– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

Det är det unga som är minst tillfreds med att vara ensamma, visar en färsk enkät

ensamhet.

Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren.

16.7.2020 kl. 18:00

När de svenska församlingarna i Helsingfors försökt kartlägga var nöden bland svenskspråkiga stadsbor är störst blev svaret ofrivillig ensamhet. I höstas gick arbetet vidare med projektet Var är du? där människor gavs möjlighet att berätta om sina upplevelser av ensamhet och om hur församlingen kunde motverka ensamheten. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Johannes församling, Johannes diakoniförening och yrkeshögskolan Novia.

– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, och kanske med andra saker också, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

I samband med en temavecka i Johannes församling gjorde studerande från yrkeshögskolan Novia intervjuer med församlingsbor och samtidigt samlades svar in genom en webbenkät. Förhoppningen var att nå de människor som inte dyker upp när församlingen ordnar program.

– Se var de finns och kanske framför allt vad de själva önskar och behöver – att det inte är vi som hittar på och berättar och definierar vad någon annan behöver och längtar efter, säger Westerlund.

Sammanlagt fick man in 158 svar. Slutrapporten presenterades i juni av projektledare Camilla Strandell-Laine.

De svarande hade delats in i fyra grupper: unga under 25 år, småbarnsföräldrar, vuxna i arbetslivet samt äldre. I alla grupper känner de flesta sig sällan eller ibland ensamma – men nästan en fjärdedel av vuxna i arbetslivet gör det ganska ofta.

Den ofrivilliga ensamheten handlar för de svarande bland annat om att inte ha någon att tala, umgås eller dela saker med, om att känna sig utanför och övergiven. Den förknippas med negativa känslor, tomhet och otrygghet.

Människor upplever också frivillig ensamhet, sådan de själva väljer och behöver, som ofta kopplas ihop med ord som egentid.

Johan Westerlund säger att projektet gav en del av det de hoppades, trots att metoden hade sina begränsningar.

– Vi kanske inte fick de mest passiva med – men nog tycker jag att vi har fått material som vi kan arbeta vidare på.

Var det något som förvånade er?

– Jag tycker själv att andelen personer som är nöjda med sitt liv, som också trivs bra i ensamhet, är glädjande stor.

Han noterar också att det är de unga som är minst tillfreds med att vara ensamma, även om de inte är de som känner sig ensamma oftast.

– Det är ungdomarna som i högsta utsträckning säger att det där att vara ensam inte är kiva.

Kommer synas i verksamheten framöver

De svarande fick berätta hurdana saker som motverkar deras ensamhet och ge förslag på vad församlingen kunde göra.

Gruppen äldre nämner mycket sådant som ofta hör till församlingsverksamheten: samtalsgrupper, gruppresor och utfärder, hembesök, att engagera till frivilligarbete, musik.

Unga söker både lågtröskelverksamhet, olika former av stöd och gruppgemenskaper – som smågrupper, samlingar, hobbygrupper. Just önskemål om verksamhet med låg tröskel är något som kommer fram i alla grupper.

Målgruppstänk när man planerar verksamhet och bättre information är saker som också nämns, i synnerhet av föräldrar och vuxna i arbetslivet. Den senare är också den grupp som det är mest utmanande för församlingen att möta.

– Målgruppstänkande är något vi får titta på, hur vi gör det tydligt vem vi har tänkt att ska se det här eller delta.

Alla idéer är kanske inte realistiska att genomföra, Westerlund konstaterar att människor ofta önskar att församlingen skulle ordna olika samlingar och evenemang, men sedan är erfarenheten att så många inte dyker upp.

– Men här finns också idéer som är alldeles realistiska. Jag tror här finns sådant som kommer att synas i vår verksamhet framöver.

Nästa steg är att samlas till workshop och arbeta med det material som projektet gett.

TEXT: Emelie Wikblad



äktenskap. Biskopen var överraskande tydlig när han talade till stiftets alla präster: Följ kyrkans ordning, vig inte samkönade par. 28.9.2016 kl. 14:33

kyrkoherdeval. Monica Heikel-Nyberg, kaplan i Johannes församling, har återtagit sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Petrus församling. 28.9.2016 kl. 14:01

Borgå stift. Rekrytering, stiftsgeografi och äktenskaplagen stod på agendan när alla Svenskfinlands präster samlades i Åbo denna vecka. 28.9.2016 kl. 09:27

asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44