den har blivit kär för mig fast jag under många år tyckte att den inte betydde så mycket för mig.
Fader vår blir Vår fader
- Från och med första advent kommer Vår fader att användas i stället för Fader vår i Johannes församlings högmässor och gudstjänster.
- I förrättningar – dop, bröllop och begravningar – kan både Fader vår eller Vår fader användas.
- I gudstjänster och högmässor kommer Johannes församling att använda nya programblad där Vår fader finns med.
- Matteus församling har redan tidigare gått över till Vår fader.
- Petrus församling använder Fader vår i gudstjänster, Vår fader på konfirmandläger.
